Grafen är ett nanomaterial som består av ett enda lager kolatomer. Kolatomerna i grafen är ordnade i sexhörningar, likt ett hönsnät. Det ger materialet unika egenskaper.
Nanomaterial
Innehållsförteckning:
Nanomaterial är ämnen i ytterst liten storlek. Nanostorleken ger ofta ämnet andra egenskaper än större former av samma ämne. Det kan i många fall vara användbart för att ge en produkt en viss egenskap. Idag används nanomaterial i många olika typer av produkter och varor för såväl privat som yrkesmässig användning. Utvecklingen och användningen av nanomaterial förväntas fortsätta i snabb takt, samtidigt som kunskapen om hur människa och miljö kan påverkas av materialen är bristfällig.
Vad är nanomaterial?
Nanomaterial är ämnen som är mellan 1 och 100 nanometer i minst en dimension, det vill säga på någon ledd. Alltså kan ett ämne till exempel i form av ett rör, en mycket smal tråd, ett extremt tunt flak eller ett litet korn vara ett nanomaterial. En nanometer är en miljondels millimeter. Jämför det med ett hårstrå som är 80000 nanometer i diameter.
Många nanomaterial finns naturligt i vår miljö, till exempel i rök från skogsbränder och vulkaner och i saltkristaller från havet. Nanomaterial framställs också avsiktligt, eftersom man vill nyttja materialets speciella egenskaper för att ge en produkt en viss funktion. Dessutom kan nanomaterial bildas oavsiktligt, till exempel vid förbränning av fossila bränslen.
Nanostorleken har ofta andra egenskaper än större former av samma ämne, till exempel kan optiska egenskaper, vattenlöslighet och smältpunkt skilja sig. Genom att använda nanomaterial kan produkter till exempel få vattenavvisande, rengörande eller absorberande egenskaper.
Användningen av nanoteknologi förekommer i många olika typer av produkter som exempelvis färg, rengöringsmedel, kosmetika, textilier och elektroniska produkter. Utvecklingen förväntas fortsätta i snabb takt.
Effekter på hälsa och miljö
De specifika egenskaper som ett nanomaterial kan ha innebär att det kan medföra en risk för oönskade effekter på hälsa och miljö. Till exempel kan nanomaterial komma djupt ned i lungorna vid inandning och därför är de i många fall skadligare jämfört med större former av samma ämne. Kroppen kan även ta upp nanomaterial via mat och dryck.
Nanomaterial är en mycket varierande grupp av kemikalier. Därför är det svårt att göra allmänna uttalanden om nanomaterialens effekter på hälsa och miljö. Det måste bedömas från fall till fall.
Olika nanoformer av ett ämne kan bete sig olika i miljön på grund av nanomaterialets specifika egenskaper, som till exempel nanoformens vattenlöslighet.
Effekter på hälsa och miljö gäller oavsett om nanomaterialen tillverkats avsiktligt, oavsiktligt eller om det är naturligt förekommande nanomaterial.
Lagar och regler
Det saknas idag en internationellt accepterad definition för nanomaterial att använda i lagar och regler. De definitioner som finns varierar men har ofta ett snarlikt innehåll. De används av olika myndigheter och organisationer världen över. EU-kommissionen publicerade år 2011 en rekommenderad definition av nanomaterial som används i vissa av EU:s kemikalielagstiftningar. Den finns till exempel införd i bilaga VI till Reach-förordningen.
EU-kommissionens rekommenderade definition av nanomaterial från 2011
Länk till annan webbplats.
Den 10 juni 2022 publicerade EU-kommissionen en ny rekommenderad definition av nanomaterial. Denna nya definition ska inte användas vid tillämpning av Reach-förordningen innan den befintliga definitionen i bilaga VI har ersatts med den nya rekommenderade definitionen.
EU-kommissionens rekommenderade definition av nanomaterial från 2022 Länk till annan webbplats.
Den som tillverkar, importerar eller säljer varor, kemiska produkter, eller bekämpningsmedel har ansvar för att produkterna uppfyller kraven i kemikaliereglerna. Samma skyldigheter gäller för nanomaterial.
Läs mer om ditt ansvar på våra företagssidor
Det finns ingen särskild lagstiftning som gäller enbart för nanomaterial, men nanomaterial täcks in av allmänna kemikalieregler för kemiska produkter och varor, som till exempel Reach-förordningen och CLP-förordningen. Det innebär att farliga egenskaper hos alla former av ett ämne, även nanoformerna, måste bedömas för att kunna visa att användningen är säker.
I Biocidförordningen Länk till annan webbplats.finns specifika krav för avsiktligt tillsatta nanomaterial. Till exempel krävs en särskild riskbedömning för nanoformen och särskild märkning på förpackningen.
Enligt svenska regler om anmälan till Kemikalieinspektionens produktregister ska avsiktligt tillsatt nanomaterial i kemiska produkter redovisas i produktanmälan.
Läs mer om anmälningsplikt för nanomaterial
Mer information om nanomaterial
Det finns även krav för nanomaterial i annan lagstiftning, till exempel i reglerna för kosmetiska produkter och livsmedel.
Läs mer om regler för nanomaterial på Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Läs mer om regler för nanomaterial på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Europeiska unionens observatorium för nanomaterial, EUON Länk till annan webbplats.