Kort om Reach

Reach-förordningen innehåller bland annat regler om registrering av ämnen, förbud eller andra restriktioner för ämnen, krav på tillstånd för särskilt farliga ämnen samt regler om att informera kunder. Du som tillverkar, importerar eller säljer varor och kemiska produkter i EU/EES behöver följa de regler som gäller för din verksamhet. Förordningen innehåller även regler som du som användare av kemiska produkter måste förhålla dig till.

Reach-förordningen och förordningar som grundar sig på Reach.

I princip omfattas alla ämnen av Reach. Det betyder att ämnen i till exempel industriprodukter, rengöringsprodukter och målarfärger samt i varor som kläder, möbler och hushållsapparater omfattas. Därför påverkas de flesta företag i EU av förordningen.

För att uppfylla kraven i förordningen måste ditt företag identifiera och hantera de risker som är kopplade till de ämnen ni tillverkar eller importerar och säljer inom EU. Ni måste visa att ämnet kan användas på ett säkert sätt genom hela livscykeln och ge information om lämpliga riskhanteringsåtgärder. Alla som använder ämnet i sin verksamhet  måste följa denna information.

Om det inte går att använda ämnena på ett säkert sätt kan EU begränsa användningen av ämnena på olika sätt genom förbud eller andra restriktioner. Det kan även införas tillståndskrav för särskilt farliga ämnen i syfte att de ska ersättas med mindre farliga alternativ.

Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2007.

Viktiga begrepp i Reach-förordningen

Det finns några begrepp som är centrala i Reach-förordningen, bland annat definitionen av de roller man kan ha i leverantörskedjan. Begreppen förekommer även i annan lagstiftning, men innebörden av begreppen kan ibland skilja sig åt. Såhär definieras följande begrepp i Reach:

  • Tillverkare: Du som tillverkar ämnen, antingen för egen användning eller för att sälja (även export).
  • Importör: Du som för in ämnen, blandningar av ämnen och varor utanför EU/EES-området och för in till EU/EES.
  • Nedströmsanvändare: Du som använder ämnen eller blandningar i din industriella eller professionella verksamhet, oavsett om du säljer vidare eller använder dessa själv. En distributör eller konsument är inte en nedströmsanvändare.
  • Distributör: Du som endast lagrar och släpper ut ett ämne eller en blandning av ämnen för en tredje parts räkning. En återförsäljare är en distributör.
  • Släppa ut på marknaden: Att mot betalning eller kostnadsfritt leverera eller erbjuda en produkt till någon annan. Det gäller även till en annan juridisk enhet inom samma företagskoncern. Import av ett ämne, blandning eller vara från ett land utanför EU/EES, räknas också som utsläppande på marknaden. Det gäller även om produkten importeras för egen användning.
  • Vara: Ett föremål som under produktion får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Ett ämne eller en blandning är inte en vara enligt Reach-förordningen.

Läs mer om företagens roller i Reach.

Registrering

Du som är tillverkare eller importör ansvarar för att samla in information om egenskaper och användningar av de ämnen som du tillverkar eller importerar i mängder om ett ton eller mer per år. Du måste även göra en bedömning av faror och möjliga risker med ämnet. Informationen lämnas till den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa via ett registreringsunderlag. Där redovisar du ämnets faror, en bedömning av riskerna med att använda ämnet och hur ämnet ska kunna användas på ett säkert sätt.

Läs mer i Guide till Reach-registrering

Tillstånd

Tillståndsprocessen syftar till att säkerställa att ämnen som är särskilt farliga  successivt ersätts av mindre farliga ämnen eller mindre farlig teknik i fall där tekniskt och ekonomiskt rimliga alternativ finns tillgängliga. Sådana särskilt farliga ämnen kallas SVHC vilket står för substances of very high concern.

För att ett ämne ska bli tillståndspliktigt måste det först identifieras som ett SVHC-ämne och tas upp på den så kallade Kandidatförteckningen, som är EU:s lista över särskilt farliga ämnen. För att ett ämne ska komma upp på Kandidatförteckningen krävs ett förslag från en medlemsstat eller Echa.

Ämnen som kan fastställas som SVHC-ämnen är:

  • Ämnen som uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (CMR-ämnen) enligt kategori 1A eller 1B i enlighet med CLP-förordningen.
  • Långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen) eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB-ämnen) i enlighet med bilaga XIII till Reach.
  • Ämnen, från fall till fall, som orsakar lika stora betänkligheter som CMR-ämnen eller PBT-/vPvB-ämnen, till exempel hormonstörande ämnen.

Ämnen som kräver tillstånd för att få sälja eller använda i EU finns i bilaga XIV till Reach-förordningen.

Läs mer om kandidatförteckningen

Läs mer om tillstånd enligt Reach-förordningen

Begränsningar

En del användningar av kemikalier innebär oacceptabla risker för människa eller miljö. För sådana användningar kan EU besluta om förbud eller andra typer av villkor, så kallade begränsningar. En begränsning kan gälla för något ämne för sig, i en blandning eller i en vara. Ämnen som är begränsade finns i bilaga XVII till Reach-förordningen.

Läs mer om begränsningar enligt Reach-förordningen.

Information i distributionskedjan

Företag i distributionskedjan kan ha en eller flera roller samtidigt, exempelvis kan ett företag både vara importör och nedströmsanvändare. Beroende på din roll och vad det är du säljer, så har du olika skyldigheter att informera dina kunder.

Om du säljer en vara som innehåller 0,1% eller mer av ett ämne som finns på kandidatförteckningen är du skyldig att informera kunden om det. Om du säljer kemiska produkter kan du behöva sammanställa eller vidarebefordra säkerhetsdatablad som ska levereras tillsammans med produkten. I vissa säkerhetsdatablad ska även exponeringsscenarier bifogas.

Som aktör i distributionskedjan är du även skyldig att informera dina leverantörer om till exempel din användning medför oförutsedda risker.

Här kan du läsa mer om säkerhetsdatablad

Ansvariga myndigheter

Kemikalieinspektionen har huvudansvaret för för Reach-förordningen i Sverige. Det är den europeiska kemikaliemyndigheten Echa som har ansvaret för Reach-förordningen på EU-nivå.

Ansvar för tillsyn av Reach

Det är flera myndigheter som ansvarar för att utöva tillsyn av Reach och se till att lagen efterlevs. Vid exempelvis tillsyn av utökade säkerhetsdatablad (säkerhetsdatablad som även innehåller exponeringsscenarier) har Kemikalieinspektionen ett delat ansvar med Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser. När det gäller tillsyn av de delar i ett exponeringsscenario som handlar om arbetsmiljö är det Arbetsmiljöverket som är ansvarig myndighet.

Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet när det gäller frågor om vad som ska ingå i exponeringsscenarier och hur de ska utformas. Naturvårdsverket ger tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser som har tillsyn över de delar i exponeringsscenarion som syftar till att skydda den yttre miljön.

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Ja Nej