Stockholmskonventionen – ämnen och genomförandeplan
Stockholmskonventionen innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar (POPs) och är en global konvention för att skydda miljön och människors hälsa. Varje land och region som är part till konventionen ska utarbeta, genomföra och uppdatera en nationell eller regional genomförandeplan.
POPs – långlivade organiska föroreningar
Stockholmskonventionen innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar med allvarliga hälsofarliga och miljöfarliga egenskaper (POPs, Persistent Organic Pollutants). Konventionen syftar till att skydda miljön och människors hälsa och omfattar idag 31 ämnen eller ämnesgrupper. Årtalen inom parentes i listan nedan anger när parterna till konventionen tog beslut om respektive ämne.
Följande POPs-ämnen är reglerade av Stockholmskonventionen:
- Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) och PFHxS-relaterade ämnen – ingår i gruppen högfluorerade ämnen (PFAS) och används för ytbehandling samt i brandskum (2022).
- Perfluorooktansyra (PFOA) och PFOA-relaterade ämnen – ingår i gruppen högfluorerade ämnen (PFAS) och används för ytbehandling i en mängd konsumentprodukter samt i brandskum (2019).
- Dikofol – bekämpningsmedel (2019).
- Dekabromdifenyleter – flamskyddsmedel i främst plast (2017).
- Kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs) - smörjmedel, tillsatsmedel i fogmassor, färg, plast och gummi (2017).
- Hexaklorbutadien (HCBD) - bland annat som lösningsmedel. Bildas som biprodukt vid viss tillverkning (2015, och 2017 avseende oavsiktlig produktion).
- Polyklorerade naftalener (PCNs) - tillsatsmedel i plast och gummi samt som smörjmedel (2015).
- Pentaklorfenol (PCP) - bekämpningsmedel (2015).
- Hexabromcyklododekan (HBCDD) – flamskyddsmedel i isolerplast, elektronik och textilier (2013).
- Endosulfan – bekämpningsmedel (2011).
- Hexabromdifenyleter och Heptabromdifenyleter – flamskyddsmedel i isolerplast (2009).
- Tetrabromdifenyleter/Pentabromdifenyleter – flamskyddsmedel (2009).
- Klordekon - tidigare använd som bekämpningsmedel (2009).
- Hexabrombifenyl (HBB) – tidigare använd som flamskyddsmedel (2009).
- Lindan - insekticid tidigare använd för behandling mot löss och skabb (2009).
- α- och β – Hexaklorcyklohexan (HCH) – insekticider som oavsiktligt bildas vid produktion av lindan (2009).
- Pentaklorbenzen – flamskyddsmedel. Bildas oavsiktligt vid viss förbränning (2009).
- Perfluoroktansulfonat (PFOS) – ingår i gruppen högfluorerade ämnen (PFAS) och används fortfarande i brandskum och i metallindustrin (2009).
- Aldrin, Klordan, Diklordifenyltrikloretan (DDT), Dieldrin, Endrin, Heptaklor, Mirex, Toxafen, Polyklorerade bifenyler (PCB), Hexaklorbensen (HCB), Polyklorerade dioxiner (PCDD), Furaner (PCDF) (samtliga 2004).
Sveriges genomförandeplan för Stockholmskonventionen
Parter till Stockholmskonventionen ska utarbeta, genomföra och uppdatera nationella genomförandeplaner (National Implementation Plan) för att begränsa eller helt få bort utsläpp av långlivade organiska föroreningar. Sedan 2006 har Sverige haft en genomförandeplan som innehåller en beskrivning av läget i Sverige, identifierar pågående åtgärder samt presenterar strategier för kommande arbete.
I december 2020 skickades den senaste uppdaterade planen in till konventionens sekretariat. Planen tar upp de ämnen som listades i konventionen 2017 och 2019; perfluoroktansyra (PFOA), dess salter och PFOA-relaterade ämnen, dikofol, dekabromdifenyleter (dekaBDE) and kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs) och oavsiktlig produktion av hexaklorbutadien (HCBD).
Uppdatering av Sveriges genomförandeplan från 2014 (på engelska, PDF 205 kB)
, 205 kB.
Sveriges genomförandeplan från 2006 (på engelska)
EU:s POPs förordning och genomförandeplan
EU:s POPs-förordning genomför Stockholmskonventionen genom att förbjuda eller begränsa användningen av POPs-ämnena i både kemiska produkter och varor inom EU. Även EU är part till Stockholmskonventionen och gör en regional genomförandeplan.