Trä för utomhusbruk
Innehållsförteckning:
Trä för utomhusbruk är ofta impregnerat. När du väljer virke är det bra att titta efter virkets klassificering och välja det virke som är bäst lämpat för den användning som virket ska ha. Det kan vara ett viktigt skydd för både hälsan och miljön.
Snabba råd om träskyddsmedel och impregnerat virke
- Förvara träskyddsmedel så att barn inte ser eller kommer åt dem.
- Använd inte träskyddsbehandlat virke inomhus.
- Titta efter varningsmärkningen och läs den tillhörande informationen så att du känner till faran med produkten och vet hur du ska hantera den på ett säkert sätt.
- Överväg om du verkligen behöver tryckimpregnerat virke till det du ska bygga utomhus. Om du exempelvis ska bygga en sandlåda eller något annat utomhus för barn, är det bra att använda obehandlat virke och förstärka träet med olja.
När du ska handla träskyddsbehandlat virke ska den som säljer varan kunna lämna skriftlig information om följande:
- verksamma beståndsdelar i träskyddsmedlet,
- begränsningar i användning,
- hur virket lämpligen bearbetas,
- hälsorisker och skyddsåtgärder,
- hur avfall från virket ska tas om hand.
Trä för utomhusbruk är ofta impregnerat
Virke som är avsett att användas utomhus är vanligtvis behandlat med träskyddsmedel. Träskyddsmedlet har ofta pressats in i virket med hjälp av tryck eller vakuum, vilket ger virket ett långvarigt skydd mot bland annat rötsvamp och insektsangrepp. Sådant virke kan vara behandlat med ett medel som innehåller koppar, ibland i kombination med andra svampdödande ämnen, så kallade fungicider.
Ett alternativ till att köpa färdigimpregnerat virke är att köpa träskyddsmedel som du kan stryka på obehandlat virke. Det är dock bra att känna till att träskyddsmedel som du själv stryker på virket inte tränger in i virket på samma sätt som den typ av impregnering som sker i industrin, med hjälp av tryck- eller vakuumbehandling. Därför ger industriellt impregnerat virke ett bättre skydd mot röta och insektsangrepp än virke som du själv behandlar med träskyddsmedel.
Köp bara godkända träskyddsmedel
Träskyddsmedel som säljs i Sverige behöver vara godkända av Kemikalieinspektionen. Godkända medel har ett registreringsnummer som ska framgå av märkningen och är indelade i tre behörighetsklasser. Om du behöver använda ett träskyddsmedel ska du bara köpa de medel som är godkända av Kemikalieinspektionen. Du som privatperson får endast använda produkter som märkta med klass 3.
Titta efter virkets märkning vid val av virke
För att skydda hälsan och miljön bör du välja en träskyddsbehandling som bäst passar den användning som virket kommer att ha. Nordiska Träskyddsrådet, NTR, har tagit fram ett klassificeringssystem som du kan använda dig av när du ska välja virke. Systemet klassificerar virke i fyra olika huvudklasser M, A, AB, B och hjälper dig att välja rätt typ av virke beroende på hur utsatt konstruktionen kommer att vara för rötangrepp.
Försök alltid välja ett impregnerat virke som har en klassificering som motsvarar dina behov för just det virket. Väljer du att använda ett impregnerat virke i kontakt med mark som inte är avsett för det kan det leda till att konstruktionen inte håller särskilt länge och då sprids ämnena i miljön helt i onödan.
I vissa fall kan det också vara bra att överväga om du verkligen behöver impregnerat virke till det du ska bygga utomhus. Om du exempelvis ska bygga en tillfällig konstruktion går det ofta bra att använda helt oimpregnerat virke.
Virke märkt A
A är klassificeringen för virke i kontakt med mark eller sötvatten samt konstruktioner ovan mark där hållfastheten är viktigt för personsäkerheten eller om virket är svårt att inspektera eller byta ut.
Virke märkt AB
AB är den vanligaste märkningen i konsumenthandeln och är till för utomhuskonstruktioner ovan mark, såsom staket, spaljéer och trall.
Virke märkt B
B används främst för färdiga träkonstruktioner så som dörrar, fönster och andra snickerier.
Virke märkt M
Det virke som är märkt med ett M är virke avsett för konstruktioner i marina miljöer (havsvatten). I dagsläget finns inga träskyddsmedel godkända för denna klass i Sverige.
Risker med träskyddsbehandlat virke
Träskyddsmedel innehåller olika verksamma ämnen och det påverkar i sin tur vilka risker som finns med det impregnerade virket. Det är Kemikalieinspektionen som godkänner vika träskyddsmedel som får användas i Sverige. Innan ett medel kan godkännas bedöms riskerna för hälsa och miljö utifrån tänkt användning av det impregnerade virket. Denna riskbedömning inkluderar även ett scenario där barn kommer i kontakt med virket.
Riskbedömningen består av en utvärdering av egenskaperna hos ämnena i medlet, sammanvägt med exponering av ämnena vid tänkt användning av virket. Impregneringsmedlet godkänns bara för sådana användningar som inte medför oacceptabel risk för människors hälsa eller för vår miljö.
Äldre virke kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen
Tidigare användes ofta medel som innehöll ämnen som inte längre får användas för träskyddsbehandling, till exempel arsenik och pentaklorfenol. Båda dessa ämnen får inte längre ingå i träskyddsmedel men virke med dessa ämnen kan fortfarande finnas i befintliga konstruktioner. Som en försiktighetsåtgärd rekommenderar vi därför att du undviker hudkontakt med gammalt impregnerat virke och inandning av damm vid slipning och annan bearbetning. Vi rekommenderar också att du inte använder gammalt impregnerat virke för nya träkonstruktioner och att alltid lämna uttjänat impregnerat virke till återvinningsstationen.
Kreosotbehandlat virke kan innehålla allergi- och cancerframkallande ämnen
Kreosotbehandlat virke är svart eller brunt och luktar tjära och det innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Kreosot framställs ur stenkolstjära och innehåller fler än 200 ämnen varav flera kan vara allergi- och cancerframkallande. I solsken kan virket svettas och de farliga ämnena läcka ut. Flera av de ingående komponenterna i kreosot har identifierats som PBT- eller vPvB-ämnen, vilket betyder att de är persistenta (långlivade), bioackumulerbara (kan lagras i levande vävnad) och toxiska (giftiga) eller väldigt persistenta och väldigt bioackumulerbara. Dessa ämnen är problematiska eftersom effekterna på lång sikt är oförutsägbara och ämnena finns kvar i miljön även långt efter det att exponeringskällan tagits bort. Miljöriskerna med kreosot bedöms dock främst som lokala, i direkt anslutning till en stolpe eller en sliper.
Hälsoriskerna med kreosot gäller främst för yrkesarbetare som ofta kommer i kontakt med nyimpregnerat virke. För de yrkesmässiga arbetarna tillämpas i dag långtgående skyddsföreskrifter.
Kreosotimpregnerat virke bara tillåtet för vissa ändamål
Det finns ett förbud mot kreosotimpregnerat virke för ett stort antal användningar. Exempelvis får järnvägssliprar och ledningsstolpar med kreosot inte användas på lekplatser, inuti byggnader eller till behållare för odling. Det får inte heller användas i parker, trädgårdar och anläggningar för friluftsliv där det finns risk för att det ofta kan komma i kontakt med huden. Det kan dock finnas kvar kreosotbehandlat virke i privata trädgårdar. Som privatperson får du bara använda kreosotvirke som är behandlat före 31 december 2002.
Impregnerat virke kan vara farligt avfall
Kreosotbehandlat virke betraktas som miljöfarligt avfall. Äldre virke impregnerat med annat än kreosot kan också vara miljöfarligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar.
Nyligen kreosotbehandlat trä är svart eller brunt och har en stark och karaktäristisk lukt som av tjära. Färgen och lukten försvinner med tiden om virket utsätts för väder och vind. Riktigt gammalt kreosotvirke kan vara ljusgrått till färgen. Ibland är det svårt att se skillnad på gammalt impregnerat virke och sådant som är obehandlat. Om du är osäker på vilket sorts virke du har betrakta det som miljöfarligt avfall. Du kan vända dig till din kommun om du har frågor och för att få reda på var du ska lämna ditt avfall.
På våra webbsidor som vänder sig till företagare kan du läsa mer om träskydd med kreosot
Frågor och svar om impregnerat virke
Vad gör jag om jag redan har impregnerat virke, till exempel gamla telefonstolpar eller järnvägsslipers som eventuellt är impregnerade med kreosot eller så kallat CCA träskyddsmedel?
Kan jag använda sådant virke i trädgården nära grönsaksodling eller till odlingslådor?
Ämnena i träskyddsmedlen som träet är impregnerat med migrerar ut från träet och vissa av dessa ämnen binder till jordpartiklar. Andra ämnen kan vara mer vattenlösliga, till exempel arsenikföreningar. Har du stolpar som avgränsare i ditt trädgårdsland, håll ett säkerhetsavstånd på cirka en halvmeter till en meter från stolpen till din odling. Byt ut gammal jord om du är mycket orolig.
Om du odlar grönsaker i en låda tillverkad av impregnerat virke och inte vet vilket medel som odlingslådorna är impregnerat med bör du överväga om du ska fortsätta att odla grönsaker i den. Vill du ändå göra det kan du byta ut gammal jord och även klä lådan invändigt med täckplast. På så sätt minskar du risken att eventuella farliga ämnen vandrar från virket ut till jorden.
Kan jag använda sådant virke till sandlådan?
Eftersom det är tänkt att barn ska sitta på en sandlåda så får de direkt hudkontakt med det impregnerade träet och det är bra att undvika, särskilt i de fall träet i en äldre sandlåda är impregnerat med arsenik eller kreosot. Om du har tänkt bygga en sandlåda använd inte gammalt impregnerat virke. En sandlåda behöver kanske inte hålla i jättemånga år och då finns det andra alternativ att använda för att bygga sandlådan av.
Kan jag använda sådant virke inuti mitt hus?
Finns virket inne i huset på ställen där det inte kan förekomma någon direkt exponering av virket för människor, till exempel i en källare, som bjälkar på vinden eller under golvet finns det inte några hälsorisker med att låta det vara kvar, om du inte upplever problem med lukt. Om du vill ta reda på vad virket är impregnerat med kan du låta göra en analys av virket, en besiktningsman kan hjälpa till med det.