Frågor och svar om CLP-förordningen

Delar av de reglerna i ändringsförordning (EU) 2024/2865 ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2026. Det gäller till exempel:

• Krav på att en yrkesmässig leverantör, som är etablerad inom EU, säkerställer att kraven i CLP-förordningen är uppfyllda för ämnet eller blandningen. Denne ska identifieras på etiketten.
• Regler vid försäljning av kemiska produkter via påfyllningsstationer, så kallad refillförsäljning.
• Utökade möjligheter att använda utvikbara etiketter. Samtidigt införs krav på utformning och innehåll.
  
• Ändringar gällande anmälan till klassificerings- och märkningsregistret och offentliggörande av uppgifter i registret.

Här kan du läsa mer om den uppdaterade CLP-förordningen

Bilaga I i CLP-förordningen innehåller kriterier för att bedöma hur ett ämne eller en blandning ska klassificeras med avseende på typ av faror (fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror). Inom varje typ av fara finns ett antal faroklasser och kategorier. Ett ämne eller en blandning är klassificerat som farligt om det uppfyller något eller några av dessa kriterier. Faroklassificering bygger strikt på en bedömning av inneboende farliga egenskaper hos ett ämne eller en blandning och tar inte hänsyn till hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas.

Här kan du läsa mer om klassificering enligt CLP-förordningen

Att klassificera ett ämne eller en blandning innebär att med hjälp av fastställda kriterier på ett systematiskt sätt ta reda på en produkts farliga egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror. Dessa olika typer av faror är i sin tur uppdelade i faroklasser som beskriver typ av fara, som exempelvis ”Akut toxicitet” eller ”Brandfarliga vätskor”. Inom varje faroklass finns flera kategorier som beskriver graden av fara.

Faroklassificering bygger strikt på en bedömning av inneboende farliga egenskaper hos ett ämne eller en blandning och tar inte hänsyn till hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas.

Här kan du läsa mer om klassificering enligt CLP-förordningen

Du kan hitta information om ett ämnes klassificering i säkerhetsdatabladet som du kan ha fått från din leverantör. Information om farliga ämnen i en blandning finns i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

Europeiska kemikaliemyndigheten, Echas Klassificerings- och märkningsregister innehåller information om klassificering för ämnen på EU:s marknad. Registret innehåller både bindande EU-gemensam klassificering enligt bilaga VI till CLP-förordningen och företagens egenklassificeringar.

Här kan du läsa mer om Echas klassificerings- och märkningsregister

Nej, den slutsatsen kan man inte dra. Även ämnen som inte finns med i bilaga VI kan uppfylla kriterierna för att klassificeras som farliga enligt CLP-förordningen.

För ett ämne som inte finns med på bilaga VI behöver företagen själva bedöma om ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras i någon eller några faroklasser i CLP-förordningen, så kallad egenklassificering.

En så kallad harmoniserad klassificering och märkning innebär att ansvariga myndigheter har beslutat om ett ämnes klassificering och märkning för vissa faroklasser.

Alla ämnen som har någon harmoniserad klassificering och märkning finns på bilaga VI till CLP-förordningen men gäller bara de faroklasser som anges där. För övriga faroklasser behöver företagen själva bedöma om ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras, så kallad egenklassificering.

Ja, enligt CLP-förordningen ska produkter som säljs på den svenska marknaden vara märkta på svenska. Man får använda ytterligare språk på märkningen förutsatt att samma uppgifter förekommer på alla språk som används. Märkningen ska vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan text.

Ja, produkter till djur som till exempel hundschampo eller tassalva är kemiska produkter som omfattas av regler om klassificering, märkning och förpackning enligt CLP-förordningen. Djurvårdsprodukter som säljs med medicinska påståenden räknas som veterinärmedicinska läkemedel och omfattas istället av regler som Läkemedelsverket ansvarar för.

Ja, eteriska oljor och doftoljor är kemiska produkter som omfattas av reglerna i CLP-förordningen. De innehåller ofta farliga ämnen som gör att du som säljer produkterna ska se till att förpackningarna är märkta med information om produkternas farliga egenskaper och hur man kan hantera dem säkert.

Ibland kan sådana oljor dock räknas som kosmetiska produkter. Det gäller till exempel eteriska oljor som ingår i ett kosmetiskt kit där oljan är förpackad ihop med ett färdigt recept och instruktion som kunden själv kan blanda till en kosmetisk produkt. Det är Läkemedelsverket som ansvarar för kosmetikalagstiftningen, som bland annat ställer krav på märkning av kosmetiska produkter.

Men råvaror som används vid till exempel tillverkning av kosmetiska produkter, bland annat eteriska oljor och doftoljor, ska märkas enligt CLP-förordningen.

Ljus omfattas av reglerna i CLP-förordningen. Doftljus innehåller ofta farliga ämnen, till exempel allergiframkallande parfymer, som gör att de kan behöva märkas enligt CLP-förordningen. Ljus som klassificeras som farliga enligt kriterierna i CLP-förordningen ska förpackas och förpackningen ska förses med de märkningsuppgifter som följer av reglerna.

Även ljus som inte klassificeras som farliga kan behöva märkas enligt artikel 25.6 och bilaga II till CLP-förordningen. Exempel på sådan märkning är frasen ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion” (EUH208).

Här kan du läsa mer om märkning enligt CLP

Här kan du läsa mer om regler om ljus

När det gäller märkning av farliga kemiska produkter som används på arbetsplatser och inte säljs vidare, är det reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19 ) som gäller. Där ingår bland annat regler om märkning av behållare som man fyllt för användning på arbetsplatsen, så kallad egenanvändning. Arbetsmiljöverkets regler bygger på märkning enligt CLP-förordningen. Läs mer om Arbetsmiljöverkets regler om märkning på arbetsplatsen på Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Ja, när du säljer kemiska produkter i en webbshop ska delar av produkternas farlighetsmärkning finnas på webbplatsen där du marknadsför produkten. Faran beskrivs bäst genom att man skriver ut de relevanta faroangivelserna (inte koden utan hela ordalydelsen). Det rekommenderas att man också anger faropiktogram och signalord.

Läs mer om att visa märkning vid e-handel med kemiska produkter.

Följande ämnen ska anmälas till registret:

Ämnen som släpps ut som sådana på marknaden och som klassificeras i en eller flera faroklasser enligt CLP-förordningen.

Ämnen i blandningar som importeras till EU/EES, om ämnet förekommer i en halt som bidrar till att blandningen klassificeras i en eller flera faroklasser enligt CLP-förordningen.

Dessa ämnen ska du anmäla oavsett i vilken mängd du tillverkar eller importerar dem. Det finns ingen lägsta gräns.

Dessutom ska ämnen som ska registreras enligt Reach-förordningen anmälas, oavsett om de klassificeras enligt CLP eller inte. I regel görs detta genom Reach-registreringen vilket även gäller anmälan av ämnen som ingår i varor enligt artikel 7 i Reach-förordningen.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret Länk till annan webbplats..

Du som tillverkar farliga ämnen för försäljning eller importerar farliga ämnen eller blandningar till EU/EES ska lämna information om ingående ämnens klassificering och märkning till den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Du ska anmäla ämnen inom en månad från det att du släpper ut ämnena på marknaden. Om du importerar för eget bruk så räknas även det som att ämnet släpps ut på marknaden.

Du som gör en registrering enligt Reach-förordningen ska se till att ta med de uppgifter som krävs enligt anmälan till klassificerings- och märkningsregistret i ditt registreringsunderlag.

Läs mer om vem som ska lämna in en anmälan och vad en anmälan ska innehålla på Echas webb.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret Länk till annan webbplats..

Anmälan ska göras till Echa senast inom en månad från det att ämnet släppts ut på marknaden. Du ska uppdatera din anmälan inom sex månader efter en ändrad klassificering och märkning av ämnet.

Det kostar inget att anmäla ämnen till Klassificerings- och märkningsregistret.

Du lämnar in din anmälan elektroniskt, via Reach-IT-portalen på Echas webbplats. För att kunna göra det måste du först registrera dig i Reach-IT och skapa ett konto. Anmälan är kostnadsfri.

Om det ämne du anmält får en ny eller ändrad klassificering behöver du uppdatera din anmälan, vilket också görs via Reach-IT.Mer information om att lämna in och uppdatera sin klassificerings- och märkningsanmälan finns på Echas webb: Så lämnar du in och uppdaterar din klassificerings- och märkningsanmälan - ECHA (europa.eu) Länk till annan webbplats..

Om du tillverkar farliga blandningar i syfte att sälja dem vidare eller importerar blandningar från ett land utanför EU/EES (oavsett om det är för eget bruk) ska du lämna uppgifter för giftinformation enligt Artikel 45 och bilaga VIII i CLP-förordningen.

Den 1 januari 2027 införs ett nytt krav som innebär att även distributörer kan behöva lämna uppgifter för giftinformation. Det gäller dig som är distributör och som säljer vidare farliga blandningar i ett annat land inom EU eller EES eller du som byter namn på eller på annat vis märker om produkten. Skyldigheten gäller dock inte om du kan visa att din leverantör redan har försett de aktuella giftinformationscentralerna med alla uppgifter som krävs.

Skyldigheten att lämna uppgifter för giftinformation gäller blandningar som är klassificerade för en eller flera faroklasser för hälsofara eller fysikalisk fara. Kravet gäller alltså inte för ämnen.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

Vilka uppgifter som krävs och på vilket sätt uppgifterna ska sammanställas och lämnas in framgår av bilaga VIII till CLP-förordningen.

Uppgifterna som ska lämnas omfattar bland annat information om produkten, såsom produktnamn och UFI-kod, företagets kontaktuppgifter, produktens klassificering och märkning samt ingående ämnen och koncentrationer. Uppgifterna ska hållas uppdaterade om något ändras. För blandningar som säljs i Sverige ska uppgifterna göras tillgängliga för Giftinformationscentralen via Echas inlämningsportal. Uppgifterna används vid medicinsk rådgivning i händelse av en olycka.

Kravet gäller blandningar som är klassificerade för en eller flera faroklasser för hälsofara eller fysikalisk fara. Kravet gäller inte för ämnen.
Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

UFI står för unik formuleringsidentifierare och är en alfanumerisk kod som kopplar de inlämnade uppgifterna om sammansättningen till en specifik blandning eller en grupp av blandningar. Den kan användas av giftinformationscentraler för att lättare kunna identifiera en blandning.

Du som ska lämna uppgifter enligt de nya kraven i bilaga VIII ska skapa ett UFI för sin blandning. Du tar fram UFI-koder med hjälp av ett IT-verktyg på Echas webbplats, den så kallade UFI-generatorn: https://ufi.echa.europa.eu/#/create Länk till annan webbplats.

Generatorn är endast till för att skapa själva UFI-koden. Inget sparas, registreras eller skickas in i samband med att man genererar ett UFI.

UFI-koden ska sedan anges som en del i uppgiftsinlämningen enligt bilaga VIII och även anges i märkningen på förpackningen.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

Förpackningar till kemiska produkter som säljs till allmänheten och som klassificeras för en eller flera av följande:

• akut toxicitet i kategori 1-3
• frätande på huden
• fara vid aspiration (med undantag för aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning)
• specifik organtoxicitet i kategori 1, enstaka exponering
• specifik organtoxicitet i kategori 1, upprepad exponering.

Dessutom krävs barnskyddande förslutning för produkter som innehåller ≥ 3% metanol eller ≥ 1% diklormetan.

I allmänhet är avgiften beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 om avgifter som ska betalas till Echa enligt CLP.

I allmänhet är avgiften för ansökan om ett konfidentiellt namn, så kallat alternativt kemiskt namn, beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 Länk till annan webbplats. om avgifter som ska betalas till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa enligt CLP-förordningen.

Läs mer om ansökan om alternativt kemiskt namn

Ja, en överlåtelse av produkten från företag A till företag B måste ses som ett utsläppande på marknaden, även om produkten tillverkats av A på uppdrag av B, så kallad legotillverkning, och där det är företag B:s kontaktuppgifter som står på etiketten.

Läs mer om märkning av kemiska produkter