Frågor och svar om växtskyddsmedel

Här hittar du svar på några vanliga frågor om växtskyddsmedel.

Vill du ställa en egen fråga kan du göra det här:

För att du ska få importera och använda ett växtskyddsmedel i Sverige måste medlet vara godkänt i Sverige av Kemikalieinspektionen. Det måste ha ett gällande svenskt registreringsnummer och vara märkt med svensk text. Undantag kan beviljas av Kemikalieinspektionen i form av dispens för nödsituationer på växtskyddsområdet samt tillstånd för forskning och utveckling.

Läs mer om ansökan för växtskyddsmedel och hitta vägledning och blanketter här

I Bekämpningsmedelsregistret kan du ta reda på om ett bekämpningsmedel är eller har varit godkänt för ett visst användningsområde.

Gå till Bekämpningsmedelsregistret

Nej det finns inte PFAS i tillsatsämnen i växtskyddsmedel som är godkända idag. I ett växtskyddsmedel finns, förutom ett eller flera verksamma ämnen, även tillsatsämnen. Dessa ämnen ingår i växtskyddsmedel för att de ska få lämpliga egenskaper och vara effektiva. Kemikalieinspektionen prövar ansökningar av produktgodkännande för växtskyddsmedel. I den prövningen begärs fullständiga sammansättningsuppgifter in för tillsatsämnen. Vid sökningar i sammansättningsuppgifter för samtliga nu godkända växtskyddsmedel har endast PFAS-ämnen som är verksamma ämnen identifierats. Inga tillsatsämnen som innehåller PFAS-ämnen har påträffats i de sökningar vi har gjort.

Vad gäller för privatpersoners användning av växtskyddsmedel?

Ofta kan problemet lösas med andra odlingsåtgärder än kemiska växtskyddsmedel. Men om du ändå behöver använda växtskyddsmedel så är det viktigaste att tänka på att:

  • bara köpa och använda medel som är godkända i Sverige. De ska vara märkta med svenskt registreringsnummer och ha svensk text. Importera inte växtskyddsmedel från andra länder - de får inte användas här och fastnar ofta i tullen.
  • alltid följa instruktionerna på växtskyddsmedlets förpackning. Då vet du att användningen är säker för dig själv, andra och för miljön.

Fler tips och information om vad som gäller för privat användning hittar du på vår webbsida om växtskyddsmedel för privatpersoner, här.

Frågor om kemisk bekämpning av parkslide och andra invasiva växter

Ja, det kan finnas möjlighet att använda kemisk bekämpning mot parkslide och andra invasiva växter.

  • Du får bara använda ett medel mot växter om den användningen är godkänd av Kemikalieinspektionen. Produkten ska finnas med i vårt Bekämpningsmedelsregister.
  • Du måste alltid följa användningsvillkoren för just det medel du väljer.
  • För att få använda ett växtskyddsmedel måste du ha rätt behörighet för det aktuella växtskyddsmedlet.
  • Du behöver oftast spridningstillstånd eller dispens från din kommun. Kontakta gärna din kommun eller din länsstyrelse, som kan ha mer information om hantering av invasiva arter där du bor. (Se mer i frågan om platser nedan!)

Läs mer hos Naturvårdsverket om spridningstillstånd och dispens för spridning. Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket har en katalog över olika metoder och bedömning av deras lämplighet. För närvarande finns inga kemiska växtskyddsmedel med där, som får användas av privatpersoner.

Här finner du Naturvårdsverkets Metodkatalog för bekämpning av invasiva arter Länk till annan webbplats.

Även när du bekämpar invasiva växter gäller de generella spridningsreglerna, som förbud på vissa typer av platser, krav på spridningstillstånd, anmälan och skyddsavstånd . Dispens för glyfosatmedel krävs till exempel på villatomter, i bostadsområden och på många platser där allmänheten har tillträde. Du söker dispensen hos kommunen med hänvisning till 2 kap. 39 § i bekämpningsmedelsförordningen, 2014:425.

Läs mer hos Naturvårdsverket om spridningstillstånd och dispens för spridning Länk till annan webbplats.

Även i produktgodkännandet av det enskilda växtskyddsmedlet kan Kemikalieinspektionen ha gett villkor om tillåtna typer av platser, eller särskilda skyddsavstånd som gäller även vid punktbekämpning.

Villkor för användning av växtskyddsmedel - Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Det vanligaste användningsområdet (som finns under "Gröda/situation" i Beslutsbilaga 3) där besprutning mot parkslide och andra invasiva ogräs kan rymmas inom är ”Andra användningsområden än övriga godkända, där vegetation är oönskad. Mot ogräs och annan vegetation”. Det finns flera glyfosatmedel att välja mellan som har detta villkor.

Som användare ska du som vanligt följa villkoren så som de anges i etikett och bruksanvisning, samt de generella spridningsreglerna. Vilka användningsvillkor vi gett ser du i Beslutsbilaga 3 för respektive medel, som du hittar i Bekämpningsmedelsregistret.

Det finns idag två glyfosatprodukter som tillåter pensling eller avstrykning av invasiva ogräs. Den ena är Glypper (reg-nr 5519) som tillåter pensling/avstrykning mot parkslide, jätteloka och tromsöloka enligt ett utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde (UPMA). Den andra produkten är Roundup Dynamic (reg-nr 5964) som tillåter pensling/avstrykning mot jätteloka och tromsöloka, också denna användning är godkänd i ett UPMA.

Notera att, i ett UPMA behöver användningsvillkoren inte stå på förpackningen. I stället söker du upp produkten i Bekämpningsmedelsregistret, och klickar sedan på ”Beslut i kronologisk ordning” så finner du beslutsbilagan för UPMA’t.

Medel med glyfosat får bara användas yrkesmässigt av person som genomgått behörighetsutbildning för användning av växtskyddsmedel, som har giltigt personligt användningstillstånd från länsstyrelsen samt tillämpligt spridningstillstånd eller dispens för den aktuella platsen från kommunen.

Frågor och svar om användning av salt som ogräsmedel

Notera att salt i nedanstående frågor och svar avser exempelvis vägsalt, tösalt, havssalt, bordssalt och liknande.

Svaret är nej. När salt används i syfte att bekämpa växtlighet räknas det som användning av växtskyddsmedel. Det finns inga godkända växtskyddsmedel i Sverige som innehåller vanligt salt (natriumklorid, kalciumklorid, magnesiumklorid eller liknande) som verksamt ämne.

Trafikverket och många kommuner sprider på vintern salt på vägarna för att förhindra halka. Syftet är att främja framkomlighet och säkerhet. Även som privatperson kan du sprida salt med syftet att halkbekämpa. Den som använder salt för halkbekämpning ska ta hänsyn till miljön, enligt regler i miljöbalken.
När du vill bekämpa växtlighet gäller inte bara reglerna i miljöbalken. Du måste också följa reglerna i EU:s växtskyddsmedelsförordning (EG) nr 1107/2009. EU-förordningen innebär att varje växtskyddsmedel måste vara godkänt för att få användas. Innan ett växtskyddsmedel godkänns ska en riskbedömning göras för att se om risken med användningen av växtskyddsmedlet är acceptabel. Vanligt salt (natriumklorid med flera ämnen) har risker för grundvatten, mark- och vattenlevande organismer samt påverkar markstrukturen. Det finns inga växtskyddsmedel med vanligt salt godkända inom EU.

Ja, men den enda användningen med salt som idag är godkänd i EU är mot den invasiva växten saltbaccharis (Baccharis halimifolia) i saltträsk med natriumklorid.
Natriumklorid är inte ett godkänt växtskyddsmedel, utan en så kallad allmänkemikalie som får användas i växtskyddssyfte. Natriumklorid får endast användas för de specifika växtskyddsändamål som EU godkänt. Kalciumklorid och magnesiumklorid får inte används i växtskyddssyfte.

Det finns möjlighet att ansöka om en dispens för en nödsituation. Men nöddispens får bara ges om det finns en fara för växtproduktionen eller ekosystemet som inte kan avvärjas på något annat rimligt sätt. En nöddispens är kortvarig och får inte ges vid upprepade tillfällen.
Dispens vid nödsituation - Kemikalieinspektionen

Senast uppdaterad 11 juni 2026