Bild på trosor

I vardagsvaror behövs antibakteriell behandling oftast inte. I kläder försvinner ämnena ofta snabbt vid tvätt och kan orsaka skador i miljön.

Antibakteriellt behandlade varor

Allt fler varor behandlas med kemiska ämnen för att förhindra till exempel bakterietillväxt och dålig lukt. Men de ämnena försvinner vanligtvis redan efter de allra första tvättarna och kommer då ut i miljön där de kan orsaka skada. Det är därför bra att undvika varor som är behandlade med antibakteriella ämnen.

Vissa varor behandlas med kemiska ämnen som kallas biocider för att minska till exempel bakterietillväxt och dålig lukt, till exempel för att göra en sporttröja luktfri. Allt från kläder och skärbrädor till kattsand och toalettsitsar kan ha behandlats med antibakteriella ämnen. En vara som är behandlad brukar vara märkt med en text som "behandlad mot dålig lukt", "for lasting freshness", "anti-odour", "hygienic protection", "antimicrobial" eller något liknande.

Antibakteriell behandling behövs oftast inte i dessa vardagsvaror. Det har visat sig att det till exempel ger ett bättre resultat att torka köksbänken med vanligt rengöringsmedel och vatten för att mekaniskt få bort smutsen än att ha en antibakteriellt behandlad bänkskiva. Och om ett klädesplagg eller liknande är antibakteriellt behandlat försvinner vanligtvis dessa ämnen ut ur materialet redan efter de allra första tvättarna och kommer då ut i miljön där de kan orsaka skada.

Ämnena kan bidra till antibiotikaresistens

En del av biocidämnena misstänks kunna bidra till den ökande motståndskraften mot antibiotika i samhället. Det innebär att bakterierna utvecklar nya mekanismer för att stå emot antibiotikans verkningar. Det kan i sin tur leda till att vissa sjukdomar blir svåra eller omöjliga att behandla. Triklosan, triklokarban och silver är exempel på sådana antibakteriella ämnen. De har också visat sig skada bakterier som behövs när vattnet renas i reningsverken. Det är därför bra att undvika varor som är behandlade med antibakteriella ämnen.

Läs mer om kopplingen till antibiotikaresistens på webbplatsen skyddaantibiotikan.se. Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionen har låtit undersöka hur fort antibakteriella ämnen mot svettlukt i textilier tvättas ur. Undersökningen visade att efter tio tvättar hade mellan 10 och 98 procent av ämnena tvättats bort. Tills vi vet mer om hur ämnena kan skada hälsan och miljön bör vi fundera över om vi verkligen behöver sådana varor.
EU-reglerna om biocider innebär att varor som påstås ha en antibakteriell effekt ska vara märkta och namnet på ämnet som ger den påstådda effekten ska stå i märkningen. Fråga i affären vad varan innehåller så att du kan göra ett medvetet val.

Läs mer om din rätt att få information.

Mer information om antibakteriellt behandlade varor

Lyssna på avsnitt 12 av kemikaliepodden om biocider i vardagsvaror.

Regler för dig som tillverkar, importerar eller säljer biocidbehandlade varor.

Läs mer om antibiotikaresistens ur ett säkerhetsperspektiv på MSB:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 4 augusti 2023