Kort om reglerna för varor
Innehållsförteckning:
Alla varor innehåller kemikalier och omfattas av kemikalieregler. Det gäller även vardagsprylar som kläder, leksaker och elektronik. Reglerna är till för att dina varor ska vara säkra, både för den som använder dem och för miljön.
Om du ska tillverka, importera eller sälja varor måste du ha koll på vilka kemikalieregler som gäller och kontrollera att dina varor följer kraven i lagstiftningen. Vilka regler som gäller beror på vilken typ av vara det är och vilka kemiska ämnen som finns i den.
Vad är en vara?
I kemikalielagstiftningen gör man skillnad på varor och kemiska produkter. Exempel på varor är leksaker, kläder, batterier, möbler, djurleksaker, köksredskap och hemelektronik. Även förpackningar är varor.
Exempel på kemiska produkter är lim, målarfärg, rengöringsmedel och kemiska bekämpningsmedel.
Företagen är ansvariga
Du som företagare är ansvarig för att dina varor uppfyller alla krav i lagstiftningen och att de inte skadar människors hälsa eller miljön. Det gäller även om du köpt varorna av någon annan och bara säljer dem vidare. Generellt sett är kraven mer omfattande för dig som tillverkar eller importerar varor från ett land utanför EU/EES, jämfört med om du säljer vidare varor från en leverantör inom EU/EES.
Det är viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller för just dina varor. Tänk på att en vara ofta omfattas av kemikaliekrav i flera olika regelverk samtidigt. Det gäller till exempel leksaker, elektronik och textilier. Du behöver också ha koll på om din vara innehåller några farliga ämnen för att kunna följa reglerna. Därför behöver du ställa krav på varans innehåll hos dina leverantörer och se till att reglerna följs.
Typ av vara och det kemiska innehållet styr vilka regler som gäller
Alla varor innehåller kemiska ämnen. Vilka regler som gäller just din vara beror bland annat på vilken typ av vara det är. För till exempel elektronik, leksaker, batterier och förpackningar finns det särskild lagstiftning som gäller parallellt med övriga regler.
Vilka regler som gäller kan också bero på vilka ämnen som varan innehåller. Om den innehåller farliga ämnen är det fler regler du behöver följa. Ett bra råd är därför att välja varor som inte innehåller farliga ämnen.
Här nedanför hittar du kortfattad information om vad du som tillverkar, importerar eller säljer varor kan behöva göra för att leva upp till kemikaliereglerna.
Det finns ämnen som är förbjudna eller som inte får finnas över vissa halter i varor. I många fall gäller olika haltgränser beroende på vilken typ av vara det är. Till exempel finns en haltgräns för bly i smycken men en annan för bly i elektronik. Du behöver därför ha koll på vad dina varor innehåller så att du kan säkerställa att de följer de haltgränser som finns. Det är inte så vanligt, men vissa ämnen måste vara godkända för att få användas i varor. Det gäller till exempel ämnen som dödar bakterier, mögel eller motverkar dålig lukt.
För att ta reda på om det finns några förbud eller haltgränser som gäller för ämnen i dina varor behöver du titta i flera olika regelverk, eftersom det inte finns en samlad förbudslista. Förbud och haltgränser finns till exempel i regelverk som Reach- och POPs-förordningen. Det kan också finnas haltgränser i produktspecifika regelverk, som leksaksdirektivet. De flesta reglerna är gemensamma i EU.
Som hjälp för att ta reda på om ett ämne är reglerat inom EU kan du söka efter information i den europeiska kemikaliemyndigheten Echas sökverktyg för EU:s kemikalielagstiftning, EUCLEF.
Här hittar du sökverktyget EUCLEF på Echas webbplats. Länk till annan webbplats.
Läs mer om hur du kan hålla koll på innehållet i dina varor.
I de flesta fall finns inte krav på att varor ska vara märkta med vad de innehåller för ämnen. Ibland är du ändå skyldig att lämna information till dina kunder om vilka farliga ämnen som finns i din vara.
I det här faktabladet kan du läsa mer om kraven på att informera dina kunder om ämnen i varor.
Information om särskilt farliga ämnen på kandidatförteckningen
Om din vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett särskilt farligt ämne som finns med på den så kallade kandidatförteckningen är du skyldig att lämna information om det till dina kunder. Alla sorters varor omfattas av informationskravet. Varje vara består oftast av flera delar som i sig är varor. Om det finns ett särskilt farligt ämne i till exempel handtaget på en cykel, så ska du lämna information om halten av ämnet i handtaget överskrider 0,1 viktprocent.
Läs mer om särskilt farliga ämnen på kandidatförteckningen och kravet på information.
Information och märkning av biocidbehandlade varor
En del varor behandlas med så kallade biocidämnen för att skydda mot virus, bakterier, svamp eller insekter. Om du säljer en biocidbehandlad vara är du skyldig att på begäran informera kunden om vilken behandling varan har genomgått. Om varan marknadsförs med påståenden som till exempel att den är luktfri eller antibakteriell ska den också ha särskild märkning med information om biocidbehandlingen. Exempel på varor som kan vara biocidbehandlade är en luktfri sporttröja eller en antibakteriell skärbräda.
Läs mer om information och märkning av biocidbehandlade varor.
CE-märkning av leksaker och elektronik
Om du säljer leksaker eller elektronik finns det krav på att de ska vara CE-märkta och ha viss annan märkning. För leksaker och elektronik kan du också behöva lämna viss dokumentation till dina yrkesmässiga kunder.
För att importera, tillverka och sälja varor behöver du oftast inget tillstånd från myndigheterna. Däremot kan du behöva göra en anmälan eller registrering.
Anmälan av varor till SCIP-databasen
Om din vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett så kallat särskilt farligt ämne som finns på EU:s kandidatförteckning kan du behöva anmäla din vara till SCIP-databasen. Anmälan gäller oavsett hur många varor du säljer.
Läs mer om anmälan av varor till SCIP-databasen här.
Anmälan om särskilt farliga ämnen i varor
Är du tillverkare eller importör av en vara som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett särskilt farliga ämne som finns på EU:s kandidatförteckning kan du också behöva anmäla ämnet till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Det gäller om du importerar eller tillverkar så stora volymer att att den sammanlagda mängden av ämnet överskrider ett ton på ett år.
Läs mer om anmälan av varor här.
Registrering av ämnen i varor
Det är inte så vanligt, men om du tillverkar eller importerar en vara som innehåller ämnen som är avsedda att avges från varan, till exempel ett doftämne från ett parfymerad handduk, kan du behöva registrera ämnet enligt Reach-förordningen. Detta krav gäller när mängden av ämnet i varorna överstiger totalt 1 ton per tillverkare/importör och år.
I de allra flesta fall behöver du inte ha något särskilt tillstånd för att tillverka, importera eller sälja varor.
Det finns dock vissa ämnen som är så farliga att det krävs tillstånd för att få använda ämnena vid tillverkning av varor inom EU. Reglerna om detta finns i den så kallade Reachförordningen.
Läs om kraven på tillstånd i Reach-förordningen här.
Det förekommer att så kallade biocider används för att behandla varor mot virus, bakterier, svamp eller insekter. Se upp så att en biocidbehandlad vara inte är en biocidprodukt, då kan du behöva ett godkännande för att få sälja produkten.
En förpackning är också en vara. Den omfattas av kemikalieregler precis som andra varor och du behöver därför ha koll på innehållet av kemiska ämnen. Dessutom finns särskilda haltgränser för vissa ämnen i förpackningar.
Här hittar du reglerna om haltgränser för vissa ämnen i förpackningar.
I de flesta fall behöver du som tillverkar, importerar och säljer varor inte betala några kemikalieavgifter. Det kan ändå vara bra att räkna med att det kan kosta en del när du ska säkerställer att din vara lever upp till kemikaliekraven. Till exempel väljer en del företag att själva låta utföra kemiska analyser av sina varor.
Det är mycket att hålla koll på för dig som vill sälja varor. Det är viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller för just din vara och tänk på att en vara ofta omfattas av flera olika regelverk samtidigt. Se till att du har rutiner för att ställa krav på dina leverantörer, så att de varor och material du köper in uppfyller kemikaliereglerna.
Här hittar du tips på hur du kan ställa kemikaliekrav vid inköp av varor.
Om du själv saknar kompetens eller möjlighet att se till att dina varor uppfyller alla krav rekommenderar vi att du tar hjälp av till exempel en branschförening eller en konsult.
Kemikalieinspektionen eller kommunen kan komma och inspektera ditt företag. Vid inspektionen kontrollerar vi bland annat hur du arbetar för att se till att dina varor följer de regler som finns om kemiska ämnen i varor. Vi kan också analysera några av dina varor för att se om de innehåller några förbjudna ämnen eller ämnen som du måste informera dina kunder om. Vid analyser av stickprover har vi till exempel hittat nickel, kadmium och bly i smycken, ftalater i leksaker och azofärgämnen i kläder i halter som inte är tillåtna.
Om din vara inte uppfyller kraven i reglerna behöver du se till att bristerna åtgärdas innan du får sälja den. Om du inte följer reglerna kan du bli anmäld för misstänkt brott eller behöva betala en miljösanktionsavgift. Du kan också bli tvungen att dra tillbaka varor som du redan sålt till kunder.
Läs mer i broschyren Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag
Det finns många olika regelverk för kemiska ämnen i varor. En och samma vara omfattas oftast av krav i flera regelverk samtidigt. Här har vi listat några av de vanligaste att hålla koll på för dig som säljer varor. All lagstiftning inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde finns samlad på sidan Lagar och regler.
Reach-förordningen (EU) 1907/2006
I Reach-förordningen finns bland annat regler om förbud, haltgränser och krav på att informera om innehållet av olika ämnen i varor.
Här kan du läsa mer om Reach-förordningen och vad som gäller för varor.
Avfallsdirektivet 2008/98/EG
Avfallsdirektivet innehåller en bestämmelse om att leverantörer av varor som innehåller vissa särskilt farliga ämnen måste lämna information till en särskild databas, den så kallade SCIP-databasen. Det gäller om ämnena finns på kandidatförteckningen i Reach-förordningen.
Här kan du läsa mer om avfallsdirektivet.
Förordningen om långlivade organiska föroreningar (POP) (EU) 2019/1021
I den så kallade POPs-förordningen finns förbud mot att tillverka, sälja och använda vissa långlivade, organiska kemiska ämnen i bland annat varor. De förbjudna ämnena har särskilt allvarliga miljöfaror, de bryts inte ner i miljön och kan spridas långa vägar till delar av världen där de varken tillverkats eller använts.
Här kan du läsa mer om POPs-förordningen.
Leksaksdirektivet 2009/48/EG
Enligt leksaksdirektivet måste leksaker vara säkra. Bland annat finns regler för hur mycket av vissa ämnen som maximalt får läcka ur leksaker. Det finns också förbud mot innehåll av vissa ämnen. Direktivet innehåller även krav på märkning och dokumentation.
Här kan du läsa mer om leksaksdirektivet.
RoHS-direktivet 2011/65/EU
RoHS-direktivet gäller för elektronik, det vill säga alla produkter som drivs av ström eller batteri eller som på annat sätt är beroende av ström eller magnetfält för att fungera. I direktivet finns det gränsvärden för innehåll av vissa kemiska ämnen i elektronik. Direktivet innehåller även krav på märkning och dokumentation.
Här kan du läsa mer om RoHS-direktivet.
Biocidförordningen (EU) 528/2012
Biocidförordningen innehåller bland annat regler om biocidbehandlade varor. En biocidbehandlad vara är en vara som är behandlad med en typ av bekämpningsmedel, en så kallad biocidprodukt. Syftet med behandlingen är att ge varan en funktion, till exempel att göra en sporttröja luktfri eller en skärbräda antibakteriell.
Här kan du läsa mer om biocidförordningen och reglerna om biocidbehandlade varor.
Produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG
Produkter som säljs till konsumenter får inte utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. Detta är en övergripande princip i det så kallade produktsäkerhetsdirektivet. Reglerna gäller när det inte finns någon specifik lagstiftning som reglerar risken.
Här kan du läsa mer om produktsäkerhetsdirektivet.
Fler regler om kemikalier i varor
Det finns fler regelverk som innehåller krav för kemiska ämnen i varor. Några exempel är
- Förpackningsdirektivet 94/62/EG. Här finns regler om vissa metaller som inte får finnas i förpackningsmaterial.
Här hittar du mer information om förpackningsdirektivet. - Batteriförordningen (EU) 2023/1542. Förordningen innehåller bland annat gränsvärden för vissa metaller i batterier.
Här hittar du mer information om batteriförordningen. - Svenska regler. Sverige har vissa regler som gäller för kemikalier i varor och som inte finns i resten av EU. Exempel på sådana är ett totalförbud mot kvicksilver och en begränsning av formaldehyd i spånskivor.
Här hittar du mer information om de svenska reglerna.
Regler om kemikalier i varor hos andra myndigheter
Det finns krav för kemiska ämnen i vissa typer av varor i regelverk som andra myndigheter ansvarar för. Några exempel är:
- Byggproduktförordningen, som gäller för olika produkter som används i byggnader. Boverket ansvarar för reglerna.
Läs mer hos Boverket. Länk till annan webbplats. - Ekodesigndirektivet, som gäller för olika produktgrupper såsom hemelektronik, fönster, hissar med mera. Energimyndigheten ansvarar för reglerna.
Läs mer hos Energimyndigheten. Länk till annan webbplats.