Giftfri miljö

Innehållsförteckning:

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö handlar om att människor eller miljö inte ska skadas av kemikalier. Giftfri miljö ska visa vägen för de åtgärder som krävs för att kunna skydda hälsa, biologisk mångfald och våra livsmedelsresurser. Målet visar också vad som krävs för att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett av 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om att Sverige ska nå och arbeta för. Sveriges miljömål består även av ett övergripande generationsmål som visar inriktningen för miljöpolitiken och den samhällsomställning som behövs, samt ett antal etappmål som är steg på vägen. Syftet är att målen ska vara vägledande för alla i samhället. Olika myndigheter ansvarar för uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål och Kemikalieinspektionen har ansvaret för Giftfri miljö.

Naturvårdsverket är den myndighet som samordnar arbetet med miljömålen. De har också tagit fram webbplatsen Sveriges miljömål. Där kan du läsa mer om de olika miljömålen och vad du som företag eller kommun kan göra för att bidra samt vilken myndighet som ansvarar för vilket mål.

Läs mer om de olika miljömålen på Sveriges miljomal.se Länk till annan webbplats.

Om du vill presentera miljömålen inom din organisation finns en färdig presentation som är framtagen av Naturvårdsverket som du kan använda.

Presentationsmaterial om Sveriges miljömål på Sveriges miljomal.se Länk till annan webbplats.

Läs mer om hur du kan bidra till en Giftfri miljö.

Vad innebär miljökvalitetsmålet Giftfri miljö?

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att när det är uppnått ska

• förekomsten av ämnen i miljön som har skapats eller utvunnits av oss människor inte hota vår hälsa eller den biologiska mångfalden
• halterna av ämnen som vi människor har skapat (så kallade naturfrämmande ämnen) vara nära noll och deras påverkan på vår hälsa och ekosystemen vara försumbar
• halterna av de ämnen som naturligt finns i miljön vara nära de nivåer som de var innan vi människor började utvinna eller ändra dem.

Riksdagens definition av Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Vilka förutsättningar krävs för att vi ska kunna nå Giftfri miljö?

Sex preciseringar anger viktiga förutsättningar som krävs för att uppnå Giftfri miljö och visar vilka slags insatser som behöver genomföras för att nå miljökvalitetsmålet:

• Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
• Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
• Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
• Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
• Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
• Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Läs mer om hur du kan bidra till en Giftfri miljö.

Kemikalieinspektionens arbete driver på för en Giftfri miljö

Kemikalieinspektionen är den myndighet som driver på utvecklingen och lämnar förslag på hur en Giftfri miljö ska bli möjlig att nå. Vårt ansvar innebär följande:

• Att utveckla lagstiftning och andra styrmedel, utöva tillsyn och pröva ansökningar för bekämpningsmedel.
• Att verka för att målen nås och ge regeringen förslag till åtgärder för att nå målen.
• Att göra en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga ämnen.
• Att uppdatera och utveckla indikatorer som används i den årliga uppföljningen. Indikatorer baserar sig på mätningar i samhället och miljön för att följa utvecklingen över tid.
• Att vart fjärde år göra en fördjupad utvärdering av Giftfri miljö.

Läs mer om Kemikalieinspektionens arbete.

Hur långt har Sverige kommit i att nå målet Giftfri miljö?

Produktionen och användningen av kemikalier ökar globalt. Den stora mängden och variationen av ämnen medför potentiella risker för både människor och miljö. Samhället hinner idag inte alltid förutse, bedöma och kontrollera alla dessa risker i tid. Det är företagen som har huvudansvaret för att de produkter de sätter ut på marknaden är säkra och att riskerna med kemikalier är kontrollerade. Ökad utvinning av kritiska råmaterial innebär också nya utmaningar, till exempel kring kontroll, rening och kunskap om ämnens effekter på hälsa och miljö. Det går därför inte att se någon tydlig utvecklingstrend i miljön.

För att minska riskerna behöver samhället satsa på säkrare kemikalier och alternativa tekniska lösningar. Vi måste också bygga ut kunskapen om hur nya ämnen påverkar människor och miljö.

Den senaste årliga uppföljningen av miljömålen finns i skrivelsen "Årlig uppföljning av miljömålen 2026 på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Fördjupad utvärdering 2027

Vart fjärde år gör vi en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I den senaste utvärderingen, som slutfördes hösten 2026, bedömer vi att miljömålet Giftfri miljö inte kan nås till 2030 och att förutsättningarna då inte heller kommer att finnas på plats för att på sikt nå målet.

Under perioden sedan den förra fördjupade utvärderingen har EU genomfört vissa insatser utifrån EU:s kemikaliestrategi som delvis har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Regelutvecklingen har dock gått för långsamt. Flera centrala planerade åtgärder har inte genomförts eller dragit ut på tiden. Det är nu för kort tid kvar för att hinna utveckla och genomföra tillräckliga åtgärder inom kemikaliekontrollen till målåret 2030.

Det som avgör utvecklingen framöver är samhällets förmåga att långsiktigt prioritera och hantera kemikaliefrågorna. Detta är i nuläget särskilt svårt att bedöma. Det råder stora osäkerheter kring hur kemikaliearbetet kommer att utvecklas bland annat vad gäller det fortsatta genomförandet av åtgärder inom EU:s kemikaliestrategi, effekterna av regelförenklingar på EU-nivå samt tillgången på resurser och kompetens hos ansvariga myndigheter. Även andra omvärldsfaktorer såsom det globala säkerhetsläget, den globala handeln och klimatförändringarna, kan påverka miljötillståndet, men det är oklart i vilken riktning och omfattning.

Naturvårdsverkets information om hur det går för miljömålen och Giftfri miljö Länk till annan webbplats.

Läs hela den fördjupade utvärderingen .

Indikatorer mäter utvecklingen i miljön

Kemikalieinspektionen följer varje år upp preciseringarna till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen samt följer utvecklingen genom några så kallade indikatorer.

Indikatorerna visar förändringar som vi kan mäta för att få en uppfattning om utvecklingen går åt rätt håll vad gäller farliga ämnen i miljön, i samhället och för vår hälsa.

Vi följer upp Giftfri miljö bland annat genom följande sex indikatorer:

• Miljögifter i modersmjölk och blod Länk till annan webbplats.
• Farliga ämnen i slam Länk till annan webbplats.
• Förorenade områden Länk till annan webbplats.
• Allergiframkallande kemiska produkter Länk till annan webbplats.
• Växtskyddsmedel i ytvatten Länk till annan webbplats.
• Riskindikatorer för bekämpningsmedel Länk till annan webbplats.

Dessutom följer vi upp de två etappmålen om minskad användning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter med särskilt farliga egenskaper utifrån uppgifter om försålda mängder verksamma ämnen i bekämpningsmedel.

Statistik om bekämpningsmedel Länk till annan webbplats.