Intern kanal för visselblåsning – rapportera om missförhållanden till Kemikalieinspektionen

Innehållsförteckning:

Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden. Visselblåsare får skydd i lagen respektive förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Visselblåsare får skydd i lagen (2021:890) respektive förordningen (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, Svensk författningssamling 2021:2021:890 - Riksdagen Länk till annan webbplats.

Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, Svensk författningssamling 2021:2021:949 - Riksdagen Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionen är verksamhetsutövare och behörig myndighet enligt visselblåsarlagen. Det innebär bland annat att vi har två olika kanaler för visselblåsning, en intern och en extern.

  • Den externa kanalen riktar sig till anställda och vissa andra personer med koppling till en verksamhetsutövare där man misstänker att det sker överträdelser av den lagstiftning där Kemikalieinspektionen är behörig myndighet.
    Läs mer om vår externa visselblåsarkanal.
  • Den här texten handlar om den interna kanalen som riktar sig till personer som till exempel är, eller har varit, anställda, konsulter eller arbetssökande hos oss på Kemikalieinspektionen och som vill rapportera om missförhållanden hos oss. Läs vidare nedan för att läsa hur du rapporterar om missförhållanden.

Vilka missförhållanden omfattas av lagen?

Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Ett exempel är att en anställd upptäcker att det förekommer korruption hos Kemikalieinspektionen. Det kan också handla om saker som inte har gjorts när det funnits orsak att göra dem, eller saker som har gjorts på ett felaktigt vis. Ett ärende som endast berör den egna anställningen anses inte vara av allmänt intresse och omfattas inte av lagens skydd.

Utöver ett generellt samhällsintresse kan det också finnas anledning att rapportera missförhållanden som på något vis strider mot så kallade unionsrättsakter som nämns i EU:s visselblåsardirektiv. Det kan till exempel handla om offentlig upphandling, folkhälsa, miljöskydd, livsmedelssäkerhet samt skydd av privatliv och personuppgifter.

Vem kan visselblåsa?

Det är bara personer med en viss koppling till Kemikalieinspektionen som kan rapportera internt och få det skydd som visselblåsarlagen ger. Det är

  • arbetstagare
  • personer som gör en förfrågan om eller söker arbete
  • personer som söker eller utför volontärarbete
  • personer som söker eller fullgör praktik
  • personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
  • egenföretagare som söker eller utför uppdrag
  • den som tidigare har tillhört någon av kategorierna och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.

Personer som inte har rätt att larma om missförhållanden enlig visselblåsarlagen är till exempel anhöriga, vårdnadshavare, kommunmedlemmar och förtroendevalda.

Vilket skydd har en visselblåsare?

Ett ärende enligt visselblåsarlagen omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet inte får röjas. Uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan person som förekommer i ärendet får bara röjas om det står klart att det kan göras utan att den enskilde lider skada eller men.

Om visselblåsarärendet leder till ett personalärende eller ett annat ärende hos Kemikalieinspektionen, gäller sekretessen även där.

Det är bara behöriga personer som kommer att hantera ärendet när det kommer in till Kemikalieinspektionen. De har utsetts för att de anses vara oberoende och självständiga.

Kemikalieinspektionen får inte hindra eller försöka hindra rapportering av missförhållanden. Det finns också ett förbud mot repressalier mot en rapporterande person, den som bistår vid rapporteringen, och fysiska och juridiska personer som har en koppling till den rapporterande personen. En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier ska betala skadestånd.

Visselblåsarlagen ger också ett skydd i form av ansvarsfrihet. Den innebär att en rapporterande person som huvudregel inte får göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.

Du kan läsa mer om skyddet för visselblåsare i 2–4 kap. visselblåsarlagen.

Hur rapporterar du?

Tänk på att visselblåsarlagen bara skyddar visselblåsare som tillhör någon av de personkategorier som nämns i lagen. Det måste också vara fråga om missförhållanden som omfattas av lagen, alltså arbetsrelaterade missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att de kommer fram eller som gäller överträdelser av lagstiftning som omfattas av visselblåsarlagen.

Du kan rapportera både skriftligt och muntligt eller vid ett fysiskt möte med en behörig person.

  • Om du vill rapportera skriftligt skickar du ett brev till följande adress:
    Chefsjuristen/behörig person
    Kemikalieinspektionen
    Box 2
    172 13 Sundbyberg

I första hand skickar du rapporten till chefsjuristen. Om ditt ärende rör missförhållanden som kan beröra chefsjuristen eller någon annan på Juridiska sekretariatet skriver du HR-chefen i stället för chefsjuristen.

  • Om du har tillträde till våra lokaler kan du lägga rapporten i Kemikalieinspektionens brevlåda som finns på entréplanet.
  • Du kan också ringa till Kemikalieinspektionens växel på telefonnummer 08-519 4100 och be om att få tala med chefsjuristen, HR-chefen eller någon annan person som är behörig att hantera visselblåsarärenden.
  • Du kan även boka in ett fysiskt möte med någon av dessa personer.

Om vi ska kunna kontakta dig för att ställa frågor eller lämna information, behöver du ange en postadress eller ett telefonnummer.

Du kan inte använda e-post. Det beror på att vi inte kan säkerställa sekretessen för uppgifter när de skickas via mejl.

Vad händer med rapporten?

Rapporten kommer bara att följas upp av de personer som har utsetts att vara behöriga för att hantera ärenden från visselblåsare.

Inom sju dagar kommer du att få en bekräftelse på att vi har tagit emot din rapport, om du inte har avsagt dig bekräftelse, eller om vi har anledning att anta att en bekräftelse skulle kunna avslöja din identitet.

Inom tre månader därefter får du återkoppling om vilka åtgärder vi har vidtagit vid uppföljningen av din rapport och skälen för dessa.

Under vissa förutsättningar kan vi lämna ut en uppgift som kan identifiera dig. I sådana fall får du information om att vi kommer att lämna ut uppgiften.

Hur behandlas dina personuppgifter?

Visselblåsarlagen innehåller bestämmelser som strikt reglerar ändamålen för behandling av personuppgifter i ett visselblåsarärende. Huvudregeln är att behandlingen ska vara nödvändig för ett uppföljningsärende.

Endast behöriga personer får ha tillgång till personuppgifter i ett uppföljningsärende och tillgången ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rapport får inte samlas in och ska raderas snarast möjligt om de har samlats in av misstag.

Personuppgifter i ett uppföljningsärende får inte behandlas längre än två år efter det att ärendet avslutas, men det hindrar inte att vi som myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet.

Meddelarskyddet med mera

Utöver visselblåsarlagen finns andra oberoende skydd som gäller.

Meddelarskyddet som finns enligt våra grundlagar innebär att alla människor har rätt att ta kontakt med massmedia, en journalist eller en författare för att lämna uppgifter för publicering.

Anskaffarfriheten kompletterar meddelarfriheten och innebär till exempel en rätt att ta fotografier eller på annat sätt anskaffa information som i nästa steg överlämnas för publicering.

Efterforskningsförbud. Det är förbjudet för en myndighet att efterforska vem som med stöd av meddelarfriheten har lämnat en uppgift för publicering.

Repressalieförbud. Myndigheten får inte utsätta meddelaren för repressalier i de fall meddelaren är känd.

Senast uppdaterad 3 augusti 2022