Stockholmskonventionen – ämnen och genomförandeplan

Stockholmskonventionen innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar (POPs) och är en global konvention för att skydda miljön och människors hälsa. Varje land som är part till konventionen ska utarbeta, genomföra och uppdatera en nationell genomförandeplan.

POPs – långlivade organiska föroreningar

Stockholmskonventionen innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar med allvarliga hälsofarliga och miljöfarliga egenskaper (POPs, Persistent Organic Pollutants). Konventionen syftar till att skydda miljön och människors hälsa och omfattar idag 30 ämnen. Årtalen inom parentes i listan nedan anger när parterna till konventionen tog beslut om respektive ämne.

Följande POPs-ämnen är reglerade av Stockholmskonventionen:

• Perfluorooktansyra (PFOA) och PFOA-relaterade ämnen – produceras och används för ytbehandling i en mängd konsumentprodukter och i brandskum (2019)
• Dikofol – bekämpningsmedel (2019)
• Dekabromdifenyleter – flamskyddsmedel i främst plast (2017)
• Kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs) - smörjmedel, tillsatsmedel i fogmassor, färg, plast och gummi (2017)
• Hexaklorbutadien (HCBD) - bland annat som lösningsmedel. Bildas som biprodukt vid viss tillverkning (2015, och 2017 avseende ofrivillig produktion)
• Polyklorerade naftalener (PCNs) - tillsatsmedel i plast och gummi samt som smörjmedel (2015)
• Pentaklorfenol (PCP) - bekämpningsmedel (2015)
• Hexabromcyklododekan (HBCDD) – flamskyddsmedel i isolerplast, elektronik och textilier (2013)
• Endosulfan – bekämpningsmedel (2011)
• Hexabromdifenyleter och Heptabromdifenyleter – flamskyddsmedel i isolerplast (2009)
• Tetrabromdifenyleter/Pentabromdifenyleter – flamskyddsmedel (2009)
• Klordekon - tidigare använd som bekämpningsmedel (2009)
• Hexabrombifenyl (HBB) – tidigare använd som flamskyddsmedel (2009)
• Lindan - insekticid tidigare använd för av löss och skabb (2009)
• α- och β – Hexaklorcyklohexan (HCH) – insekticider som oavsiktligt bildas vid produktion av lindan (2009)
• Pentaklorbenzen – flamskyddsmedel. Bildas oavsiktligt vid viss förbränning (2009)
• Perfluoroktansulfonat (PFOS) – används fortfarande i brandskum och i metallindustrin (2009)
• Aldrin, Klordan, Diklordifenyltrikloretan (DDT), Dieldrin, Endrin, Heptaklor, Mirex, Toxafen, Polyklorerade bifenyler (PCB), Hexaklorbensen (HCB), Polyklorerade dioxiner (PCDD), Furaner (PCDF) (samtliga 2004).

Läs mer om de listade ämnena, ämnen som är föreslagna för att listas i konventionen samt om mekanismen för att inkludera flera ämnen på Stockholmskonventionens webbplats (på engelska)

Sveriges genomförandeplan för Stockholmskonventionen

Parter till Stockholmskonventionen ska utarbeta, genomföra och uppdatera nationella genomförandeplaner (National Implementation Plan) för att begränsa eller helt få bort utsläpp av långlivade organiska föroreningar. Sedan 2006 har Sverige haft en genomförandeplan som innehåller en beskrivning av läget i Sverige, identifierar pågående åtgärder samt presenterar strategier för kommande arbete.

I mars 2018 skickade regeringskansliet in den senaste uppdateringen till konventionens sekretariat. Uppdateringen har gjorts av Naturvårdsverket i samarbete med Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten. Av planen framgår att de mest problematiska POPs-ämnena i Sverige är dioxin, PCB, PFOS och PFAS. Motiv, åtgärder och strategier för dessa ämnesgrupper presenteras översiktligt i planen.

Läs den senaste uppdateringen av Sveriges genomförandeplan på Naturvårdsverkets webbplats (från 2017, på engelska)

Läs uppdateringen av Sveriges genomförandeplan från 2014 (på engelska, PDF 205 kB)

Läs uppdateringen av Sveriges genomförandeplan från 2012 på Naturvårdsverkets webbplats (på engelska)

Läs Sveriges genomförandeplan från 2006 (på engelska)