Den årliga rapporteringen till produktregistret pågår från 10 januari till 28 februari

Stäng meddelande
Den årliga rapporteringen till produktregistret pågår från 10 januari till 28 februari

Stäng meddelande

Internationella konventioner och överenskommelser

Innehållsförteckning:

Sverige är part i många internationella konventioner och andra mellanstatliga överenskommelser. Kemikalieinspektionen deltar i arbetet med flera av dessa.

Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen

Agenda 2030 logotyp

År 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030, med 17 globala hållbarhetsmål och 169 delmål, med syftet att nå en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i världen år 2030. Sverige ska uppfylla agendans mål nationellt och bidra till att målen nås globalt.

Flera av målen har direkta eller indirekta kopplingar till kemikalier. Användningen av kemikalier genomsyrar dagens samhälle. Förebyggande kemikaliekontroll är därför en förutsättning för en hållbar utveckling och en viktig del i att nå de flesta av målen i Agenda 2030. Ett av delmålen i Agenda 2030 är att senast år 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med det överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av kemikalier i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Detta delmål är också relaterat till den globala kemikaliestrategien (SAICM) som beskrivs längre ned på denna sida.

Kemikalieinspektionens arbete med förebyggande kemikaliekontroll, både nationellt, inom EU och globalt bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Det svenska miljömålet ”Giftfri miljö” är en viktig del i arbetet.

Läs mer om Kemikalieinspektionen och Agenda 2030

Läs mer om hur Kemikalieinspektionens arbete bidrar till genomförandet av Agenda 2030 i rapporten – Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Läs mer om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.

Läs mer om hållbarhetsmålen på FN:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.

Läs mer om hur arbetet med giftfri miljö bidrar till FN:s hållbarhetsmål (plansch)

Globalt ramverk för kemikalier

Det globala ramverket för kemikalier "Global Framework on Chemicals – for a Planet Free of Harm from Chemicals and Waste" (GFC) antogs den 30 september 2023 och innebär att länder och intressenter från hela världen har enats om en färdplan för en hållbar hantering av kemikalier under hela livscykeln. Ramverket är en efterföljare till den globala kemikaliestrategin (SAICM) från 2006. Det nya ramverket innehåller flera nya, viktiga inslag:

  • en tydlig vision,
  • 5 övergripande strategiska mål,
  • ett antal tidsbundna konkreta mål vars genomförande ska göras mätbart genom ett system med indikatorer.

De flesta av delmålen ska genomföras till år 2030 och överensstämmer med Agenda 2030 för hållbar utveckling. Ett av delmålen är att alla länder i världen ska ha en fungerande kemikalielagstiftning till år 2030. Dessutom innehåller det globala ramverket en process för att nominera och initiera åtgärder för frågor som ger anledning till oro, så kallade Issues of concern.

Beslutet om att anta det globala ramverket togs vid den femte internationella konferensen för kemikaliehantering (ICCM5). Vid mötet deltog regeringar och representanter från industrin, civilsamhället och FN-organisationerna. Utöver det globala ramverket antog konferensen den så kallade Bonndeklarationen. I den åtar sig ministrar, delegationsledare och berörda parter att genomföra det globala ramverket. De ställer sig också bakom att föroreningar från kemikalier är den tredje globala miljökrisen i vår tid, tillsammans med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Vidare antogs ett antal resolutioner om bland annat en global allians för farliga bekämpningsmedel och en fond till stöd för genomförandet.

Det globala ramverket, Bonndeklarationen samt de olika resolutionerna kan du hitta här: Länk till information om det globala ramverket för kemikalier. Länk till annan webbplats.

Flicka som tittar på jordglob.

FN:s globalt harmoniserade system för klassificering och märkning (GHS)

FN fattade 2002 beslut om att införa ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier (Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals – GHS).

Syftet med systemet är att det ska finnas tillgänglig information om kemikaliers farliga egenskaper för att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön under hantering, transport och användning av kemikalier.

GHS innehåller kriterier för klassificering av ämnen och blandningar utifrån fysikalisk farlighet samt fara för hälsa och miljö. Utöver detta innehåller GHS regler för märkning med farosymboler (piktogram), faroangivelser och skyddsangivelser samt utformning av säkerhetsdatablad.

Tillämpning av GHS är en viktig del i en hållbar kemikaliekontroll, vilket också lyfts fram inom ramen för den globala kemikaliestrategin (SAICM). För att göra GHS lagligt bindande måste varje land eller region införa det i sin lagstiftning, och FN har uppmanat världens länder att göra det. GHS infördes 2007 i EU:s regelverk, huvudsakligen genom CLP-förordningen. De delar av GHS som gäller utformningen av säkerhetsdatablad har införts i Reach-förordningen. Många länder, däribland Australien, Kanada, Kina, Ryssland, Sydkorea och USA, har infört GHS i sin lagstiftning, i huvudsak på arbetsmiljöområdet.

Läs mer om GHS på FN:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.

Läs mer om CLP-förordningen

Läs mer om Reach-förordningen

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs)

Stockholmskonventionen syftar till att skydda människors hälsa och miljön från ämnen eller ämnesgrupper som är långlivade i miljön, tas upp av växter och djur, och har negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. Dessa föroreningar kallas även för POPs, Persistent Organic Pollutants. Ämnena transporteras över nationsgränser via luft, vatten och varor. Globala förbud bidrar till att förhindra global spridning och förekomst av dessa ämnen i importerade varor och skyddar därmed också miljön och människors hälsa i Sverige.

Stockholmskonventionen innehåller en lista med de ämnen eller ämnesgrupper som är förbjudna eller strikt begränsade. Det finns en process för att lägga till fler ämnen på listan. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ger expertstöd till regeringen och ansvarar tillsammans för att följa och driva på det svenska arbetet.

Läs mer om vilka ämnen som regleras av konventionen och svenska prioriteringar

Läs mer på Stockholmskonventionens webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.

POPs-förordningen

EU:s POPs-förordning genomför Stockholmskonventionen genom att förbjuda eller begränsa användningen av POPs-ämnena i både kemiska produkter och varor inom EU. Förordningen genomför också POPs-protokollet till konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP).

POPs-förordningen

Läs mer om vad POPs-förordningen handlar om

Gå till webbplatsen för POPs-protokollet under konventionen om långväga transport av luftföroreningar (på engelska) Länk till annan webbplats.

Rotterdamkonventionen – Prior Informed Consent (PIC)

Rotterdamkonventionen gör det möjligt för länder att i förväg få uppgifter om import och export av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel som är förbjudna eller strängt begränsade i andra länder. Länderna kan sedan välja att godkänna eller avslå importen i enlighet med sina nationella regler. Detta kallas ”förhandsgodkännande sedan information lämnats” eller på engelska ”prior informed consent” (PIC). Konventionen trädde i kraft 2004 och omfattar idag 50 kemikalier.

Inom EU är Rotterdamkonventionen genomförd i PIC-förordningen och Kemikalieinspektionen är den myndighet som ska arbeta med att reglerna tillämpas.

Läs mer på Rotterdamkonventionens webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.

PIC-förordningen

Läs mer om vad PIC-förordningen handlar om

Minamatakonventionen om kvicksilver

Minamatakonventionen om kvicksilver reglerar kvicksilver i ett livscykelperspektiv, från brytning till slutförvar. Den förbjuder eller begränsar kvicksilver i olika produkter och industriella processer från och med 2020 och 2025. Konventionen trädde i kraft 2017. Inom EU är de delar av Minamatakonventionen som tidigare saknat gemensamma bestämmelser genomförda i EU:s kvicksilverförordning.

Läs mer på FN:s webbplats om Minamatakonventionen (på engelska) Länk till annan webbplats.

EU:s kvicksilverförordning

Läs mer om kvicksilver och reglerna om kvicksilver

HELCOM och OSPAR – skydd av havsmiljön

Sverige är part i två internationella konventioner för skydd av havsmiljön. Den ena konventionen, HELCOM, syftar till att skydda Östersjöns marina miljö (Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission). Den andra konventionen, OSPAR, handlar om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic – the Oslo and Paris Commissions).

Läs mer om HELCOM på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Läs mer om OSPAR på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

HELCOM:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.

OSPAR:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 7 februari 2024