Studier om kemikalieinnehåll i återvunnen textil
Innehållsförteckning:
Här kan du läsa om kemiska ämnen i återvunnen textil och om ett antal studier där man tittat på innehållet av kemiska ämnen i återvunnet textilmaterial.
Du som ska producera ny fiber av återvunnen textilråvara måste kunna försäkra dig om att fibern har en kvalitet som passar för ändamålet och är säker att använda, för människors hälsa och för miljön. Detsamma gäller dig som tillverkar produkter av begagnad textil eller återvunnen fiberråvara.
Nedan sammanfattar vi resultat från några av de få studier som finns om vad återvunnet textilmaterial kan innehålla. Textilier kan innehålla en mängd olika farliga kemiska ämnen och det kan vara kostsamt att analysera textilierna utan att veta vad man letar efter. I de fall man letat efter förbjudna eller begränsade ämnen indikerar dessa studier att halterna ofta, men inte alltid, ligger under gällande gränsvärden. Det är dock få av de farliga kemiska ämnen som används i textilbranschen som är begränsade på detta sätt i lagstiftningen.
Kartläggning av textilrelaterade kemiska ämnen
I en kartläggning på Kemikalieinspektionen under 2015 identifierade vi ett stort antal textilrelaterade kemiska ämnen baserat både på litterära källor och analytiska studier. I en rapport från Naturvårdsverket från samma år sammanfattades delar av kartläggningen genom att farliga ämnen grupperades utifrån funktion eller typ av kemiskt ämne samt om de bedömdes kunna förekomma i textilfiber av polyamid, polyester, cellulosa respektive ull. Sammanfattningen visade att många typer av farliga kemiska ämnen skulle kunna förekomma i alla de fyra materialen. Det poängteras dock att sammanställningen ska ses som ett worst-case-scenario och att det är inte är troligt att återfinna alla ämnena i en post-konsument textil produkt.
Kemikalieinspektionens rapport 3/15: Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och miljön
Klassificering och riskbedömning av textil
I det Vinnova finansierade projektet Klassificering och riskbedömning av textil för materialåtervinning analyserades innehåll av farliga kemiska ämnen i textilier som konsumenter hade använt. Det inkommande materialet sorterades i fraktioner beroende på materialtyp och produkttyp. Accessoarer som tryck, dragkedjor, knappar och märklappar klipptes bort och fraktionerna fick genomgå en mekanisk återvinningsprocess. Alla kemiska ämnen som finns i textilen före den mekaniska återvinningsprocessen kan antas finnas kvar efter behandlingen.
I projektet gjordes antaganden om vilka kemiska ämnen som kan väntas förekomma i olika fraktioner och kemiska analyser utfördes för att detektera eventuell förekomst av dessa ämnen. Detta betyder att de analyser som utförts per material/produkt kategori varierar, en analys som är irrelevant för exempelvis bomullsmaterial har således inte utförts. Eftersom analyserna genomförs på en bulknivå och mekaniskt processad textilfiber kan således ett positivt analyssvar teoretiskt innebära att många plagg innehöll ämnet eller att ett fåtal plagg innehöll ämnet i hög halt. Projektet bedömde materialen i förhållande till gällande och kommande lagkrav såväl som till Oeko-Tex-kravställning.
Resultaten från projektet visade att vissa av de analyserade ämnena förekom i de analyserade fraktionerna, dock aldrig över gällande gränsvärde och i majoriteten av fallen även under kravställning för Oeko-Tex-märkning. Både processkemikalier och funktionskemikalier återfanns i fraktionerna. 4-nonylfenoletoxylat (NPEO) är en processkemikalie som detekterades i låga halter i 9 av de 20 analyserade fraktionerna och i fraktioner av olika materialslag (polyamid, polyester, bomull, ull och blandade fraktioner med ull). NPEO används vid textiltillverkning bland annat som dispergeringsmedel, emulgeringsmedel och i tryckpastor.
Studie om textil som använts av konsumenter
Möbelföretaget IKEA och klädföretaget H&M har i en studie samlat in post-consumer textil och analyserat innehåll av kemiska ämnen. De ämnen som analyserades var sådana som finns med på AFIRM:s restriktionslista, det vill säga kemiska ämnen som pekats ut av textilbranschen som oönskade på grund av miljö- eller hälsofarliga egenskaper.
Textilierna som testades var av bomull, polyester och ull. Beroende på material testades olika ämnen. Resultaten visade att det var en relativt liten andel (0,03–1,5 procent) av alla prov som innehöll ämnen på restriktionslistan över den restriktionsgräns som satts (denna halt är baserad bland annat på olika lagstiftningar globalt och behöver nödvändigtvis inte sammanfalla med EU-lagstiftning).
Det kan dock konstateras att alla ull-prover och de flesta polyester-prov innehöll ämnen på AFIRMs restriktionslista i låga halter. I bomullsproverna var det 80 procent av proven som innehöll ett eller flera ämnen på listan i låga halter. Flest ämnen på restriktionslistan (50 st) innehöll polyesterproverna. I polyester var det tre typer av klorbensener som överskred RSL i flest prov. Vanliga var också DEHP, extraherbart kadmium, NFEO och i viss mån bisfenol-A (BPA).
Läs mer om RSL och den frivilliga kravställningen AFIRM
Länk till annan webbplats.
I ull var det överlägset vanligaste ämnet över RSL nonylfenoletoxylat (NFEO) följt av nedbrytningsprodukten APEO. Kromsalter och arylaminer förekom också i flera prover.
I bomull var det APEO, extraherbart krom och extraherbart nickel samt BPA som uppmätts över RSL. Under RSL var det vanligast att hitta NFEO, extraherbart barium, DEHP, en organisk tennförening och extraherbart koppar.
Läs mer om IKEA och H&Ms studie om textil som använts av konsumenter Länk till annan webbplats.
Projekt om textilsortering
IVL Svenska Miljöinstitutet har lett ett arbete inom Vinnovas satsning Utmaningsdriven innovation som heter Siptex. Siptex står för Svensk innovationsplattform för textilsortering där 21 partners har ingått. Projektet har handlat om att utveckla en process så att begagnade textilier som samlats in på återvinningscentraler kan sorteras utifrån potentiella kunders behov. Under projektets sista del togs en fullskalig sorteringsanläggning i Malmö i bruk, vilken från och med oktober 2022 drivs vidare av återvinningsföretaget Sysav. Vid full drift kommer den kunna sortera 24 000 ton textil varje år som sedan kan materialåtervinnas.
Inom ett delprojekt har arbetet inriktats på att få ökad kunskap om vilka kemiska ämnen textilierna innehåller. Provtagningar och kemiska analyser har utförts i syfte att undersöka hur väl materialet uppfyller kemikaliekrav i lagstiftningen (Reach-begränsningar) eller andra frivilliga kravställningar såsom AFIRM- och OekoTex-kriterier.
Analyser av innehållet gjordes för bomull, polyester och akryl. Projektet rapporterar att inga prov innehåll halter över de gränsvärden som fanns i Reach vid tidpunkten av försöket. Vissa prov innehöll en halt över kraven i Oeko-Tex Standard 100 class 2, för produkter som kommer i direktkontakt med hud. Utifrån dessa studier drar forskarna slutsatser om vilka ämnen som behöver bevakas närmare och där tätare analyser behöver utföras.
Läs mer om SipTex- projektet om innovation för textilsortering Länk till annan webbplats.
Fördjupande läsning
På Mistra future fashion kan du läsa om textilier i en cirkulär ekonomi Länk till annan webbplats.
På RISE kan du läsa om textil i en cirkulär ekonomi Länk till annan webbplats.
Läs mer på Naturvårdsverket om textilkonsumtionen i Sverige Länk till annan webbplats.