Vattendroppar på ett vattentåligt tyg.

Det finns många användningsområden för PFAS-ämnen, bland annat kan de finnas i vattentäta och smutsavvisande tyger.

PFAS

Innehållsförteckning:

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och kallas ibland också högfluorerade ämnen. Det är en stor ämnesgrupp som förekommer överallt i miljön och nästan alla människor har PFAS-ämnen i kroppen. Befolkningen i Sverige får i sig låga halter PFAS från mat och inomhusmiljö men lokalt exponeras människor också för betydligt högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser. I Europa kan omkring 20 miljoner människor vara exponerade för dricksvatten med PFAS-halter som ligger över de nya gränsvärden som diskuteras inom EU.

Svårigheten att bryta ner PFAS i kombination med att många av ämnena är vattenlösliga och rörliga i mark innebär att dricksvattentäkter riskerar att förorenas under en lång tid framöver. Spridningen och exponeringen av PFAS-ämnen sker under ämnets hela livscykel, från tillverkning till avfallshantering.

Användning

PFAS har tillverkats sedan 1950-talet och används på grund av sina eftertraktade tekniska egenskaper i många olika typer av varor och kemiska produkter. Många PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som impregnering av olika textilier, läder och pappersförpackningar. Många har även ytaktiva egenskaper som gör dem användbara i till exempel rengöringsmedel, färger, skidvalla och kosmetika. Mindre kända användningsområden för PFAS är i tandlagningsmaterial, medicinteknisk utrustning, smutsavvisningsmedel för byggnadsmaterial, smartphones och solceller.

Vissa PFAS används i brandskum som är avsett för att släcka vätskebränder. Där används de för sin filmbildande förmåga, det vill säga sin förmåga att snabbt bilda ett tunt skikt mellan skummet och den brinnande vätskan.

PFAS är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning, vilket gör att de till exempel inte bryts ner av UV-ljus, kemiska ämnen eller höga temperaturer. Eftersom ämnena är mycket effektiva behövs oftast bara låga koncentrationer för att få önskad funktion i produkten.

PFAS-ämnen i olika typer av produkter

Användnings­område

Exempel på användning

Exempel på ämnen

Exempel på funktion

Textil och läder

Ytterplagg, paraplyer, väskor, tält, bilklädsel, skor, mattor, möbeltyg, impregneringsmedel

PTFE, FTOH, FTS, PFOA

Vatten-, fett- och smutsavvisande

Brandsläckningsskum

Klass B-skum som används vid vätskebränder, främst petroleumbränder

Fluortensider, innehåller ofta prekursorer till

6:2 FTS och PFHxA


PFOA

Förmåga att skapa en tunn vattenfilm mellan skummet och den brinnande vätskan

Pappers- och livsmedelsförpackningar

Popcornpåsar, pizzakartonger, kartonger, maskeringspapper

Fluorerade polymerer, PAPs/diPAPs,


6:2 fluortelomerer,


PFOA

Fett- och vattenavvisande

Kosmetiska produkter

Smink, solkräm, hudkräm, underlagskräm

PAPs/diPAPs, PFCA

Olje- och vattenavstötande, utjämnande

Hushållsprodukter

Rengöringsmedel, golvpolish, bilvårdsprodukter, färg, stekpannor med non stick-beläggning, skidvalla

FTOH, PTFE (Teflon), PFOA, PFHxA

Flyta ut jämnt,


inte bränna fast,


ger glid och är smutsavvisande

Läs mer om förekomst, funktion och användning av högfluorerade ämnen i Kemikalieinspektionens rapport 6/15

Vad är PFAS?

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för en grupp organiska ämnen som består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. En helt fluorerad kolkedja kallas perfluorerad, en delvis fluorerad kolkedja kallas polyfluorerad.

En helt fluorerad kolkedja kallas perfluorerad, en delvis fluorerad kolkedja kallas polyfluorerad.

En helt fluorerad kolkedja kallas perfluorerad, en delvis fluorerad kolkedja kallas polyfluorerad.

Det saknas fortfarande en internationellt överenskommen definition av PFAS men 2021 tog den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) fram en PFAS-definition som har fått stor acceptans. OECD definierar PFAS som ett ämne som innehåller minst en fullt fluorerad metylgrupp (-CF3) eller en fullt fluorerad metylengrupp (-CF2-) utan någon väte-, klor-, brom-, eller jodatom fäst vid den. Det är också den PFAS-definition som vi på Kemikalieinspektionen använder.

I Kemikalieinspektionens regler om anmälningsplikt för PFAS till produktregistret omfattas de PFAS som i sin molekyl innehåller ett eller flera fragment bestående av en perfluorerad kolkedja som har en kedjelängd med minst två kolatomer (C2) med bindning till valfria atomer eller grupper av atomer. De ämnena utgör en delmängd av de ämnen som omfattas av OECD:s PFAS-definition. Denna avgränsning har gjorts av praktiska skäl och anses vara tillräcklig för att få in relevant information för att öka kunskapen om hur PFAS används i Sverige.

Här kan du läsa mer om anmälningsplikt för högfluorerade ämnen (PFAS) i kemiska produkter Länk till annan webbplats.

PFAS omfattar tusentals olika ämnen som delas in i flera grupper. I ett första steg brukar polymerer och icke-polymerer skiljas åt. Dessa två grupper kan sedan delas in i flera undergrupper.

Hittills har över 4 700 olika PFAS-ämnen med CAS-nummer identifierats av OECD. På OECD:s webbplats kan du ladda ner en tabell över identifierade PFAS-ämnen.

Global Database of PFASs, OECD:s webbplats Länk till annan webbplats.

Icke-polymera PFAS

Till icke-polymererna hör per- eller polyfluorerade kolkedjor som ofta är bundna till en funktionell grupp. Med funktionell grupp menas en atomgrupp som på ett avgörande sätt påverkar molekylens egenskaper. Ett exempel på en funktionell grupp är hydroxylgruppen, som betecknas -OH. När en hydroxylgrupp kopplas till en kolvätekedja bildas en alkohol. Ett annat exempel är karboxylgruppen -COOH, som ger en karboxylsyra.

Exempel på kolkedjor som är polyfluorerade och har en funktionell grupp är så kallade fluortelomerer. Fluortelomerer kan brytas ner till perfluorerade kolkedjor i miljön. Till exempel kan fluortelomeralkoholen 6:2 FTOH brytas ner till perfluorerade karboxylsyror (PFCA) i miljön, där 6:2 står för att sex kol är fluorerade och två kol är icke-fluorerade.

Icke-polymerer

Perfluorerade PFAS

Exempel

Perfluorerade sulfonsyror (PFSA)

PFBS,PFHxS, PFOS

Perfluorerade karboxylsyror (PFCA)

PFBA, PFHxA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA

Perfluoretrar (etrar med färre än 20 syrebryggor)

GenX och Adona

Grenade och/eller cykliska perfluorkolkedjor

Decafluor-5,6-bis(trifluormetyl)cyklohexan

Icke-polymerer

Polyfluorerade PFAS

Exempel

Exempel Prekursorer till PFSA och PFCA

6:2 FTOH, 8:2 FTS

Polymera PFAS

PFAS-polymerer delas in i två undergrupper, de med en fluorerad ryggrad och de med fluorerade sidokedjor. De fluorerade sidokedjorna kan vara per- eller polyfluorerade.

Polymerer

Polymera PFAS

Exempel

Polymerer med fluorerade sidokedjor

FMA

Fluorpolymer (med fluorerad ryggrad)

PTFE (Teflon), PVDF, FED, PFA

Läs mer om terminologi och förkortningar för olika PFAS i PM 1/21: Kunskapssammanställning om PFAS.

Långkedjiga och kortkedjiga PFAS

Det förekommer att högfluorerade ämnen delas in i så kallade kortkedjiga och långkedjiga PFAS beroende på längden av den fluorerade kolkedjan. Till de långkedjiga PFAS-ämnen hör PFOA (perfluoroktansyra) och PFOS (perfluoroktansulfonat), som båda består av 8 kol och hör till den så kallade C8-kemin. Till de kortkedjiga PFAS hör PFHxA (perfluorhexansyra) och PFHxS (perfluorhexansulfonat) som båda består av 6 kol och hör till den så kallade C6-kemin.

Det har funnits en uppfattning om att kortkedjiga PFAS är mindre problematiska än de långkedjiga formerna, men det har visat sig vara en förenklad syn eftersom egenskaperna inte bara beror på kolkedjans längd. Stabiliteten beror främst på den extremt starka bindningen mellan kol och fluor, men även andra faktorer kan påverka hur stabil molekylen är, till exempel strukturen. Kortkedjiga PFAS-etrar är ett exempel på en strukturform vars egenskaper kan jämföras med långkedjiga PFAS, eftersom de innehåller starka syrebryggor som sammanfogar flera korta perfluorkedjor till en lång stabil kedja. Andra exempel är cykliska och grenade former av PFAS som är stabila trots att de inte innehåller en lång traditionell kolkedja.

Bilden visar exempel på olika strukturer av PFAS som är stabila trots att alla inte innehåller en lång traditionell kolkedja.

Bilden visar exempel på olika strukturer av PFAS som är stabila trots att alla inte innehåller en lång traditionell kolkedja.

Egenskaper hos PFAS

Det alla PFAS har gemensamt är att de består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. Bindningen mellan kol och fluor är extremt stark vilket gör att PFAS är en grupp mycket stabila (persistenta) ämnen. En del PFAS bryts inte ner alls medan andra bryts ner extremt långsamt till andra PFAS-ämnen. Som exempel kan nämnas att polyfluorerade sidokedjor kan brytas ner till perfluorerade kolkedjor i miljön, till exempel till PFOA (perfluoroktansyra) eller PFHxA (perfluorhexansyra). Inga studier har kunnat påvisa att det sker fullständig nedbrytning i miljön, vilket innebär att PFAS-ämnen stannar kvar i miljön i någon form för alltid.

Ämnena har en vattenlöslig (hydrofil) och en vattenavstötande (hydrofob) del och det gör att de gärna lägger sig som ett skikt, till exempel mellan vatten och ett organiskt lösningsmedel eller mellan vätska och en fast yta. I vissa fall finns även en "kopplingsgrupp" som länkar ihop den hydrofila och hydrofoba delen. De tre olika delarna kan variera mycket och det innebär att det skulle kunna skapas många nya PFAS-ämnen som vi inte känner till idag.

Schematisk bild över en PFAS med dess tre olika delar.

Schematisk bild över en PFAS med dess tre olika delar.

Många PFAS misstänkts vara skadliga och kan ansamlas i djur och i människor, så kallad bioackumulering. Vissa PFAS kan också biomagnifieras, det vill säga anrikas högre upp i näringskedjan. Längden på den fluorerade kolkedjan kan ge olika egenskaper vilket påverkar ämnets beteende och egenskaper i miljön och i organismer. Mycket tyder på att ju längre den fluorerade kedjan är desto mer bioackumulerande är ämnet.

PFAS ämnen som är fett- och vattenavstötande lagras inte i fettvävnad som många andra bioackumulerande ämnen. De binder istället till proteiner och lagras i andra organ i kroppen, till exempel i levern och i blodet. I dagsläget saknas kunskap om hur flertalet PFAS-ämnen påverkar människor och miljö, men för vissa PFAS finns tillräcklig information för att kunna fastställa att ämnena har skadliga effekter på hälsa och miljö. Det gäller till exempel PFOS och PFOA som båda är klassificerade som bland annat reproduktionstoxiska och misstänkt cancerframkallande.

Miljörisker

PFAS förekommer inte naturligt i miljön utan alla PFAS-ämnen är framställda av människan. Alla PFAS är extremt svårnedbrytbara, i sig själva eller som nedbrytningsprodukter, och stannar därför kvar i miljön. PFOA är exempel på ett så kallat PBT-ämne, vilket innebär att det är bevisat persistent, bioackumulerande och toxiskt.

PFAS kan avges till miljön under hela livscykeln, från produktion av ämnena till användning av produkter som innehåller PFAS, samt i avfallsledet. Så länge man tillverkar och använder PFAS så kommer ämnena i någon form att ansamlas i miljön och mängden PFAS i miljön kommer att öka över tid.

Gemensamt för alla PFAS är deras förmåga att spridas långväga via luft och vatten. PFAS kan därför påvisas i områden där ingen tillverkning eller användning har förekommit, till exempel i arktiska miljöer. Det gör PFAS till ett globalt problem. Olika PFAS sprids på olika sätt i miljön. Flyktiga varianter, som fluortelomerer, kan spridas långväga via luften. Mindre flyktiga och joniserade former av PFAS sprids till största del via vatten och genom bindning till partiklar av organiskt material, till exempel jordpartiklar, men ämnena sprids även via upptag i levande organismer.

Vissa PFAS kan ansamlas (bioackumuleras) i levande organismer och anrikas uppåt (biomagnifieras) i näringskedjorna. I fisk finns ett samband mellan hur mycket PFAS fisken ansamlar och längden på kolkedjan i PFAS-molekylen. Långkedjiga PFAS ansamlas medan kortkedjiga inte gör det. PFAS kan också tas upp i växter, men i växter råder ett omvänt förhållande där kortkedjiga PFAS tas upp i högre utsträckning än långkedjiga former.

Effekter på hälsa

För ett fåtal PFAS finns det belägg för att ämnena är skadliga för hälsan. Till exempel är PFOS, PFOA och PFNA klassificerade som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. För flertalet PFAS-ämnen saknas dock kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.

De studier som har gjorts om hälsoeffekter av PFAS är till största delen experimentella studier gjorda på djur. I studier på däggdjur är det vanligt att se effekter på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och fortplantningen. Andra effekter som observerats för enskilda PFAS-ämnen är uppkomst av tumörer och utveckling av bröstkörtlar. Fler studier behövs för att kunna fastställa om resultaten är relevanta även för människor.

Vissa observationsstudier har också gjorts på grupper av människor som har fått i sig höga halter av PFAS på grund av lokalt förorenat vatten. De studierna har visat ett samband mellan ökade halter av PFOS eller PFOA i blodet och försämrat immunförsvar. Forskare har även observerat samband mellan ökade blodhalter av PFOA och påverkan på levern och på kolesterolvärden. Påverkan på födelsevikten hos nyfödda barn har också observerats.

PFAS i Sverige

Den största utsläppskällan av PFAS som identifierats i Sverige är från användning av brandskum vid brandövningsplatser. Den användningen har gett upphov till lokalt höga halter av PFAS i grundvatten, ytvatten och dricksvatten. Det finns inga företag i Sverige som tillverkar PFAS, däremot finns det företag som använder PFAS vid tillverkning av olika produkter och den användningen kan också ge upphov till utsläpp. Utsläpp från reningsverk och avfallsförbränning samt läckage från deponier är andra möjliga källor. Nedfall från luften bidrar också till att halterna av PFAS ökar i den svenska miljön.

Det har visat sig vara svårt att rena bort PFAS-föroreningar i vatten och i mark. När det gäller rening av dricksvatten finns det metoder som kan användas för att rena bort vissa PFAS-ämnen, till exempel rening med aktivt kol. Det är svårare att rena bort ämnen som har hamnat i marken, men det pågår forskning om detta.

Lagar och regler

Enskilda PFAS-ämnen regleras genom lagstiftning på såväl global nivå, EU-nivå och på nationell nivå. Det finns ingen övergripande lagstiftning som gäller för alla PFAS-ämnen som grupp, däremot regleras specifika PFAS-ämnen i olika regelverk. När en ny reglering tas fram för ett enskilt PFAS ersätts ofta ämnet med ett annat oreglerat PFAS vilket leder till att regleringen inte får någon effekt i form av riskminskning. Denna situation tillsammans med att alla PFAS är extremt svårnedbrytbara och sannolikt skadliga bidrar till den samlade riskbilden.

Eftersom det är alltför tidskrävande att bedöma varje PFAS enskilt arbetar Kemikalieinspektionen och andra medlemsländer inom EU för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp. Kemikalieinspektionens mål är att användningen av PFAS-ämnen ska minimeras och på sikt upphöra helt. Endast användning som saknar alternativ och som är kritisk för samhället ska tillåtas. För många områden där PFAS används idag finns fluorfria alternativ tillgängliga på marknaden. Substitutionscentrum Länk till annan webbplats. vägleder svenska företag i arbetet med att identifiera farliga kemikalier och hitta bättre alternativ.

CLP-förordningen

För vissa PFAS-ämnen finns det en EU-gemensam, så kallad harmoniserad klassificering och märkning. Dessa ämnen förtecknas i bilaga VI till CLP-förordningen. I dagsläget handlar det om perfluoroktansulfonat (PFOS), perfluoroktansyra (PFOA), perfluornonansyra (PFNA), perfluordekansyra (PFDA), ammonium penta-dekafluoroktanat (APFO) och perfluorheptansyra (PFHpA). Även ämnet 3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-tridekafluoroktan-1-ol (ofta benämnt 6:2 FTOH) har en harmoniserad klassificering som ska tillämpas från och med den 1 september 2025. Dessutom finns ett förslag på harmoniserad klassificering och märkning för perfluorhexansyra (PFHxA) och dess salter.

Du kan söka efter ämnen med harmoniserad klassificering och märkning i Klassificerings- och märkningsregistret hos den europeiska kemikaliemyndigheten Echa.

Reach-förordningen

PFAS i kandidatförteckningen och på tillståndslistan (bilaga XIV) i Reach

Ett tiotal PFAS-ämnen är identifierade som särskilt farliga ämnen, så kallade SVHC-ämnen, och finns upptagna på Kandidatförteckningen enligt regler i Reach-förordningen. Det finns ännu inga PFAS som är upptagna på bilaga XIV i Reach-förordningen och som därmed omfattas av tillståndskrav i EU.

PFAS på begränsningslistan (bilaga XVII) i Reach

I bilaga XVII i Reach-förordningen finns regler som begränsar användningen av perfluorkarboxylsyror med 9–14 kolatomer i kedjan (C9-C14 PFCAs), deras salter och C9-C14 PFCA-besläktade ämnen. Begränsningen omfattar omkring 200 PFAS-ämnen och reglerna ska tillämpas från och med den 25 februari 2023, med vissa undantag. Sedan år 2021 finns också regler för impregneringsmedlet 3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-tridekafluoroktyl)-silanetriol (TDFA) och dess derivat i vissa sprayprodukter som ska säljas till allmänheten.

Det finns också förslag om att begränsa perfluorhexansyra (PFHxA), dess salter och PFHxA-besläktade ämnen i kemiska produkter och varor samt om PFAS i brandsläckningsskum. Förslagen har utvärderats av den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, och bearbetas just nu av EU-kommissionen.

Det finns en gemensam syn inom EU att PFAS-ämnen ska behandlas som en grupp. I linje med detta har Sverige tillsammans med ett flera andra medlemsländer föreslagit en bred begränsning i bilaga XVII i Reach-förordningen som omfattar alla PFAS-ämnen, förutom de som redan är reglerade idag. Förslaget utvärderas just nu av den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa.

Läs mer om vårt förslag att begränsa PFAS Länk till annan webbplats.

Det finns möjlighet för alla intressenter att lämna synpunkter på begränsningsförslag. Synpunkterna kan användas som underlag i arbetet med att ta fram nya begränsningar eller andra regleringar.

Här kan du lämna synpunkter på ändringsförslag i Reach

PACT-listan ger överblick över möjliga kommande regler

Den så kallade PACT-listan som finns hos Echa innehåller information om ämnen som är under någon form av utvärdering inom Reach- eller CLP-förordningen. Där kan du på ett tidigt stadium få en överblick över vilka ämnen som kan komma att regleras i Reach- eller CLP-förordningen. Listan innehåller ett flertal PFAS-ämnen.

Stockholmskonventionen och POPs-förordningen

Några ämnesgrupper av PFAS lisats i Stockholmskonventionen, vilket innebär en global utfasning av dessa ämnen. Det gäller:

  • Perfluoroktansulfonat (PFOS) och ett hundratal ämnen som kan brytas ner till PFOS
  • Perfluoroktansyra (PFOA), dess salter och besläktade ämnen som kan brytas ner till PFOA (cirka 800 ämnen)
  • Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), dess salter och besläktade ämnen som kan brytas ner till PFHxS (cirka 200 ämnen)

Ämnena har införts i EU-lagstiftningen genom den så kallade POPs-förordningen.

Här kan du läsa mer om POPs-förordningen

Läs mer om förbudet av PFHxS dess salter och besläktade ämnen Länk till annan webbplats.

Det pågår just nu diskussioner om att föra in perfluorkarboxylsyror med 9–21 kolatomer i kedjan (C9-C21 PFCAs), dess salter och C9-C21 PFCA-besläktade föreningar i Stockholmskonventionen. Förslaget omfattar alltså fler PFCA än begränsningen för C9-C14 PFCA som finns i Reach-förordningen idag. Om ämnena listas i Stockholmskonventionen kommer Reach-begränsningen av C9-C14 PFCA sannolikt att föras över till i POPs-förordningen.

PFAS-ämnen som är reglerade i kemikalielagstiftning inom EU

Ämne/­Ämnes­grupper

Cas-nummer

Begräns­ningar i Reach, Bilaga XVII

Kandidat-förteckningen, SVHC-ämnen i Reach

Harmoniserad klassificering och märkning, Bilaga VI i CLP

POPs-förordningen

Perfluoroktansyra (PFOA), dess salter och besläktade ämnen

335-67-1 med flera


X

(endast Cas-nr 335-67-1)

X

X



Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dess derivat

1763-23-1 med flera



X

X

Ammonium penta-dekafluoroktanat (APFO)

3825-26-1


X

X

X

Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), och dess salter

355-46-4 med flera


X


X

Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS)-besläktade ämnen





X

C9-C14 PFCA-besläktade ämnen



X




Perfluornonansyra (PFNA), och dess ammonium- och natriumsalter

(C9 PFCA)

375-95-1 med flera


X


X

X


Perfluordekansyra (PFDA), och dess ammonium- och natriumsalter

(C10 PFCA)

335-76-2 med flera

X

X

X


Heneikosafluor undekansyra (PFUnDA)(C11 PFCA)

2058-94-8

X

X



Heptakosafluor-tetradekansyra (PFTeDA) (C14 PFCA)

376-06-7

X

X



Pentakosa fluortridekansyra (PFTrDA)

(C13 PFCA)

72629-94-8

X

X



Trikosafluor-dodekansyra (PFDoDA) (C12 PFCA)

307-55-1

X

X



HFPO-DA (GenX)

13252-13-6 med flera


X



Perfluorbutansulfonsyra (PFBS) och dess salter

375-73-5 med flera


X



3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-Tridekafluoroktyl)-silantriol (TDFA) och dess derivat


X




Perfluorheptansyra (PFHpA) och dess salter

375-85-9 med flera


X

X (endast Cas-nr 375-85-9)

3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-Tridekafluoroktan-1-ol (6:2 FTOH)

647-42-7



X (ska tillämpas från 1 september 2025)

Anmäl PFAS till produktregistret

I Sverige finns regler som innebär att PFAS-ämnen som är medvetet tillsatta i kemiska produkter ska redovisas till Kemikalieinspektionens produktregister. Det gäller dig som tillverkar eller för in anmälningspliktiga produkter och oavsett i vilken halt ämnena förekommer. Ett syfte med rapporteringen är att öka kunskapen om vilka PFAS som används i kemiska produkter som förekommer på den svenska marknaden.

Här kan du läsa mer om anmälningsplikt för högfluorerade ämnen (PFAS) i kemiska produkter

Fasa ut användningen av PFAS med PRIO-verktyget

Det finns alternativ tillgängliga för många områden där PFAS-ämnen idag används. Många företag vill också gå längre än nuvarande lagstiftning och så långt som möjligt få bort PFAS från sina produkter.

Ladda ner listan över PFAS-ämnen

I Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg finns en databas med nästan 11 000 PFAS-ämnen. Den ger företag möjlighet att kontrollera att deras produkter inte innehåller PFAS-ämnen. Listan över PFAS-ämnen kan också användas som ett stöd vid kravställning för inköpare och upphandlare som vill undvika PFAS. Via länken nedan får du en färdig sökträff över PFAS-ämnen som du enkelt kan exportera till en Excel-fil.

Ladda ner PRIO:s lista över PFAS-ämnen

Listan över PFAS-ämnen i PRIO ska inte ses som en komplett lista över alla PFAS-ämnen som finns i världen, men den ger exempel på nästan 11 000 PFAS-ämnen som uppfyller OECD:s PFAS-definition från 2021 och är därför unik i sitt slag. PRIO:s definition av ett PFAS-ämne är också identisk med den definition som används i det lagförslag om att begränsa tillverkning och försäljning av PFAS i EU som har lämnats in av Sverige och fyra andra medlemsländer.

Använd PRIO för att identifiera och byta ut farliga ämnen i varor eller kemiska produkter Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionens arbete med PFAS

Det saknas fortfarande kunskap om många PFAS-ämnen, men mycket tyder på att alla PFAS kan ha skadliga effekter på hälsa och miljö. Därför arbetar vi på Kemikalieinspektionen för att användningen av PFAS ska minimeras och på sikt upphöra helt. Vi ingår också i flera nationella och internationella samarbeten där vi arbetar för att öka kunskapen om PFAS.

Förslag att begränsa PFAS

Kemikalieinspektionen har tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter tagit fram ett brett begränsningsförslag för PFAS i EU. Förslaget går ut på att den kunskap som finns om PFAS idag ska användas för att bedöma och reglera alla PFAS-ämnen samlat som grupp och att PFAS bara ska tillåtas där det är nödvändigt för hälsa och säkerhet eller där det på annat sätt är kritiskt för samhället och där det saknas tillgängliga alternativ. Just nu utvärderar den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, förslaget. Därefter är det EU-kommissionen som fattar beslut om begränsningen ska genomföras.

En bred begränsning av PFAS väntas träda i kraft tidigast 2025.

Läs mer om vårt förslag att begränsa PFAS.

Läs våra frågor och svar om begränsningsförslaget.

Samarbeten om PFAS

En viktig del i arbetet med PFAS är ett brett samarbete med olika myndigheter och andra aktörer, såväl i Sverige, Norden, inom EU och internationellt. Främst sker detta samarbete inom ramen för våra olika nätverk. Det finns ett nationellt myndighetsnätverk och ett nätverk med berörda intressenter som exempelvis forskare, vattenproducenter och kommuner.

Läs mer om PFAS-nätverket som drivs av Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket

Vi ingår även i ett nätverk på EU-nivå som den europeiska kemikaliemyndigheten Echa driver.


Information hos andra myndigheter

I Sverige är många myndigheter inblandade i tillsyn och regelutveckling på områden där PFAS förekommer. Exempelvis är Livsmedelsverket ansvarig myndighet när det gäller material som kommer i kontakt med livsmedel och dricksvattenkvalitet, Naturvårdsverket för miljöövervakning och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för brandsläckningsmetoder. Vår guide "PFAS – Vilken myndighet gör vad?" hjälper dig att hitta olika myndigheters information om PFAS. Vi har också sammanställt olika myndigheters riktvärden, gränsvärden och åtgärdsgränser för PFAS , 159.1 kB..

Det finns även bra information om PFAS hos myndigheter och organisationer utanför Sverige, exempelvis hos den europeiska kemikaliemyndigheten Echa och den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Echas information Perfluoroalkyl chemicals (PFAS), på engelska Länk till annan webbplats.

OECD:s Portal on Per- and Polyfluorinated Chemicals, på engelska Länk till annan webbplats.

Råd till verksamhetsutövare

PFAS-problematiken berör många olika aktörer i samhället. I vår guide "Hitta rätt information om PFAS" hittar du råd och information riktad till olika intressenter, exempelvis dricksvattenproducenter, tillsynsmyndigheter och till dig som tillverkar eller säljer produkter som innehåller PFAS. Här finns också information till privatpersoner, till exempel till dig som har en enskild vattenbrunn.

Mer information

Echas information Perfluoroalkyl chemicals (PFAS), på engelskaLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

OECD:s Portal on Per- and Polyfluorinated Chemicals, på engelska Länk till annan webbplats.

Läs mer om PFAS i kemiska produkter och textiler PM 2/22: PFASs in chemical products and textiles (på engelska). , 1.6 MB.

Läs mer om PFAS i kosmetika i PM 9/21: PFASs in cosmetics (på engelska). , 1.6 MB.

Läs mer i Kemikalieinspektionens tillsynsrapport 7/21: PFAS i kemiska produkter i varor. , 3.6 MB.

Läs mer om PFAS i PM 1/21: Kunskapssammanställning om PFAS.

Läs mer om PFAS i vardagsvaror.

Sök efter PFAS-ämnen i PRIO – en guide för substitution.

Lyssna på avsnitt 14 av Kemikaliepodden om PFAS.

Senast uppdaterad 15 februari 2024