Den årliga rapporteringen till produktregistret pågår från 12 januari till 28 februari

Stäng meddelande
Den årliga rapporteringen till produktregistret pågår från 12 januari till 28 februari

Stäng meddelande

Säker återvinning av textil – förutsättningar och tillvägagångssätt

Innehållsförteckning:

Här kan du som återvinner eller arbetar med att ta fram textil läsa om olika återvinningsprocesser och vad som krävs för att textilierna ska kunna återvinnas på ett säkert sätt.

Olika processer för återvinning av textil

Det finns flera olika processer för återvinning av textil och det kan finnas olika utmaningar med de olika processerna.

Mekanisk återvinning av textil

Både natur- och syntetfibrer kan återvinnas genom mekanisk bearbetning. Den mekaniska återvinningen av textil kan bland annat skapa

  • Ny textil
  • Non-woven produkter, det vill säga textila produkter som består av en sorts slanka fibrer som är orienterade utan någon större inbördes ordning, till skillnad från vävda eller stickade tyger.
  • Så kallad fiberförstärkt komposit, det vill säga där textilfibrer används för att stärka upp det sammansatta materialet.

För en effektiv mekanisk återvinning krävs textil som mer eller mindre består av samma sorts textilfibrer, exempelvis 100 procent bomull, ull eller polyester. Därför är kraven höga både på ingående material och en god sortering av ingående textil. Mekanisk återvinning är oftast den enklaste och minst energikrävande återvinningstekniken.

Vid mekanisk återvinning klipps textilen sönder till mindre bitar och rivs i en process som frilägger ingående fibermaterial. I denna process avgörs kvaliteten på de återvunna fibrerna av kvaliteten hos det ingående materialet. Detta innebär alltså att om farliga ämnen ingår i ursprungsmaterialet finns de kvar i det återvunna materialet.

Följande textilier lämpar sig bra för mekanisk återvinning:

  • denimjeans, alltså endast jeans utan elastan-inblandning,
  • bomullsplagg,
  • rena polyesterplagg,
  • plagg med hög yllehalt,
  • hemtextilier av ren bomull eller polyester.

Utmaningar med mekanisk återvinning

En utmaning med återvinningen av textil är att de kemikalier som finns med i de textila materialen från början också kommer att finnas kvar i det utgående materialet. Det beror på att påverkan på molekylär nivå vid denna typ av återvinning inte är så stor.

Analyser av det kemiska innehållet i textilier som personer har gjort sig av med har visat att farliga kemiska ämnen i de flesta fall förekommer i lägre halter än de lagstiftade gränsvärdena. Det är dock fortfarande bara en bråkdel av de farliga kemiska ämnena som skulle kunna förekomma i textil som är begränsade enligt lag. Kemiska ämnen kan även vara skadliga för miljö och hälsa även i halter lägre än de lagstiftade gränsvärdena. Det kan handla om ämnen som är persistenta och därför kan ansamlas till högre halter i miljön eller i kroppen, är farliga vid lägre halter än de lagstiftade gränsvärdena eller på grund av att de tillsammans med andra farliga kemiska ämnen uppnår skadliga halter.

Studier om kemikalieinnehåll i återvunnen textil

En annan utmaning med mekanisk återvinning är att kvaliteten på fibrerna försämras. Det återvunna materialet kan också ha en stor variation i fiberlängd, vilket kan vara en utmaning vid tillverkningen av ny textil.

Det går att förebygga de problem som kan uppstå vid mekanisk återvinning. Med god kontroll av ingående material och genom att vid behov tillsätta jungfrulig fiber, det vill säga ny fiber som aldrig har återvunnits, går det bra att producera textilier av god kvalitet med hjälp av mekanisk återvinning.

Termisk återvinning

För textila material är termisk återvinning i form av omsmältning en teoretisk möjlighet, men i praktiken kan textila material inte smältspinnas till ny textilfiber, då materialet brutits ner under användarfasen. Omsmältning innebär att fibrerna värms upp över sin smältpunkt i en så kallad extruder varpå molekylerna släpper sina bindningar och återtar sin ursprungliga form. Resultatet från omsmältningen av de textila materialen blir därmed en plastråvara som kan återanvändas direkt för smältspinning av nya fibrer eller för plastbearbetning till andra typer av produkter, till exempel fordonskomponenter. Processen förbrukar ca fem procent av den energi som åtgår för att tillverka motsvarande ny råvara. Begränsningen är att endast termoplastiska syntetfibrer kan användas. De huvudsakliga kandidaterna är polyamid/nylon, polyester och polypropen.

Kemisk återvinning

Kemisk återvinning, eller så kallad upplösning, innebär att textilfibrerna löses upp med ett lösningsmedel, vilket får molekylerna separera. Resultatet blir en vätska som består av lösningsmedel och så kallade polymermolekyler. Denna vätska kallas för spinndop och den används för att spinna nya fibrer genom så kallad våtspinning.

Våtspinning innebär att återvinnaren behandlar det textila materialet på ett sätt så att det framställs en textilfiber som är lämplig för textilproduktion. Under denna process behöver ofta stora mängder lösningsmedel användas. Typen av lösningsmedel varierar mellan olika material och processer. Kemisk återvinning används främst vid återvinning av cellulosafibrer som bomull, viskos, lyocell och modal. Även akryl kan återvinnas på detta sätt.

I termiska och kemiska återvinningsprocesser förväntas en stor del av det ursprungliga kemiska innehållet att elimineras genom urlakning och/eller nedbrytning, men mer forskning och utveckling behövs. Det finns dock även viss risk för att nya ämnen bildas i dessa processer.

Vid kemisk återvinning av polyester ser återvinningsprocessen lite annorlunda ut än vid återvinning av någon annan textil fibersort. Efter det steg i återvinningsprocessen där återvinnaren har löst upp textilfibern med olika lösningsmedel, som gäller vid all kemisk återvinning, använder återvinnaren andra kemiska behandlingar av materialet som i slutändan skapar ett material som innehåller fibrer som går att använda vid textiltillverkning.

Förutsättningar för en säker återvinning

Du som arbetar med återvinning kan på olika sätt säkerställa att återvinningen blir effektiv och säker. Det handlar bland annat om att sortera den textil som du ska återvinna. Textilen behöver sorteras så att återvinnaren kan återvinna material som endast innehåller en sorts textilfiber, exempelvis 100 procent bomull, ull eller polyester. Då blir det också lättare för återvinnaren att skapa den textila råvara som man vill ska komma ut från återvinningsprocessen.


Sortering av textil för att få bort produkter med hälso- och miljöfarliga ämnen

Sortering av textil är viktig för att kunna plocka bort textiler som kan innehålla hälso- och miljöfarliga ämnen, till exempel vissa typer av arbetskläder. I vissa fall kan de textilier som plockas bort på grund av att de innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen användas för att tillverka nya produkter med samma funktion, där man drar nytta av det kemiska innehållet som redan finns i textilierna.

Utmaningar med textila blandmaterial

Att återvinna textilier som består av blandade material innebär vissa utmaningar. Vid mekanisk återvinning separerar den som återvinner de olika textilmaterialen från varandra genom att riva sönder materialet. Då försämras kvaliteten på fibrerna, i och med att även fibrer går av när tyg och garn rycks isär. Det här är en av anledningarna till att det är svårt att återvinna blandmaterial. Det går också åt mer energi för att riva isär och försöka återvinna blandmaterial än energin som går åt att återvinna material av samma sort.

Svårt att tillverka tråd vid återvinning av blandmaterial

Det finns ytterligare problem med att försöka återvinna blandmaterial. Att försöka återvinna en textil som innehåller en blandning av syntetisk fiber och naturfiber kan vara utmanande eftersom syntetisk fiber oftast är starkare än naturfiber. Det som kan hända är att den starkare syntetiska fibern kan komma att agera annorlunda än naturfibern vid bearbetning genom så kallad kardning. Detta resulterar i en försämrad bearbetning av materialet, vilket försvårar nästa steg i återvinningsprocessen då den bearbetade fibern ska spinnas till tråd. Dessa utmaningar med blandmaterial är orsaken till att textilt blandmaterial inte kan återvinnas med dagens teknik. Kemisk återvinning av blandmaterial är inte heller möjlig utan en särskild reningsprocess som gör processen omständlig.

Fiberkvaliteten kan vara avgörande för en lyckad textilåtervinning

De flesta textila material åldras under användningsfasen genom slitage, tvättning och värmetorkning, vilket sänker kvaliteten på fibrerna inför återvinningen. Fiberkvaliteten är avgörande för att textil ska kunna materialåtervinnas.

I de så kallade mekaniska återvinningsprocesserna av fibrer sjunker kvaliteten på alla textila material. Detsamma gäller vid kemisk återvinning av bomull och cellulosabaserade konstfibrer. Det begränsar antalet gånger som materialen kan återvinnas. För syntetiska material (exempelvis polyester och polyamid) finns det ingen begränsning för hur många gånger som materialet kan cirkuleras genom kemisk återvinning.

Forskning och utveckling om återvinningsprocesser pågår

För att få fram kvalitativa återvunna material där fiber från använda material blir till ny fiber pågår utveckling av flera materialåtervinningsprocesser. Det finns idag ett antal utmaningar bland annat beroende av fibersort.

På textileexchange kan du läsa mer om fiberåtervinning Länk till annan webbplats.

Fördjupande läsning om tekniska möjligheter och utmaningar i textilåtervinningen

På Naturvårdsverket kan du läsa om tekniska möjligheter och utmaningar i textilåtervinningen Länk till annan webbplats.
Se exempelvis Appendix 3: Överföring av farliga kemikalier vid textilåtervinning en tabell med ett urval av kemiska ämnen eller grupper och hur de påverkas i olika återvinningsprocesser.

I en rapport från Swerea IVF kan du läsa om ökade möjligheter att öka återvinningen av textilier utan att sprida farliga ämnen eller minskad kvalitet Länk till annan webbplats.

På IVA går det att läsa mer om utmaningar och möjliga vägar framåt för en resurssmartare textilsektor: IVA:s branschrapport Resurseffektiv textil i Sverige – Textil från avfall till resurs Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 30 november 2022