Internationella konventioner och överenskommelser
Innehållsförteckning:
- Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
- Globala kemikalieramverket
- Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs)
- Rotterdamkonventionen – Prior Informed Consent (PIC)
- Minamatakonventionen om kvicksilver
- FN:s globalt harmoniserade system för klassificering och märkning (GHS)
- OECD
- HELCOM och OSPAR – skydd av havsmiljön
Sverige är part i många internationella konventioner och mellanstatliga överenskommelser på miljöområdet. Kemikalieinspektionen ger stöd till regeringen och deltar i arbetet med bland annat Stockholmskonventionen, Rotterdamkonventionen och Minamatakonventionen. En viktig överenskommelse är det globala kemikalieramverket
Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
År 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030, med 17 globala hållbarhetsmål och 169 delmål, med syftet att nå en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i världen år 2030. Sverige ska uppfylla agendans mål nationellt och bidra till att målen nås globalt.
Flera av målen har direkta eller indirekta kopplingar till kemikalier. Användningen av kemikalier genomsyrar dagens samhälle. Förebyggande kemikaliekontroll är därför en förutsättning för en hållbar utveckling och en viktig del i att nå de flesta av målen i Agenda 2030.
Kemikalieinspektionens arbete med förebyggande kemikaliekontroll, både nationellt, inom EU och globalt bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Det svenska miljömålet ”Giftfri miljö” är en viktig del i arbetet.
Läs mer om Kemikalieinspektionen och Agenda 2030
Läs mer om hållbarhetsmålen på FN:s webbplats (på engelska)
Länk till annan webbplats.
Läs mer om hur arbetet med giftfri miljö bidrar till FN:s hållbarhetsmål (plansch)
Globala kemikalieramverket
Det globala ramverket för kemikalier "Global Framework on Chemicals – for a Planet Free of Harm from Chemicals and Waste" (GFC) antogs den 30 september 2023 och innebär att länder och intressenter från hela världen har enats om en färdplan för en hållbar hantering av kemikalier under hela livscykeln. Ramverket är en efterföljare till den globala kemikaliestrategin (SAICM) från 2006. Det innehåller flera nya, viktiga inslag:
- en tydlig vision - en planet utan skador från kemikalier och avfall för en säker, hälsosam och hållbar framtid,
- 5 övergripande strategiska mål,
- 28 mål.
De flesta av delmålen ska genomföras till år 2030 och de ska följas upp genom ett system med indikatorer vilket är under framtagande. Ett av delmålen är att alla länder i världen ska ha en fungerande kemikalielagstiftning till år 2030. Dessutom innehåller ramverket en process för att nominera och initiera åtgärder för frågor som ger anledning till oro, så kallade Issues of concern.
Beslutet om att anta det globala ramverket togs vid den femte internationella konferensen för kemikaliehantering (ICCM5). Vid mötet deltog regeringar och representanter från industrin, civilsamhället och FN-organisationerna. Utöver ramverket antog konferensen den så kallade Bonndeklarationen. I den åtar sig ministrar, delegationsledare och berörda parter att genomföra det globala ramverket. De ställer sig också bakom att föroreningar från kemikalier är den tredje globala miljökrisen i vår tid, tillsammans med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Vidare antogs ett antal resolutioner om bland annat en global allians för farliga bekämpningsmedel, system för uppföljning av målen och en fond till stöd för genomförandet.
Kemikalieinspektionens bedömning av förutsättningarna för Sverige och EU att uppnå ramverkets mål har redovisats i ett regeringsuppdrag. I rapporten lyfts förslag till åtgärder som skulle kunna öka möjligheterna till måluppfyllelse. Rapport 3/24: Det globala kemikalieramverket – nu och framåt - Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs)
Stockholmskonventionen syftar till att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar. De kallas även för POPs, Persistent Organic Pollutants. Dessa ämnen eller ämnesgrupper är långlivade i miljön, de tas upp av växter och djur och har negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. De sprids över nationsgränserna via luft, vatten och varor.
Stockholmskonventionen trädde ikraft 2004 och omfattar idag drygt 30 ämnen eller ämnesgrupper. Inom EU är det POPs-förordningen som reglerar ämnena i Stockholmskonventionen.
Läs mer om Stockholmskonventionen
Läs mer om vad POPs-förordningen handlar om
Läs mer om vilka ämnen som regleras av konventionen och svenska prioriteringar
Läs mer på Stockholmskonventionens webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.
Rotterdamkonventionen – Prior Informed Consent (PIC)
Rotterdamkonventionen gör det möjligt för länder att i förväg få uppgifter om import och export av vissa farliga kemikalier som är förbjudna eller strängt begränsade i andra länder. Länderna kan sedan i enlighet med sina nationella regler godkänna eller avslå importen. Detta kallas ”förhandsgodkännande sedan information lämnats” eller på engelska ”prior informed consent” (PIC). Konventionen trädde i kraft 2004 och omfattar idag 55 kemikalier.
Inom EU är Rotterdamkonventionen genomförd i PIC-förordningen.
Läs mer på Rotterdamkonventionens webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.
Minamatakonventionen om kvicksilver
Minamatakonventionen om kvicksilver reglerar kvicksilver i ett livscykelperspektiv, från brytning till slutförvar. Konventionen trädde i kraft 2017. Inom EU är Minamatakonventionen genomförd i EU:s kvicksilverförordning.
Läs mer på FN:s webbplats om Minamatakonventionen (på engelska) Länk till annan webbplats.
FN:s globalt harmoniserade system för klassificering och märkning (GHS)
FN fattade 2002 beslut om att alla länder bör införa det globala harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals – GHS).
Syftet med GHS är att det ska finnas harmoniserad och tillgänglig information om kemikaliers farliga egenskaper för att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön under hantering, transport och användning av kemikalier.
GHS innehåller kriterier för klassificering av ämnen och blandningar utifrån fysikalisk farlighet samt fara för hälsa och miljö. Utöver detta innehåller GHS regler för märkning med farosymboler (piktogram), faroangivelser och skyddsangivelser samt utformning av säkerhetsdatablad.
Tillämpning av GHS är en viktig del i en hållbar kemikaliekontroll, vilket också lyfts fram inom ramen för det globala kemikalieramverket (GFC). För att göra GHS lagligt bindande måste varje land eller region införa det i sin lagstiftning. GHS infördes 2007 i EU:s regelverk, huvudsakligen genom CLP-förordningen. De delar av GHS som gäller utformningen av säkerhetsdatablad har införts i Reach-förordningen.
Läs mer om GHS på FN:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.
OECD
Sverige är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development; OECD). Det är en internationell organisation med 38 medlemsländer. Kemikalieinspektionen har i uppdrag att vara svensk kontaktpunkt för OECD:s kemikalieprogram. Detta görs främst genom att medverka i arbetsgrupper inom ramen för Environmental, Health and Safety Programme, EHS. Flera av EHS programmets verksamheter är kopplade till genomförandet av EU:s kemikalielagstiftningar. Utveckling av testmetoder och vägledningsdokument sker framför allt via OECD:s testmetodsprogram.
Läs mer på OECD:s webbplats (på engelska) Länk till annan webbplats.
HELCOM och OSPAR – skydd av havsmiljön
Sverige är part i två regionala konventioner för skydd av havsmiljön. Helsinforskonventionen, HELCOM (Helsinki Commission) från 1974, syftar till att skydda Östersjöns marina miljö. Den andra konventionen, OSPAR (the Oslo and Paris Conventions) från 1972, handlar om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten.
Arbetet från 2021 till 2030, styrs av HELCOMs uppdaterade Baltic Sea Action Plan (BSAP) och OSPARs North-East Atlantic Environmental Strategy (NEAES).
Läs mer om HELCOM på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Läs mer om OSPAR på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.