Kemikalieinspektionens arbete med Sveriges EU-ordförandeskap 2023
Innehållsförteckning:
Kemikalieinspektionen har en viktig roll som expertstöd när Sverige är EU:s ordförandeland 2023.
Under första halvåret 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd, Ministerrådet. Under ordförandeskapet ska ett antal nya och reviderade lagstiftningar inom EU förhandlas och beslutas. Regeringen har det formella ansvaret i förhandlingarna men behöver myndigheternas expertstöd och underlag. I första hand ska departementen stärka förhandlingsteamen, men även myndigheterna får bidra med personal och bistå ministerrådets arbetsgrupper med kunskap och underlag samt delta i nätverk och informella grupper.
Läs mer om ordförandeskapet på regeringens hemsida
Länk till annan webbplats.
Vi på Kemikalieinspektionen kommer att bidra med vår expertkunskap främst i förhandlingarna om EU:s kemikalielagstiftning. Vi bidrar också i arbetet med en ny kemikaliepanel inom FN, arbetet med den globala kemikaliestrategin (Strategic Approach to International Chemicals Management, SAICM) samt Stockholmskonventionen och Rotterdamkonventionen.
Kemikaliefrågor som behandlas under Sveriges ordförandeskap
CLP-förordningen
EU-länderna förhandlar om förslaget till en reviderad och breddad CLP-förordning. EU-kommissionen har under 2022 haft samråd kring ett förslag som bland annat omfattar införande av nya faroklasser i CLP-förordningen. Kemikalieinspektionen är den myndighet som har huvudansvar för att bistå med expertkunskap i förhandlingarna.
CLP står för ”Classification, Labelling and Packaging” (klassificering, märkning och förpackning). Kemiska produkter ska klassificeras, märkas och förpackas enligt kraven i CLP-förordningen innan de släpps ut på marknaden i EU eller i EES-länderna Island, Lichtenstein och Norge.
Läs förslaget om förändringar i CLP-förordningen Länk till annan webbplats.
Ekodesignförordningen
Förhandlingar inom EU är i gång om ett nytt kommissionsförslag om en förordning om ekodesign för hållbara produkter. Förslaget utgår från ekodesigndirektivet som idag enbart omfattar energirelaterade produkter. EU vill fastställa prestanda- och informationskrav för nästan alla kategorier av varor som släpps ut på EU-marknaden. Syftet är dels att förbättra produkternas prestanda och hållbarhet och dels att förbättra möjligheten att återanvända eller återvinna produkterna.
Läs mer om ekodesigndirektivet på Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Tvätt- och rengöringsmedelsförordningen
Den 28 april kom ett reviderat förslag på förordningen om tvätt- och rengöringsmedel (även kallad detergentförordningen) från EU-kommissionen. Förhandlingar om detta förslag har inletts under det svenska ordförandeskapet. Syftet med förordningen är att minska miljöriskerna och förbättra informationen om medlens innehåll till konsumenter.
Läs mer om tvätt- och rengöringsmedelsförordningen
Förordningen för hållbar användning av växtskyddsmedel
En ny förordning föreslås ersätta det nuvarande direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel. Förhandlingar mellan medlemsländerna påbörjades 2022 och har fortsatt under våren 2023. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön genom minskad användning av växtskyddsmedel och genom att främja alternativa metoder. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ansvarar för olika delar av regelverket och ger stöd i förhandlingarna.
Förpackningsförordningen
En ny förordning ska ersätta det nuvarande förpackningsdirektivet och ett förslag till ny förordning är aktuellt och EU har förhandlat detta under det svenska ordförandeskapet. EU-kommissionen vill säkerställa en enhetlig lagstiftning inom hela EU. Förslaget handlar om förpackningsmaterial och därför har Naturvårdsverket huvudansvaret bland myndigheterna. Vi på Kemikalieinspektionen kommer att arbeta med de delar som gäller kemikalierna.
Läs mer om förpackningsdirektivet på EUR-Lex.eu Länk till annan webbplats.
Leksaksdirektivet
En översyn pågår av leksaksdirektivet. Vi väntar på ett nytt förslag från EU-kommissionen som troligen kommer att vara klart i månadsskiftet juni-juli 2023. Direktivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemiskt innehåll, brännbarhet, allmän säkerhet, elsäkerhet, dokumentation, märkning med mera. Reglerna innehåller gränsvärden och förbud för olika kemiska ämnen. Konsumentverket har huvudansvar, medan Kemikalieinspektionen deltar med fokus på kemikaliefrågorna.
Kvicksilverförordningen
En översyn pågår av kvicksilverförordningen för att ytterligare begränsa användningen av kvicksilver i Europa. Vi väntar på ett nytt förslag från EU-kommissionen som troligen kommer att vara klart i månadsskiftet jun-juli 2023. Förordningen förbjuder import av kvicksilver från länder utanför EU. Dessutom finns det regler för vissa typer av kvicksilver och användning av amalgam. Kvicksilverförordningen kopplar till åtagandena i Minamatakonventionen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har delat ansvar för regelverket, där vi har fokus på kemikaliefrågorna.
Läs mer om kvicksilverförordningen
Läs mer om Minamatakonventionen
Globala samarbeten under Sveriges ordförandeskap
Flera frågor som lyfts under det svenska ordförandeskapet har bäring på internationella samarbeten och konventioner inom FN:s ram. Under Sveriges ordförandeskap är det Sverige som får företräda EU:s hållning i dessa frågor. Det finns åtminstone fyra områden där vi på Kemikalieinspektionen deltar i arbetet.
Stockholmskonventionen och Rotterdamkonventionen
EU höll förberedande möten i Bryssel om två globala konventioner i början av 2023, under det svenska ordförandeskapet. Mötena handlade om vidareutveckling av Stockholms- och Rotterdamkonventionerna.
Stockholmskonventionen handlar om förbud och begränsning av långlivade organiska föroreningar, POP:s (Persistent Organic Pollutants) som DDT, PCB eller PFAS. Konventionen innehåller en lista med förbjudna eller strikt begränsade ämnen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar tillsammans för att följa och driva på det svenska arbetet.
Läs mer om Stockholmskonventionen
Rotterdamkonventionen handlar om ett förhandsgodkännande för vissa kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, den så kallade PIC-proceduren (Prior Informed Consent). Länder har rätt att i förväg få uppgifter om import och export av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel som är förbjudna eller starkt begränsade i andra länder. Länderna kan godkänna eller avslå import i enlighet med sina nationella regler. Rotterdamkonventionen är i EU genomförd i PIC-förordningen. Kemikalieinspektionen arbetar med att reglerna tillämpas.
Läs mer om Rotterdamkonventionen
Den globala kemikaliestrategin – Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM)
Den globala kemikaliestrategin SAICM är en politisk överenskommelse utan bindande regler och med bredare omfattning än de enskilda kemikaliekonventionerna. FN:s globala mål har varit att senast 2020 uppnå en säker kemikaliehantering. Nu krävs en förnyad strategi som sträcker sig bortom 2020 (”Beyond 2020”). Arbetet avbröts under pandemin men återupptogs i form av ett förberedande möte under våren inför ett högnivåmöte i september 2023.
Ny expertpanel inom FN
FN kommer att bilda en ny, vetenskapligt sammansatt FN-panel om kemikalier, avfall och föroreningar som liknar klimatpanelen IPCC. Beslutet togs vid FN:s miljöförsamling vid ett möte i Nairobi 2022 och följdes upp av möten på FN-nivå under hösten 2022. EU höll ett förberedande möte i början av 2023 för att samordna sina synpunkter inför det internationella FN-möte som hölls i Bangkok i månadsskiftet januari-februari 2023. Enligt tidplanen ska forskarpanelen inrättas inom ramen för FN-systemet 2024.