Vilka ämnen finns i PRIO?
Databasen i PRIO innehåller exempel på kemiska ämnen med hälso- och miljöfarliga egenskaper som uppfyller PRIOs kriterier. För en del av PRIO-ämnena kan vissa användningar redan vara begränsade eller förbjudna, men många av ämnena är fortfarande tillåtna att använda. PRIO syftar framför allt till att hjälpa dig att hitta farliga ämnen som ännu inte är förbjudna inom EU, men som vi vet förekommer i kemiska produkter och varor. Observera att databasen i PRIO inte är en fullständig sammanställning över alla farliga ämnen som kan finnas på marknaden.
Vilka ämnen finns med i PRIO?
De ämnen som finns med i PRIO-databasen har blivit grundligt utredda och de farliga egenskaperna är verifierade antingen genom en harmoniserad klassificering eller av en expertkommitté. De flesta ämnena har en klassificering som är harmoniserad inom EU. Det innebär att de har gått igenom en EU-gemensam process som utvärderar ämnenas hälso- och miljöegenskaper. I PRIO finns de ämnen som är klassificerade som
- allergiframkallande
- cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR)
- miljöfarliga långtidseffekter
- mycket hög akut giftighet
- ozonnedbrytande
- specifika organskador efter upprepad exponering.
PRIOs kriterier omfattar även särskilt farliga ämnen definierade i Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Till Särskilt farliga ämnen hör
- cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR), kategori 1A och IB
- svårnedbrytbara (persistenta), bioackumulerande och giftiga ämnen (PBT) /mycket svårnedbrytbara och mycket bioackumulerande (vPvB)
- särskilt farliga metaller som kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb) och dess föreningar
- hormonstörande ämnen (men det finns inga fastställda kriterier för dessa egenskaper ännu, utan det avgörs från fall till fall)
- PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)
En stor grupp av ämnen som finns i PRIO:s databas är högfluorerade ämnen, PFAS, eller "evighetskemikalier" som de också kallas på grund av att ämnena är extremt persistenta (svårnedbrytbara) eller delvis omvandlas till extremt persistenta ämnen, och därför inte bryts ner i naturen. PFAS har jämförbar allvarlighetsgrad och bör av försiktighetsskäl behandlas som särskilt farliga ämnen.
Läs mer om kriterierna för Utfasningsämnen och Prioriterade riskminskningsämnen
Referenser till PRIO-ämnena
Referenserna till ämnena i PRIO-databasen anger var informationen om deras egenskaper är hämtad.
Förteckningen över farliga ämnen för vilka harmoniserade klassificeringar och märkningar är fastställda på gemenskapsnivå återfinns i bilaga VI till CLP. Vissa ämnen i PRIO med referens till CLP-förordningen ingår i ospecificerade gruppingångar i bilaga VI till förordningen där grupptillhörigheten är baserad på Kemikalieinspektionens bedömning.
Gå till Echas databas för klassificerings- och märkningsregistret 
Länk till annan webbplats.
På webbplatsen Endocrine Disruptor Lists finns listor med hormonstörande ämnen och misstänkt hormonstörande ämnen. I PRIO återfinns de ämnen från Lista 1 som är identifierade som hormonstörande inom EU inom biocidförordningen, växtskyddsmedelsförordningen eller Reach. Bakom webbplatsen står den danska Miljöstyrelsen och flera andra kemikaliemyndigheter i Europa, däribland Kemikalieinspektionen. Antalet ämnen i PRIO med referens till Endocrine Disruptor Lists överstiger antalet ingångar på Lista 1 på webbplatsen då flera ämnen i PRIO har identifierats från webbplatsens gruppingångar.
Gå till Endocrine Disruptor Lists Länk till annan webbplats.
I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2019:25 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (sjöar och vattendrag) listas i bilaga 2 särskilda förorenande ämnen (SFÄ) eller grupper av ämnen och deras maximala tillåtna koncentration. Enligt föreskriften ska en klassificering av ekologisk status göras för SFÄ om de släpps ut eller tillförs i betydande mängd i ytvatten. I PRIO finns enbart de ämnen ur föreskriften som uppfyller PRIOs kriterier. För listade grupper av ämnen i föreskriften är det bara de gruppmedlemmar som har angetts med CAS-nummer som får referensen Särskilda förorenande ämnen, HVMFS (2019:25) i PRIO.
Läs mer om HVMFS (2019:25) på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.
The Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer, UNEP.
Det internationella samarbetet för att skydda ozonskiktet regleras av en konvention under FN:s miljöorgan, United Nations Environment Programme, UNEP. Montrealprotokollet, som undertecknades 1987, innehåller bindande överenskommelser när det gäller minskning av användning och produktion av olika ämnen eller grupper av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Protokollet revideras regelbundet. Efter 1999 års tillägg omfattar Montrealprotokollet en tidplan för avvecklingen av åtta ozonnedbrytande ämnen eller ämnesgrupper. Utfasning av ämnen som bryter ned ozonskiktet är reglerad i EU via Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Efter 2017 års tillägg, det s.k. Kigalitillägget om fluorkolväten (HFC), omfattar Montrealprotokollet även en tidplan för utfasning av HFC som är potenta växthusgaser och bidrar till den globala uppvärmningen. Användningen av fluorerade växthusgaser är reglerad inom EU via F-gasförordningen, förordning (EU) nr 517/2014.
Ämnen med referens PBT/vPvB-bedömning, Echa är ämnen där misstanke om PBT/vPvB finns eller där ämnet bedömts uppfylla kriterierna för PBT/vPvB men som ännu inte återfinns på Kandidatförteckningen eller är upptagna i Stockholmskonventionen.
Potentiella PBT/vPvB är ämnen som antingen 1) är bedömda att uppfylla PBT- eller vPvB-kriterierna i Reach av Echas PBT-expertgrupp eller är under utvärdering av gruppen eller 2) har utvärderats i den expertkommitté som fanns under den tidigare kemikalielagstiftningen (EC/793/93) och där misstanke om PBT/vPvB kvarstår eller 3) av registranter inom Reach bedömts som PBT/vPvB, dvs ämnena uppfyller screening-kriterierna för en PBT-bedömning inom Reach.
För mer information se kriterierna för potentiella PBT/vPvB-ämnen. (Ett fåtal ämnen i PRIO med referens PBT/vPvB-bedömning, Echa är bedömda som PMT (persistenta, mobila och toxiska) av Echas PBT-expertgrupp.)
Kemikalieinspektionen har inte gjort något ytterligare arbete med att identifiera potentiella PBT/vPvB-ämnen utöver det som beskrivs ovan.
SIN List är det Internationella kemikaliesekretariatets (ChemSec) lista med ämnen som enligt deras bedömning uppfyller kriterierna för att vara särskilt farliga, så kallade SVHC-ämnen enligt Reach-förordningen. SIN List inkluderar ett urval av PFAS-ämnen som har registrerade användningar (produktion eller import) i EU och/eller USA. Referensen PFAS, ChemSec SIN List avser PFAS-ämnen på SIN List.
Gå till SIN List på ChemSecs webbplats Länk till annan webbplats.
OECD tog 2018 fram en lista med över 4700 PFAS-ämnen baserat på en omfattande analys av tillgänglig information. Listan är en uppdatering av en tidigare publicering från 2007. Arbetet har genomförts under OECD/FN:s globala PFC-grupp för miljö till stöd för den strategiska strategin för International Chemicals Management (SAICM) och en övergång till säkrare alternativ till PFAS.
Gå till PFAS-listan på OECD:s webbplats. Länk till annan webbplats.
Ramdirektivet för vatten eller vattendirektivet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Direktivet syftar till att skydda och förbättra vattenkvaliteten inom EU och är en gemensam strategi mot förorening av vatten.
Vattendirektivet är senast uppdaterat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU som innefattar miljökvalitetsnormer som anger maximal tillåten koncentration för 45 prioriterade ämnen eller grupper av ämnen i vatten, sediment eller biota.
Vattendirektivet är infört i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen och tillhörande föreskrifter. Miljökvalitetsnormerna i förordningen är därmed lagligt bindande och omfattar ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. För vissa ämnen finns dessutom nationella miljökvalitetsnormer för ytterligare matriser (i bilaga 6 i HVMFS 2019:25). I PRIO finns enbart de prioriterade ämnen ur vattendirektivet som uppfyller PRIOs kriterier. För listade grupper av prioriterade ämnen i vattendirektivet är det bara de gruppmedlemmar som har angetts med CAS-nummer som får referensen Prioriterade ämnen, Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) i PRIO.
Kandidatförteckningen är en lista med ämnen som har identifierats som särskilt farliga enligt Reach-förordningen. Listade ämnen på Kandidatförteckningen heter på svenska ämnen som inger mycket stora betänkligheter och på engelska substances of very high concern (SVHC). Ämnena på Kandidatförteckningen brukar refereras till som SVHC-ämnen efter den engelska förkortningen. Listan innehåller drygt 200 ämnen eller ämnesgrupper. Antalet ämnen i PRIO med referens till Kandidatförteckningen överstiger antalet ingångar i den officiella listan då flera ämnen i PRIO har identifierats från Kandidatförteckningens gruppingångar.
Tillståndsförteckningen är en lista med ämnen som har identifierats som särskilt farliga enligt Reach-förordningen och som kräver tillstånd för att få användas eller släppas ut på marknaden. Ämnen som kräver tillstånd finns upptagna på bilaga XIV till Reach-förordningen. Listan innehåller drygt 50 ämnen eller ämnesgrupper. Antalet ämnen i PRIO med referens till Tillståndsförteckningen överstiger antalet ingångar i den officiella listan då flera ämnen i PRIO har identifierats från Tillståndsförteckningens gruppingångar. Tillståndspliktiga ämnen på bilaga XIV står även listade på Kandidatförteckningen.
Stockholmskonventionen (2001) gäller globalt med syfte att skydda människor och miljön från POPs, det vill säga ämnen som kan transporteras över långa geografiska avstånd innan de bryts ner. Inom EU är dessa ämnen reglerade i POPs-förordningen, förordning (EU) nr 2019/1021.