Kombinationseffekter
Innehållsförteckning:
Människor och miljö utsätts dagligen för en mängd olika kemiska ämnen. Dessa ämnen kan ibland samverka så att den sammanlagda effekten blir större än den effekt de enskilda ämnena i blandningen har var för sig. När det händer brukar man prata om kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Behovet av att hantera riskerna med kombinationseffekter i kemikalielagstiftningen uppmärksammas nationellt, inom EU och internationellt.
Varje år används mer än 200 miljoner ton farliga kemikalier inom EU och fler än 22 000 olika ämnen är registrerade i EU enligt Reach-förordningen. Dessa 22000 kemiska ämnen är antingen tillverkade inom EU/EES eller importerade till EU/EES i minst 1 ton/år. Dessutom nås vi av ytterligare kemikalier som regleras i andra lagstiftningar samt en stor mängd kemikalier som kommer från övriga världen via import av produkter och varor och inte minst via den ökande e-handeln.
Människa och miljö utsätts för en blandning av kemikalier
Kemiska ämnen kan nå människan och miljön på många olika sätt. Bland annat genom att de används i avsiktligt tillverkade blandningar. Det är blandningar av ämnen som finns i olika typer av material och produkter som plaster, kosmetiska produkter, rengöringsmedel och färger. De aktörer som tillhandahåller avsiktligt tillverkade blandningar inom EU har ansvar för att produkterna är säkra att använda för hälsan och miljön. Ämnen når också människan och miljön i form av så kallade oavsiktliga blandningar, dvs. blandningar av kemiska ämnen som uppkommer oavsiktligt, exempelvis i inomhus- och arbetsmiljö samt i avfall, avloppsvatten, yt- och grundvatten, mark och livsmedel samt i människokroppen eller i andra levande organismer. Det är de oavsiktliga blandningarna som är förknippade med oron för kombinationseffekter.
Miljöövervakningen visar att kombinationer av kemikalier som är tillverkade av människan förekommer i människokroppen och i miljön. Det kan till exempel handla om växtskyddsmedel, läkemedelssubstanser samt ämnen som används inom industrin och i konsumentprodukter. Vissa sådana oavsiktliga blandningar kan utgöra en risk för hälsa och miljö.
Kombinationseffekter ökar risken för människor och miljö
När ämnen i en blandning samverkar på ett sätt så att den sammanlagda effekten skiljer sig åt från den effekt som de enskilda ämnena i blandningen utgör var och en för sig, pratar man om kombinationseffekter. En blandning av ämnen kan ibland orsaka skada även om de enskilda ämnena förekommer i så låga halter att ämnena var för sig inte har några påvisbara effekter. Det finns flera möjliga orsaker till kombinationseffekter, det kan exempelvis bero på att de olika ämnena i blandningen har en likartad skadlig effekt som summeras när de förekommer tillsammans. Risken för skada på människa och miljö kan bli större på grund av kombinationseffekter.
MAF i riskbedömningen tar höjd för kombinationseffekter
För att bedöma risken med de kombinationseffekter som kan uppstå när människor och miljö utsätts för oavsiktliga blandningar behövs mer kunskap om enskilda ämnens farliga egenskaper men också en bättre förståelse för när det finns risk för kombinationseffekter. Eftersom vi aldrig eller åtminstone inte inom överskådlig tid kommer att veta tillräckligt om sammansättningen hos den mängd oavsiktliga blandningar som människan och miljön utsätts för behöver vi agera trots osäkerheten.
Riskbedömningar av enskilda ämnen och grupper av ämnen behöver därför ta höjd för eventuella kombinationseffekter. Bland myndigheter och forskare diskuteras nu flera tänkbara metoder för att hantera riskerna med kombinationseffekter. En av metoderna som diskuteras är att införa en så kallad MAF (Mixture Assessment Factor) i riskbedömningen av olika enskilda ämnen. En MAF är en extra säkerhetsfaktor som kan användas vid riskbedömningen av enskilda ämnen och därmed ta höjd för förekomsten av kombinationseffekter.
Otillräckliga lagkrav
Ett bra sätt att minska risken för skada på människor och miljö är att ha en tillräckligt bra och effektiv kemikalielagstiftning. Tyvärr är dagens lagkrav som berör risker med kombinationseffekter inte tillräcklig. Orsakerna till detta är bland annat följande:
- Det vanligaste är fortfarande att regelverken hanterar ett ämne i taget, både i EUs kemikalielagstiftningar och internationellt.
- Det saknas en tydlig mekanism för att hantera kombinationseffekter av ämnen som är reglerade i olika lagstiftningar. Detta trots att den normala situationen i miljön är en blandning av kemiska ämnen med olika användningsområden och källor.
- Dagens regelverk saknar också ett sätt att hantera problem med exponering för samma ämne från olika källor och användningsområden.
- I de flesta fall hanterar nuvarande lagkrav i EUs kemikalielagstiftning enbart risker med avsiktligt tillverkade blandningar, till exempel lim, rengöringsmedel och målarfärger. När det gäller oavsiktliga blandningar tar lagstiftningen i de allra flesta fall inte hänsyn till riskerna med kombinationseffekter.
Utmaningar med de regler som finns
I några lagstiftningar finns regler som tar hänsyn till kombinationseffekter. Det finns dock hinder som gör att dessa regler är svåra att ta hänsyn till. I växtskyddsmedelsförordningen och biocidförordningen finns exempelvis bestämmelser om att man i samband med riskbedömningen av bekämpningsmedel ska ta hänsyn till riskerna med eventuella kombinationseffekter. Reglerna specificerar dock inte om blandningarna har uppkommit oavsiktligt eller avsiktligt. För växtskyddsmedel ska kombinationseffekter beaktas när metoder för detta finns tillgängliga. Rent praktiskt är detta dock svårt att genomföra eftersom de metoder som tagits fram inte är tillräckliga för att kunna göra den bedömning som krävs. Därför utförs i praktiken sådana bedömningar endast i enstaka fall.
Pågående arbete för att minska riskerna
Behovet av att hantera riskerna med kombinationseffekter uppmärksammas internationellt, inom EU och nationellt. Följande är exempel på regleringar och pågående aktiviteter:
Internationellt
OECD har i sitt arbetsprogram för åren 2021-2024 identifierat att de ska stödja identifiering och utveckling av metodvägledning eller bästa praxis för riskbedömning. Arbetet ska också omfatta utbyte av erfarenheter om specifika prioriteringar, risker eller riskbedömningar, inklusive bedömning av riskerna från kombinerad exponering av flera kemikalier.
På EU-nivå
Kemikalieinspektionen har under 2020 anordnat två workshops tillsammans med Nederländerna för att diskutera hur en MAF (Mixture Assessment Factor) kan introduceras i Reach-förordningen för att hantera kombinerad exponering för oavsiktliga blandningar. Arbetet fortsätter med att EU-kommissionen ska presentera en färdplan och initiera en konsekvensbedömning (som ska rapporteras under 2022). Även den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, deltar i arbetet med att bedöma hur man kan införa bedömningsfaktorer för blandningar (Mixture Assessment Factors MAF) i Reach-förordningen.
Sverige
Etappmål om effektiv hantering av kombinationseffekter
Kemikalieinspektionen lämnade förslag på två nya etappmål till miljömålet Giftfri miljö under våren 2021. Förslagen skulle bli ett starkt stöd i det svenska EU-arbetet med att genomföra EU:s kemikaliestrategi och skulle bidra till arbetet med att nå mål i Agenda 2030. Det ena förslaget till etappmål gällde effektiv hantering av kombinationseffekter. I förslaget beskrivs att hänsyn ska tas till risker med kombinationseffekter vid tillämpning av relevanta EU-lagstiftningar senast 2025.
Kemikalieinspektionen föreslår nya etappmål för att skydda miljö och hälsa
Utredning om gruppvis hantering av farliga kemikalier
Regeringen beslutade 2018 att tillsätta en utredning om hur den gruppvisa hanteringen av farliga kemikalier kan förbättras, och hur kombinationseffekter kan beaktas i lagstiftning. Utredningens betänkande presenterade elva rekommendationer om hur europeisk kemikaliekontroll kan utvecklas för att bättre hantera denna komplexitet. Förslagen fokuserar på två centrala områden:
- Riskbedömning och hantering av kemiska blandningar, i syfte att göra kemisk riskbedömning och riskhantering mer relevant för målet att skydda människors hälsa och ekosystemen.
- Gruppvis utvärdering av kemikalier, för att underlätta identifiering av problematiska ämnen och stödja processen att byta ut farliga kemikalier mot säkrare alternativ.
Betänkandet SOU 2019:45 finns på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.
Kemikalieinspektionens remissvar på betänkande SOU 2019:45 (PDF 92 kB) , 91.2 kB.