Vilka ämnen finns i PRIO?

Databasen i PRIO innehåller exempel på kemiska ämnen med hälso- och miljöfarliga egenskaper som uppfyller PRIOs kriterier. För en del av PRIO-ämnena kan vissa användningar redan vara begränsade eller förbjudna, men många av ämnena är fortfarande tillåtna att använda. PRIO syftar framför allt till att hjälpa dig att hitta farliga ämnen som inte är förbjudna inom EU ännu, men som vi vet förekommer i kemiska produkter och varor. Observera att databasen i PRIO inte är en fullständig sammanställning över alla farliga ämnen som kan finnas på marknaden.

Vilka ämnen finns med i PRIO?

De ämnen som finns med i PRIO-databasen har blivit grundligt utredda och de farliga egenskaperna är verifierade antingen genom en harmoniserad klassificering eller av en expertkommitté. De flesta ämnena har en klassificering som är harmoniserad inom EU. Det innebär att de har gått igenom en EU-gemensam process som utvärderar ämnenas hälso- och miljöegenskaper. I PRIO finns de ämnen som är klassificerade som

  • allergiframkallande
  • cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR)
  • miljöfarliga långtidseffekter
  • mycket hög akut giftighet
  • ozonnedbrytande
  • specifika organskador efter upprepad exponering.

PRIOs kriterier omfattar även särskilt farliga ämnen definierade i Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Till Särskilt farliga ämnen hör

  • cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR), kategori 1A och IB
  • svårnedbrytbara (persistenta), bioackumulerande och giftiga ämnen (PBT) /mycket svårnedbrytbara och mycket bioackumulerande (vPvB)
  • särskilt farliga metaller som kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb) och dess föreningar
  • hormonstörande ämnen (men det finns inga fastställda kriterier för dessa egenskaper ännu, utan det avgörs från fall till fall)
  • högfluorerade ämnen, PFAS

En stor grupp av ämnen som finns i PRIO:s databas är högfluorerade ämnen, PFAS eller "evighetskemikalier" som de också kallas på grund av att ämnena är extremt persistenta (svårnedbrytbara) eller delvis omvandlas till extremt persistenta ämnen, och därför inte bryts ner i naturen . PFAS har jämförbar allvarlighetsgrad och bör av försiktighetsskäl behandlas som särskilt farliga ämnen.

Läs mer om kriterierna för Utfasningsämnen och Prioriterade riskminskningsämnen

Referenser till PRIO-ämnena

Referenserna till ämnena i PRIO-databasen anger var informationen om deras egenskaper är hämtad.

Förteckningen över farliga ämnen för vilka harmoniserade klassificeringar och märkningar är fastställda på gemenskapsnivå återfinns i bilaga VI till CLP. Vissa ämnen i PRIO med referens till CLP-förordningen ingår i ospecificerade gruppingångar i bilaga VI till förordningen där grupptillhörigheten är baserad på Kemikalieinspektionens bedömning.

Gå till Echas databas för klassificerings- och märkningsregistret Länk till annan webbplats.

På webbplatsen Endocrine Disruptor Lists finns listor med hormonstörande ämnen och misstänkt hormonstörande ämnen. I PRIO återfinns de ämnen från Lista 1 som är identifierade som hormonstörande inom EU inom biocidförordningen, växtskyddsmedelsförordningen eller Reach. Bakom webbplatsen står den danska Miljöstyrelsen och flera andra kemikaliemyndigheter i Europa, däribland Kemikalieinspektionen. Antalet ämnen i PRIO med referens till Endocrine Disruptor Lists överstiger antalet ingångar på Lista 1 på webbplatsen då flera ämnen i PRIO har identifierats från webbplatsens gruppingångar.

Gå till Endocrine Disruptor Lists Länk till annan webbplats. 

Kandidatförteckningen är en lista med ämnen som har identifierats som särskilt farliga enligt Reach-förordningen. Listan innehåller drygt 200 ämnen eller ämnesgrupper. Antalet ämnen i PRIO med referens till Kandidatförteckningen överstiger antalet ingångar i den officiella listan då flera ämnen i PRIO har identifierats från Kandidatförteckningens gruppingångar.

Läs mer om Kandidatförteckningen.

Convention on Long Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) är FN:s luftvårdskonvention om långväga transporterade gränsöverskridande luftföroreningar. Den internationella konventionen undertecknades 1979 och trädde i kraft, ratificerades, 1983. Konventionen omfattar Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien och innebär att dessa länder har åtagit sig att begränsa utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar som svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar. Den del av konventionen som behandlar långlivade organiska föroreningar (POPs) kallas för POPs-protokollet och dessa ämnen från konventionen finns med i PRIO. POPs-protokollet omfattar 16 ämnen eller ämnesgrupper (elva pesticider, två industrikemikalier och tre biprodukter respektive föroreningar). Protokollet trädde i kraft 23 oktober 2003. Inom EU är dessa ämnen reglerade i POPs-förordningen, förordning (EU) nr 2019/1021.

Läs mer om CLRTAP Länk till annan webbplats.

The Montreal Protocol on Substances that deplete the Ozone Layer, UNEP.
Det internationella samarbetet för att skydda ozonskiktet regleras av en konvention under FN:s miljöorgan, United Nations Environment Programme, UNEP. Montrealprotokollet, som undertecknades 1987, innehåller bindande överenskommelser när det gäller minskning av användning och produktion av olika ämnen eller grupper av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Protokollet revideras regelbundet. Efter 1999 års tillägg omfattar Montrealprotokollet en tidplan för avvecklingen av åtta ozonnedbrytande ämnen eller ämnesgrupper. Utfasning av ämnen som bryter ned ozonskiktet är reglerad i EU via Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Efter 2017 års tillägg, det s.k. Kigalitillägget om fluorkolväten (HFC), omfattar Montrealprotokollet även en tidplan för utfasning av HFC som är potenta växthusgaser och bidrar till den globala uppvärmningen. Användningen av fluorerade växthusgaser är reglerad inom EU via F-gasförordningen, förordning (EU) nr 517/2014.

Läs mer om Montrealprotokollet. Länk till annan webbplats.

En arbetsgrupp inom Tekniska kommittén för nya och existerande ämnen utvärderade misstänkta PBT- och vPvB-ämnen under EUs tidigare kemikalielagstiftning. Kommitténs slutsatser för misstänka PBT/vPvB-ämnen finns publicerade på ECHAs webbsida. Nuvarande utvärderingar av misstänkta PBT/vPvB-ämnen inom ramen för Reach-förordningen diskuteras informellt i PBT-expertgruppen som koordineras av europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA.

För mer information gå till ECHAs webbsida Länk till annan webbplats.

OECD tog 2018 fram en lista med över 4700 högfluorerade ämnen, PFAS, baserat på en omfattande analys av tillgänglig information. Totalt har mer än 4500 ämnen från OECD-listan som faller för kriterierna för att betraktas som PFAS i KIFS 2018:4, inkluderats i PRIO. Listan är en uppdatering av en tidigare publicering från 2007. Arbetet har genomförts under OECD/FN:s globala PFC-grupp för miljö till stöd för den strategiska strategin för International Chemicals Management (SAICM) och en övergång till säkrare alternativ till PFAS.

Gå till PFAS-listan på OECD:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Ramdirektivet för vatten eller vattendirektivet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Direktivet syftar till att skydda och förbättra vattenkvaliteten inom EU och är en gemensam strategi mot förorening av vatten.

Vattendirektivet är senast uppdaterat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU som innefattar miljökvalitetsnormer som anger maximal tillåten koncentration för 45 prioriterade ämnen eller grupper av ämnen i vatten, sediment eller biota.

Vattendirektivet är infört i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen och tillhörande föreskrifter. Miljökvalitetsnormerna i förordningen är därmed lagligt bindande och omfattar ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. För vissa ämnen finns dessutom nationella miljökvalitetsnormer för ytterligare matriser (i bilaga 6 i HVMFS 2019:25). I PRIO finns enbart de prioriterade ämnen ur vattendirektivet som uppfyller PRIOs kriterier. För listade grupper av prioriterade ämnen i vattendirektivet är det bara de gruppmedlemmar som har angetts med CAS-nummer som får referensen Prioriterade ämnen, Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) i PRIO.

Läs mer om Ramdirektivet för vatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.

Screeningdatabasen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Databasen innehåller uppgifter från den nationella miljöövervakningen i Sverige inom programområdet Miljögiftssamordning. Uppgifterna får fritt användas om man anger, dels vem som samlat in dessa data, dels att de tagits fram inom ramen för samordnad svensk miljöövervakning. Kemikalieinspektionen arbetar med att se över referensen.

Gå till Screeningdatabasen Länk till annan webbplats.

Stockholmskonventionen (2001) gäller globalt med syfte att skydda människor och miljön från POPs, det vill säga ämnen som kan transporteras över långa geografiska avstånd innan de bryts ner. Inom EU är dessa ämnen reglerade i POPs-förordningen, förordning (EU) nr 2019/1021. 

Gå till Stockholmskonventionen Länk till annan webbplats.

I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2019:25 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (sjöar och vattendrag) listas i bilaga 2 särskilda förorenande ämnen (SFÄ) eller grupper av ämnen och deras maximala tillåtna koncentration. Enligt föreskriften ska en klassificering av ekologisk status göras för SFÄ om de släpps ut eller tillförs i betydande mängd i ytvatten. I PRIO finns enbart de ämnen ur föreskriften som uppfyller PRIOs kriterier. För listade grupper av ämnen i föreskriften är det bara de gruppmedlemmar som har angetts med CAS-nummer som får referensen Särskilda förorenande ämnen, HVMFS (2019:25) i PRIO.

Läs mer om HVMFS (2019:25) på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 17 februari 2021