Analysera kemikalieriskerna i din verksamhet

Innehållsförteckning:

Hantering av kemikalier kan medföra risker för människor och miljö. Lagstiftningen är mycket tydlig vad det gäller att riskanalyser ska genomföras och dokumenteras.

Både arbetsmiljölagstiftningen, egenkontrollförordningen och kunskapskravet i Miljöbalken ställer på olika sätt krav på att man kartlägger risken med kemiska ämnen i sina produkter och processer. Vilka risker som föreligger och vilken exponering som kan bli aktuell bestäms av egenskaperna hos det farliga ämnet och hur hanteringen går till. Det finns ett antal olika metoder för att bedöma risken med en kemikalie. Här måste företaget själv göra en bedömning av vilken modell som har rätt ambitionsnivå och motsvarar de externa och interna krav som finns på riskanalys. Många företag väljer att arbeta med risktal. Risktalet beror exempelvis av de ingående ämnenas farlighet, exponeringstiden, exponeringspotentialen, mängderna och de tekniska skyddsåtgärderna.

Risktal = Farlighet x Mängd x Exponering

Formeln ska inte ses som en fullständig riskanalys men kan utgöra en vägledning i arbetet. När man bedömer resultatet av riskanalysen bör man beakta detta och det är bra att alltid göra en rimlighetsbedömning av resultatet innan man går vidare med åtgärder. Nedan ges ett exempel på en metod som kan användas för riskanalys (metoden baserar sig på den metod som presenteras i Kemikaliestyrningsmanual, Köpenhamn av konsultföretaget COWI 2005). Som underlag för riskanalysen utgör säkerhetsdatabladen en viktig informationskälla.

Farlighet

Parametern farlighet bestäms av ämnets inneboende egenskaper. Det kan exempelvis röra sig om hälsofarlighet vid inandning, allergi, cancerframkallande, brandfarlighet, miljöfarlighet eller risker för reaktioner med andra ämnen. Beroende på vilka farliga egenskaper ett ämne har kan det tilldelas olika poäng vid riskanalysen. Hur man vill poängsätta egenskaperna måste företaget själv ta beslut om. I PRIO har man gjort en prioritering genom att ämnen genom sina riskfraser delas upp i ”utfasningsämnen” och ”prioriterade riskminskningsämnen”. Förslagsvis används därför risktalen för inbördes jämförelser inom varje prioriteringsgrupp i PRIO.

Mängd

Nästa parameter i beräkningen av risktalet är mängden. Ju större mängder som används desto större risk gäller i många fall. Vill man arbeta med risktal kan man utifrån de mängder som företaget hanterar skapa olika mängdintervall och sedan poängsätta dessa. En hög volym av ett ämne ger därmed en högre poäng i modellen. För att få en relevant fördelning i förhållande till mängder som hanteras måste varje företag själva bestämma vilka mängdintervall man vill arbeta med i sin riskmodell. När man sedan tittar på det sammanlagda risktalet för ett ämne är det viktigt att vara medveten om att för ämnen med särskilt farliga egenskaper kan det räcka med en liten mängd av ett ämne för att ge upphov till en stor risk.

Exponering

Den sista parametern i beräkningen handlar om att bedöma i vilken utsträckning människor och miljö exponeras till följd av en viss hantering. Med miljöexponering avses exempelvis jord, luft, ytvatten och avloppsreningsverk. Exponeringens storlek bestäms av ett antal olika faktorer. På samma sätt som för farlighet och mängd kan exponeringen tilldelas olika poäng.

Exponeringen kan röra både produktionsprocesserna och varorna

I första hand tänker man nog på att det är exponeringen för kemikalierna i produktionsprocesserna som måste minimeras. Många kemikalier följer emellertid med företagets produkter (varor) och kan orsaka miljö- och hälsopåverkan långt borta från fabriken. Båda aspekterna kan vara viktiga att ha med i bedömningen av exponeringen.

Produktionsprocesserna

Det finns ett antal faktorer att beakta vid exponeringsbedömningen och du måste själv avgöra vilken detaljnivå den ska genomföras på. I tabellen ges exempel på faktorer som är viktiga vid bedömning av exponeringen i samband med produktionsprocesserna.

Varje företag måste själv bestämma hur man vill poängsätta olika användningar men generellt kan man säga att användning inom helt slutna system får lägre poäng medan direkt exponering till omgivning eller medarbetare får en högre poäng. Användningen av produkter som är flyktiga eller kraftigt dammande kan också ge en högre poäng.

Varorna

Användningen av varor och det avfall som uppkommer ger upphov till diffus spridning av kemikalier i omgivningen. När det gäller långlivade varor måste man se på exponeringen i längre perspektiv. Sådana varor ackumuleras i samhället vilket leder till exponering kan bli mycket långvarig. Följande faktorer är viktiga att beakta vid bedömningen av exponering av kemiska ämnen genom varor.

Risktalet ger underlag för beslut om åtgärder

Frågeställningarna ovan kan vara en hjälp i arbetet med riskanalysen och bör ge överblick av riskerna. Modellen med risktal kan ses som vägledning i rangordningen av riskerna och prioriteringen av de förebyggande åtgärderna. Slutprodukten kan bli att kemikalierna sorteras in i några få riskkategorier, exempelvis ”låg risk”, ”acceptabel risk”, medelhög risk” och ”hög risk”. Det kan också uppstå situationer där underlaget för riskanalysen är så ofullständigt att risken måste utredas vidare. Med riskanalysen som underlag gäller det sedan att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder. Här kan det finnas tekniska, produktionsmässiga och ekonomiska omständigheter och begränsningar som också måste beaktas. Exempel på åtgärder kan vara:

• Att fortsätta ett använda produkten eller besluta att ett säkrare alternativ ska undersökas.
• Vilka arbetsmetoder som ska användas och vilken plats som ska väljas.
• Vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och vilka instruktioner som ska ges till medarbetarna.
• Vilken olycksberedskap och rutiner för nödlägesberedskapen som ska gälla.
• Vilken information om farliga ämnen ska följa med produkten till kunden.

Riskanalysen bör dokumenteras och berörda chefer och medarbetare bör ha tillgång till dokumentationen.

Länkar till hemsidor som kan vara användbara i arbetet med riskanalyser

Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
Förutom lagstiftningen, finns här bland annat checklista för riskbedömning av kemikalier och företagsexempel på hur riskbedömningen kan gå till.

Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och tillhörande allmänna råd (NFS 2001:2)

Prevent Länk till annan webbplats.
Här kan du beställa Kemitermometern som är ett hjälpmedel vid bedömning av kemiska risker i arbetsmiljön

KemiGuiden Länk till annan webbplats.
KemiGuiden hjälper dig på din arbetsplats att reda ut vilka lagkrav som gäller för din arbetsmiljö samt ger tips om hur du arbetar vidare med att minimera riskerna.