Substitution av farliga ämnen

Innehållsförteckning:

Substitution innebär att man tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter mot mindre farliga eller icke-kemiska alternativ. Syftet är att produkterna ska bli säkrare för hälsa och miljö, både när de tillverkas, används och när de blir avfall.

Vad är substitution?

Substitution innebär att man tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter eller i processer mot mindre farliga eller helt ofarliga ämnen. Det kan också innebära att man använder icke-kemiska alternativ, andra material, nya tekniker eller andra processer. Ett centralt begrepp inom substitution är kemisk eller teknisk funktion, vilket syftar på ämnets funktion i materialet, produkten eller processen. Genom att definiera ämnets funktion i en specifik användning blir det oftast lättare att hitta fungerande alternativ.

Funktionell substitution

När man ska byta ut ett ämne är det bra att leta bland ämnen som kan fylla samma funktion som det man vill ersätta, snarare än att leta bland ämnen som har liknande kemisk struktur. Då minskar risken för så kallad osund substitution, alltså att ett ämne byts ut mot ett annat ämne med liknande egenskaper, som också kan vara problematiska för hälsa och miljö. Genom att leta efter ämnen med samma tekniska funktion kan urvalet av alternativ breddas eftersom det även öppnar upp för alternativa tekniklösningar. Det kallas för funktionell substitution.

Varför substituera?

Målet med substitutionen är att fasa ut farliga ämnen eller byta ut dem mot mindre farliga alternativ för en säkrare hantering under tillverkning, användning och avfallshantering/återvinning. Ibland är man tvungen att fasa ut vissa ämnen på grund av att de begränsas eller förbjuds i lagstiftningen. Det kan också handla om att möta kundernas efterfrågan av säkrare produkter som är bättre för hälsan och miljön. Det går att ligga steget före lagstiftningen och fasa ut eller ersätta ämnen som är farliga men som ännu inte hunnit bli reglerade. Detta är speciellt önskvärt för produkter som kan medföra hög eller långvarig exponering för människa och miljö.

Vem kan substituera?

Företag som tillverkar varor, material eller kemiska produkter har ansvaret för att substituera eventuella farliga ämnen i sina produkter som är förbjudna eller begränsade i kemikalielagstiftningen. Ett sådant ansvar ligger också på alla verksamheter som hanterar produkter, material och varor. Företagen kan också gå längre än lagstiftningen och fasa ut ämnen som är farliga men som ännu inte hunnit bli begränsade.

Läs mer i vår vägledning för företag

Företag som köper in varor eller produkter för att sälja dem vidare har ansvaret för att varorna följer lagen och inte innehåller förbjudna ämnen. Även återförsäljare kan gå längre än lagen kräver och försöka få bort fler farliga ämnen ur sina varor eller produkter. Det kan man göra genom att ställa krav på sina leverantörer att byta ut farliga ämnen mot säkrare alternativ. Man kan också byta leverantör om man inte får gehör för sina krav.

Läs mer om att ställa krav på dina leverantörer

Om man arbetar med att köpa in varor och produkter som ska användas i en verksamhet är det bra att se över om varorna innehåller några farliga ämnen. Det kan man göra genom att fråga sina leverantörer om innehållet och ställa krav på att farliga ämnen inte ska förekomma om det finns säkrare alternativ. Ofta är det bäst att ställa kemikaliekrav redan när du handlar upp eller köper in varorna.

Läs mer om att ställa kemikaliekrav i samband med upphandling

Vad behöver substitueras?

Alla farliga ämnen kan med fördel substitueras som en förbyggande åtgärd för att minska riskerna för negativa hälso- och miljöeffekter. Produktvalsprincipen (substitutionsprincipen) som beskrivs i Miljöbalkens Länk till annan webbplats. 2 kapitel 4 § innebär att man så långt som möjligt ska undvika att sälja eller använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.

Farliga ämnen i kemiska produkter eller blandningar ska alltid vara klassificerade och märkta enligt CLP-förordningen. På så sätt kan man få reda på vilka ämnen i kemiska produkter som är farliga och på vilket sätt de är farliga, exempelvis om de utgör någon fysikalisk fara, hälso- eller miljöfara.

Det är i första hand ämnen med egenskaper som uppfyller kriterierna för att vara SVHC-ämnen i EU:s kemikalielagstiftning Reach eller särskilt farliga ämnen enligt Sveriges nationella miljökvalitetsmål, Giftfri miljö, som behöver substitueras. De ämnen som hittills har identifierats som SVHC-ämnen finns listade på kandidatförteckningen i Reach-förordningen. SVHC står för engelskans "substances of very high concern".

I ”PRIO - ett verktyg för substitution” utgår vi från kriterierna för SVHC-ämnen i Reach-förordningen och för särskilt farliga ämnen i miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö och kallar dem för utfasningsämnen. I PRIOs databas listar vi en rad ämnen som faller in under dessa kriterier. Exempel på farliga egenskaper som finns hos utfasningsämnena är

  • cancerframkallande, mutagent, reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMR-ämnen, i kategori 1A eller 1B
  • svårnedbrytbara, bioackumulerande och giftiga ämnen, så kallade PBT-ämnen
  • mycket svårnedbrytbara och mycket bioackumulerande ämnen, så kallade vPvB-ämnen
  • hormonstörande ämnen.

Om man har ansvar för flera produkter så väljer man i första hand ut de produktanvändningar som innebär hög eller långvarig exponering för människa eller miljö.

Hur substituerar man?

Substitutionsarbetet är en process som kan illustreras med en trappa i fem steg där de olika stegen bygger på varandra.

Substitutionstrappan

Substitutionstrappan, är en trappa som beskriver fem viktiga steg för substitution. Klicka för att förstora bilden.

Substitutionstrappans steg:

  1. Ta fram information om kemikalier som används
  2. Identifiera oönskade ämnen
  3. Inventera alternativa ämnen/tekniska lösningar
  4. Bedöma och välja alternativa ämnen/tekniska lösningar
  5. Utveckla nya alternativa ämnen/tekniska lösningar

1. Ta fram information om kemikalier som används

En förutsättning för att kunna börja substituera ämnen är att man vet vilka ämnen som hanteras eller omsätts i verksamheten. Det kan vara ämnen som finns i produkterna men också ämnen som används i olika tillverkningsprocesser eller restprodukter från produktionen.

2. Identifiera oönskade ämnen

Det andra steget i processen innebär att man identifierar oönskade ämnen som man vill substituera. Om ditt företag inte själv tillverkar varor eller produkter, till exempel om du importerar varor, är dina kravspecifikationer gentemot dina leverantörer det viktigaste verktyget i substitutionsarbetet.

3. Inventera alternativa ämnen eller nya tekniska lösningar

Det tredje steget i arbetet med substitution innebär att man inventerar tillgängliga alternativ för att hitta ämnen med en likvärdig funktion. Det kan handla om att hitta andra kemiska eller icke-kemiska ersättare, material eller andra tekniska lösningar. Det kan exempelvis innebära att ett material A byts ut mot material B därför att material B inte kräver en viss tillsats av ämnen med farliga egenskaper.

4. Bedöma och välja alternativa ämnen eller nya tekniska lösningar

I det fjärde steget ska man ha samlat in tillräckligt med information för att jämföra och kunna bedöma alternativen för att välja en ersättning för den specifika användningen. Att komma fram till en ersättning kan vara en kunskaps- och resurskrävande process. Viktiga aspekter att väga in i bedömningen är farliga egenskaper hos ersättaren, relativ exponering (det vill säga jämföra skillnaden i exponering mellan nuvarande ämne och ersättaren), teknisk prestanda, livscykelanalys och kostnad.

5. Utveckla nya alternativa ämnen eller nya tekniska lösningar

Det femte steget i substitutionstrappan innebär att man utvecklar nya ämnen eller tekniker. Om det saknas bra, tillgängliga alternativ kan det finnas behov av nya innovationer och tekniker. Här är det företagen som är ansvariga för att driva utvecklingen.

När ett nytt ämne eller en ny teknik har utvecklats handlar det om att tillämpa, förbättra och att kommunicera detta vidare i leverantörskedjan.

Vägledning och stöd i substitutionsarbetet

Fråga Kemikalieinspektionen

Om du som anställd på företag, inspektör eller privatperson har frågor kring lagstiftningen och vilka ämnen som behöver substitueras kan du kontakta vår upplysningstjänst "Fråga Kemikalieinspektionen".

Läs mer om Fråga Kemikalieinspektionen

PRIO - ett verktyg för substitution

PRIO är ett webbaserat verktyg för företag och offentliga aktörer att använda för att identifiera farliga ämnen som man vill substituera. PRIO är utvecklad av Kemikalieinspektionen.

PRIO är ett verktyg för dig som vill arbeta proaktivt med att minska riskerna med användandet av farliga ämnen. Verktyget ska ge stöd i substitutionstrappans andra steg, att identifiera vilka ämnen som är oönskade. Bland annat finns en databas med över 10000 exempel på farliga ämnen att fasa ut eller att vidta riskminskande åtgärder för.

Ämnena är indelade på två nivåer, utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Kriterierna för vad som räknas som utfasningsämnen i PRIO-databasen är desamma som kriterierna för ämnen som inger särskilda betänkligheter, så kallade SVHC-ämnen, på kandidatförteckningen i Reach-förordningen. Utöver det tillkommer ytterligare kriterier som har bäring på Giftfri miljö, ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål.

Läs mer om PRIO - ett verktyg för substitution

Vägledning för hur du kan bedöma säkrare alternativ

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har tagit fram en vägledning om de rekommenderade minimikraven för att bedöma om det kemiska alternativet till det ämne som ska bytas ut är säkrare ur ett hälso- och miljöperspektiv. Kraven utgör första delen av en metodik som kallas "Alternatives Assessment" och behandlar säkerhetsaspekten av en kemikalie. Metoden "Alternatives Assessment" har utvecklats för att fatta väl grundade beslut för att undvika så kallad osund substitution.

OECD:s vägledningsdokument för att bedöma säkrare alternativ (pdf 2660 kB, på engelska) Länk till annan webbplats.

ECHA

På den europeiska kemikaliemyndigheten Echas webbplats finns mer information om hur man kan arbeta systematiskt med substitution. Där finns även information om EU-gemensamma nätverk och workshoppar för samverkan om substitution för företag i leverantörskedjan.

Läs mer om Echas arbete med substitution Länk till annan webbplats.

Forum för Giftfri miljö med tema substitution

Kemikalieinspektionens konferens Forum för Giftfri miljö år 2020 hade temat substitution. Konferensen vände sig framför allt till små och medelstora företag för att inspirera till att börja jobba med substitution och för att ge kunskap och tips om hur man kan gå tillväga.

Läs mer och ta del av material från Forum för Giftfri miljö år 2020

Substitutionscentrum

Substitutionscentrum är placerat på Research Institutes of Sweden (RISE ) och har rollen att öka kunskap om och därmed bidra till ökat substitutionsarbete. Centrumet har en rådgivande funktion dit framförallt små och medelstora företag kan vända sig för att få vägledning i substitutionsarbetet. De erbjuder även utbildningar för företag och andra som vill lära sig mer om substitution och ger möjlighet till samverkan för att komma vidare i substitutionsarbetet.

Centrumets rådgivningsfunktion har framförallt fokus på substitutionstrappans tredje och fjärde steg: att inventera alternativa ämnen eller andra tekniska lösningar samt bedöma val av ersättare. I steg två kan företag få hjälp i att prioritera ämnen för utfasning utifrån företagens egen kunskap om vilka ämnen de använder. Genom att förmedla kontakt till utvecklare och forskare kan Substitutionscentrum också fylla en roll i steg fem.

Läs mer om Substitutionscentrum Länk till annan webbplats.

Läs mer om substitution av kemikalier på Substitutionscentrum Länk till annan webbplats.

SIN List och Marketplace

Internationella kemikaliesekretariatet, ChemSec, är en intresseorganisation som har flera tjänster som kan vara användbara för dig som vill arbeta med substitution. SIN List och Marketplace är två av dem.
SIN List är en databas med ämnen som enligt ChemSec uppfyller kriterierna för att vara särskilt farliga, så kallade SVHC-ämnen, enligt Reach, men som ännu inte har tagits upp av lagstiftningen. SIN List kan användas som en vägledning för de som vill gå före lagstiftningen och fasa ut farliga ämnen.

Läs mer om SIN List Länk till annan webbplats.

Det webbaserade verktyget Marketplace är en webbplats för förmedling av säkrare alternativ till många farliga ämnen som används på marknaden idag. Det kan fungera som ett stöd i inventering av alternativa ämnen, material och tekniker (substitutionstrappans tredje steg). Verktyget riktar sig till köpare och säljare av miljövänliga alternativ eller tekniker.

Läs mer om Marketplace Länk till annan webbplats.

Branschorganisationer

Det finns även branschspecifika initiativ i form av verktyg, märkningssystem eller positivlistor som syftar till att vägleda företagen i deras substitutionsarbete. Du kan alltid vända dig till din branschorganisation för vägledning och råd.

Senast uppdaterad 15 februari 2023