Internationella konventioner och överenskommelser

Sverige är part i många internationella konventioner och andra mellanstatliga överenskommelser. Kemikalieinspektionen deltar i arbetet med flera av dessa.

Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen

FN:s generalförsamling antog år 2015 Agenda 2030 med 17 mål och 169 delmål som till år 2030 ska leda till en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i världen. Sverige ska uppfylla agendans mål nationellt och bidra till att målen nås globalt.

Flera av målen har direkta eller indirekta kopplingar till kemikalier. Användningen av kemikalier genomsyrar dagens samhälle. Förebyggande kemikaliekontroll är därför en förutsättning för en hållbar utveckling och en viktig del i att nå de flesta av målen i Agenda 2030. Ett av delmålen i Agenda 2030 är att senast år 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med det överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av kemikalier i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

Kemikalieinspektionens arbete med förebyggande kemikaliekontroll, både nationellt, inom EU och globalt bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Det svenska miljömålet ”Giftfri miljö” är en viktig del i arbetet.

Läs mer om Kemikalieinspektionens arbete med det svenska miljömålet "Giftfri miljö".

Läs mer om hur Kemikalieinspektionens arbete bidrar till genomförandet av Agenda 2030 i rapporten – Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Läs mer om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen på regeringens webbplats.

Läs mer om hållbarhetsmålen på FN:s webbplats (på engelska).

Läs mer om hur arbetet med giftfri miljö bidrar till FN:s hållbarhetsmål (plansch).

Den globala kemikaliestrategin - SAICM

Den globala kemikaliestrategin, SAICM (Strategic Approach to International Chemicals Management), är en strategi för det internationella kemikaliemålet att senast 2020 uppnå en säker hantering av kemikalier under hela deras livscykel. Det innebär att kemikalier ska produceras och användas på ett sätt som minimerar deras negativa konsekvenser för miljön och människors hälsa.

SAICM är en politisk överenskommelse utan bindande regler med betydligt bredare omfattning än de enskilda kemikaliekonventionerna. Fokus är inte på enskilda ämnen utan på riskhantering av kemikalieanvändning i hela livscykeln.

År 2020 närmar sig, och fortsatt internationellt arbete krävs för att uppnå kemikaliemålet. Det finns ett relaterat delmål i Agenda 2030 (delmål 12.4), som också ska vara uppnått 2020. Därför behöver ett nytt mål och en ny strategi tas fram, och Sverige deltar i detta arbete som kallas ”Beyond 2020”.

Miljö- och energidepartementet är svensk kontaktpunkt för SAICM och samordnar arbetet i Sverige. Kemikalieinspektionen bidrar i arbetet som expertmyndighet.

Läs mer på SAICM:s webbplats (på engelska).

Läs om SAICM-projektet ”Chemicals in Products” som handlar om förbättrad information om ämnen i varor (på engelska).

FN:s globalt harmoniserade system för klassificering och märkning (GHS)

FN fattade 2002 beslut om att införa ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier (Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals – GHS).

Syftet med systemet är att det ska finnas tillgänglig information om kemikaliers farliga egenskaper för att kunna ge bättre skydd för människors hälsa och miljön under hantering, transport och användning av kemikalier.

GHS innehåller kriterier för klassificering av ämnen och blandningar utifrån fysikalisk farlighet samt fara för hälsa och miljö. Utöver detta innehåller GHS regler för märkning med farosymboler (piktogram), faroangivelser och skyddsangivelser samt utformning av säkerhetsdatablad.

Införande av GHS är en viktig del i en hållbar kemikaliekontroll, vilket också lyfts fram inom ramen för den globala kemikaliestrategin (SAICM). För att göra GHS lagligt bindande måste varje land eller region införa det i sin lagstiftning, och FN har uppmanat världens länder att göra det. GHS infördes 2007 i EU:s regelverk, huvudsakligen genom CLP-förordningen. De delar av GHS som gäller utformningen av säkerhetsdatablad har införts i Reach-förordningen. Många länder, däribland Australien, Kanada, Kina, Ryssland, Sydkorea och USA, har infört GHS i sin lagstiftning, i huvudsak på arbetsmiljöområdet.

Läs mer om GHS på FN:s webbplats (på engelska).

Läs mer om CLP-förordningen.

Läs mer om Reach-förordningen.

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs)

Stockholmskonventionen syftar till global utfasning av ämnen som är långlivade i miljön, tas upp av växter och djur, och har negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. Dessa föroreningar kallas även för POPs, Persistent Organic Pollutants. Ämnena transporteras över nationsgränser via luft, vatten och varor. Globala förbud bidrar till att förhindra global spridning och förekomst av dessa ämnen i importerade varor och skyddar därmed också miljön och människors hälsa i Sverige.

Stockholmskonventionen innehåller en lista med de ämnen som är förbjudna eller strikt begränsade. Det finns en process för att lägga till fler ämnen på listan. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar tillsammans för att följa och driva på det svenska arbetet.

Läs mer om vilka ämnen som regleras av konventionen och svenska prioriteringar.

Läs mer på Stockholmskonventionens webbplats (på engelska).

Läs mer om Stockholmskonventionen på Naturvårdsverkets webbplats.

POPs-förordningen

EU:s POPs-förordning genomför Stockholmskonventionen genom att förbjuda eller begränsa användningen av POPs-ämnena i både kemiska produkter och varor inom EU. Förordningen genomför också POPs-protokollet till konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP).

Gå till POPs-förordningen.

Läs mer om vad POPs-förordningen handlar om.

Gå till webbplatsen för POPs-protokollet under konventionen om långväga transport av luftföroreningar (på engelska).

Rotterdamkonventionen – Prior Informed Consent (PIC)

Rotterdamkonventionen gör det möjligt för länder att i förväg få uppgifter om import och export av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel som är förbjudna eller strängt begränsade i andra länder. Länderna kan sedan välja att godkänna eller avslå importen i enlighet med sina nationella regler. Detta kallas ”förhandsgodkännande sedan information lämnats” eller på engelska ”prior informed consent” (PIC). Konventionen trädde i kraft 2004 och omfattar idag 50 kemikalier.

Inom EU är Rotterdamkonventionen genomförd i PIC-förordningen och Kemikalieinspektionen är den myndighet som ska arbeta med att reglerna tillämpas.

Läs mer på Rotterdamkonventionens webbplats (på engelska).

Gå till PIC-förordningen.

Läs mer om vad PIC-förordningen handlar om.

Minamatakonventionen om kvicksilver

Minamatakonventionen om kvicksilver reglerar kvicksilver i ett livscykelperspektiv, från brytning till slutförvar. Den förbjuder eller begränsar kvicksilver i olika produkter och industriella processer från och med 2020 och 2025. Konventionen trädde i kraft 2017. Inom EU är de delar av Minamatakonventionen som tidigare saknat genomensamma bestämmelser genomförda i EU:s kvicksilverförordning. 

Läs mer på FN:s webbplats om Minamatakonventionen (på engelska).

Gå till EU:s kvicksilverförordning. 

Läs mer om kvicksilver och reglerna om kvicksilver.

HELCOM och OSPAR – skydd av havsmiljön

Sverige är part i två internationella konventioner för skydd av havsmiljön. Den ena konventionen, HELCOM, syftar till att skydda Östersjöns marina miljö (Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission). Den andra konventionen, OSPAR, handlar om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic – the Oslo and Paris Commissions).

Läs mer om HELCOM på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Läs mer om OSPAR på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. 

Läs mer på HELCOM:s webbplats (på engelska).

Läs mer på OSPAR:s webbplats (på engelska).

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Ja Nej