Kemikalieinspektionens arbete med Sveriges EU-ordförandeskap 2023
Innehållsförteckning:
Kemikalieinspektionen hade en viktig roll som expertstöd när Sverige var ordförandeland i EU under 2023.
Under första halvåret 2023 var Sverige ordförande i Europeiska unionens råd, Ministerrådet. Under ordförandeskapet förhandlades och beslutades ett antal nya och reviderade lagstiftningar inom EU. Regeringen hade det formella ansvaret i förhandlingarna, men behövde myndigheternas expertstöd och underlag. I första hand skulle departementen stärka förhandlingsteamen, men även myndigheterna fick bidra med personal och bistå ministerrådets arbetsgrupper med kunskap och underlag samt delta i nätverk och informella grupper.
Vi på Kemikalieinspektionen bidrog med vår expertkunskap, främst i förhandlingarna om EU:s kemikalielagstiftning. Vi bidrog också i arbetet med en ny kemikaliepanel inom FN, arbetet med den globala kemikaliestrategin (Strategic Approach to International Chemicals Management, SAICM) samt Stockholmskonventionen och Rotterdamkonventionen.
Kemikaliefrågor som behandlades under Sveriges ordförandeskap
CLP-förordningen
EU-länderna förhandlade om och gick i mål med förslaget till en reviderad och breddad CLP-förordning. I nästa steg väntar triloger med EU-parlamentet för att få fram en slutlig version. EU-kommissionen hade under 2022 samråd kring ett förslag som bland annat omfattar införande av nya faroklasser i CLP-förordningen. Kemikalieinspektionen hade huvudansvaret för att bistå med expertkunskap i förhandlingarna.
CLP står för ”Classification, Labelling and Packaging” (klassificering, märkning och förpackning). Kemiska produkter ska klassificeras, märkas och förpackas enligt kraven i CLP-förordningen innan de släpps ut på marknaden i EU eller i EES-länderna Island, Lichtenstein och Norge.
Läs förslaget om förändringar i CLP-förordningen
Länk till annan webbplats.
Förhandlingsmandat antagna av det Europeiska unionens råd (på engelska) Länk till annan webbplats.
Ekodesignförordningen
Förhandlingarna handlade om ett nytt kommissionsförslag om en förordning om ekodesign för hållbara produkter. Förslaget utgick från ekodesigndirektivet, som idag enbart omfattar energirelaterade produkter. EU ville här fastställa prestanda- och informationskrav för nästan alla kategorier av varor som släpps ut på EU-marknaden. Syftet var dels att förbättra produkternas prestanda och hållbarhet och dels att förbättra möjligheten att återanvända eller återvinna produkterna.
Läs mer om ekodesigndirektivet på Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Tvätt- och rengöringsmedelsförordningen
Den 28 april 2023 kom ett reviderat förslag på förordningen om tvätt- och rengöringsmedel (även kallad detergentförordningen) från EU-kommissionen. Förhandlingar om detta förslag inleddes under det svenska ordförandeskapet och förordningens syfte är att minska miljöriskerna och förbättra informationen om medlens innehåll till konsumenter.
Läs mer om tvätt- och rengöringsmedelsförordningen
Förordningen för hållbar användning av växtskyddsmedel
En ny förordning föreslås ersätta det nuvarande direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel. Förhandlingar mellan medlemsländerna påbörjades 2022 och fortsatte under våren 2023. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön genom minskad användning av växtskyddsmedel och genom att främja alternativa metoder. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ansvarade för olika delar av regelverket och gav stöd i förhandlingarna.
Förpackningsförordningen
En ny förordning ska ersätta det nuvarande förpackningsdirektivet och ett förslag till ny förordning är aktuellt och EU förhandlade detta under det svenska ordförandeskapet. EU-kommissionen vill säkerställa en enhetlig lagstiftning inom hela EU. Förslaget handlar om förpackningsmaterial och därför har Naturvårdsverket huvudansvaret bland myndigheterna. Vi på Kemikalieinspektionen arbetade med de delar som gällde kemikalierna.
Läs mer om förpackningsdirektivet på EUR-Lex.eu Länk till annan webbplats.
Leksaksdirektivet
En översyn pågår av leksaksdirektivet. EU-kommissionen ska komma med ett nytt förslag under sommaren 2023. Direktivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemiskt innehåll, brännbarhet, allmän säkerhet, elsäkerhet, dokumentation, märkning, med mera. Reglerna innehåller gränsvärden och förbud för olika kemiska ämnen. Konsumentverket var huvudansvariga, medan Kemikalieinspektionen deltog med fokus på kemikaliefrågorna.
Kvicksilverförordningen
En översyn pågår av kvicksilverförordningen för att ytterligare begränsa användningen av kvicksilver i Europa. EU-kommissionen ska komma med ett nytt förslag under sommaren 2023. Förordningen förbjuder import av kvicksilver från länder utanför EU. Dessutom finns det regler för vissa typer av kvicksilver och användning av amalgam. Kvicksilverförordningen kopplar till åtagandena i Minamatakonventionen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket hade delat ansvar för förhandlingarna kring regelverket, där vi har fokus på kemikaliefrågorna.
Läs mer om kvicksilverförordningen
Läs mer om Minamatakonventionen
Globala samarbeten under Sveriges ordförandeskap
Flera frågor som lyfts under det svenska ordförandeskapet har bäring på internationella samarbeten och konventioner inom FN:s ram. Under Sveriges ordförandeskap var det Sverige som företrädde EU:s hållning i dessa frågor. Det var åtminstone fyra områden där vi på Kemikalieinspektionen deltog i arbetet.
Stockholmskonventionen och Rotterdamkonventionen
EU höll förberedande möten i Bryssel om två globala konventioner i början av 2023. Mötena handlade om vidareutveckling av Stockholms- och Rotterdamkonventionerna.
Stockholmskonventionen handlar om förbud och begränsning av långlivade organiska föroreningar, POP:s (Persistent Organic Pollutants) som DDT, PCB eller PFAS. Konventionen innehåller en lista med förbjudna eller strikt begränsade ämnen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar tillsammans för att följa och driva på det svenska arbetet.
Läs mer om Stockholmskonventionen
Rotterdamkonventionen handlar om ett förhandsgodkännande för vissa kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, den så kallade PIC-proceduren (Prior Informed Consent). Länder har rätt att i förväg få uppgifter om import och export av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel som är förbjudna eller starkt begränsade i andra länder. Länderna kan godkänna eller avslå import i enlighet med sina nationella regler. Rotterdamkonventionen är i EU genomförd i PIC-förordningen. Kemikalieinspektionen arbetar med att reglerna tillämpas.
Läs mer om Rotterdamkonventionen
Den globala kemikaliestrategin – Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM)
Den globala kemikaliestrategin SAICM är en politisk överenskommelse utan bindande regler och med bredare omfattning än de enskilda kemikaliekonventionerna. FN:s globala mål har varit att senast 2020 uppnå en säker kemikaliehantering. Nu krävs en förnyad strategi som sträcker sig bortom 2020 (”Beyond 2020”). Arbetet avbröts under pandemin men återupptogs i form av ett förberedande möte under våren inför ett högnivåmöte i september 2023.
Ny expertpanel inom FN
FN kommer att bilda en ny, vetenskapligt sammansatt FN-panel om kemikalier, avfall och föroreningar som liknar klimatpanelen IPCC. Beslutet togs vid FN:s miljöförsamling vid ett möte i Nairobi 2022 och följdes upp av möten på FN-nivå under hösten 2022. EU höll ett förberedande möte i början av 2023 för att samordna sina synpunkter inför det internationella FN-möte som hölls i Bangkok i månadsskiftet januari-februari 2023. Enligt tidplanen ska forskarpanelen inrättas inom ramen för FN-systemet 2024.