Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Omsättning av de största termoplasterna

Stapeldiagram om omsättning av de största termoplasterna i Sverige åren 1995 till 2009.

Källa: Produktregistret, Kemikalieinspektionen. 

Omsättningen av de största termoplasterna visas i diagrammet.

Termoplaster blir mjuka vid uppvärmning och stelnar när de kyls ner. De kan därför smältas och ges en ny form, vilket förenklar tillverkning och återanvändning.

Polyeten används bland annat till livsmedelsförpackningar, hushållsprodukter, kabelisolering, byggfolier, plastpåsar, backar och flaskor.

PVC används mest till rör, golv, folie, kabel och profiler.

Polypropen används bland annat till fordonskomponenter, rör, rep och snören, livsmedelsförpackningar och hushållsprodukter.

Polystyren används mest till förpackningar, engångsartiklar och hushållsprodukter.

Användningsområden för PVC i Europa

Cirkeldiagram om användningsområden för PVC i Europa.

Källa: Den europeiska PVC-branschens uppföljning Vinyl 2010. 

Enligt branschens* information förefaller användningen av PVC i profiler och belagd väv ha ökat medan användningen i rör och anslutningar, kabel och golv har minskat jämfört med svenska uppgifter från år 2000. Detta kan också bero på att europeisk och svensk användning är olika. Övrig användning inbegriper produkter som belagd plåt, bildetaljer, konstläder, underredsmassa och medicinska artiklar.

Genomsnittligt innehåll av ämnestyper i PVC

Cirkeldiagram om genomsnittligt innehåll i PVC.

Källa: Rapport 6/96, Kemikalieinspektionen. 

PVC är ett plastmaterial som består av plastråvaran polyvinylklorid, PVC, och tillsatser. Plastråvaran eller polymeren består av långa kolkedjor med väte och kloratomer.

Tillsatser är ämnen som tillsätts för att göra materialet mjukt, stabilt mot värme, färgat, slagtåligt och som förstärker plasten. Vilka tillsatserna är och hur mycket som behövs beror på avsett användningsområde för plasten.

PVC-recept
Ämnestypmin.%max.%medel %
PVC-polymer 50 95 72,5
Mjukgörare 0 50 25
Stabilisatorer 0,2 5 2,6
Smörjmedel 0,1 2 1,05
Fyllmedel 1 50 25
Slagseghetstillsatser 0 10 5
Pigment 0 5 2,5
Övrigt 0 5 2,5

Källa: Rapport 6/96, Kemikalieinspektionen.

Genomsnittligt innehåll av ämnestyper i styv PVC

Cirkeldiagram om genomsnittligt innehåll i styv PVC.

Källa: Rapport 6/96, Kemikalieinspektionen.

Styv PVC
Ämnestypmin.%max.%medel %
PVC-polymer 50 95 61,35
Stabilisatorer 0,2 5 2,6
Smörjmedel 0,1 2 1,05
Fyllmedel 1 50 25
Slagseghetstillsatser 0 10 5
Pigment 0 5 2,5
Övrigt 0 5 2,5

Källa: Rapport 6/96, Kemikalieinspektionen.

Användning av mjukgörare

Stapeldiagram om användning av mjukgörare i PVC i Sverige åren 1994 till 2008.

Källa: Produktregistret, Kemikalieinspektionen.

PVC är ett hårt material, men om mjukgörare tillsätts blir det mjukt. Mjukgjord PVC används till PVC-golv, folier för byggnader och inredning av bland annat bilar, kablar, slangar, plastbelagd väv och i medicinsk utrustning.

Den vanligaste mjukgöraren består av ftalat. Dietylhexylftalat, DEHP har till stor del bytts ut mot diisononylftalat, DINP och andra grenade dialkylftalater med blandade kolkedjelängder mellan åtta och elva. Enligt branschen* utgör DEHP 20 procent av de ftalater som används i europeisk tillverkning 2010 medan i global användning är ämnet fortfarande 50 procent.

Andra ämnen som kan fungera som mjukgörare som adipater och citrater används i liten utsträckning.

Användning av mjukgörare i PVC
ÄmneAnvändning 1994, tonAnvändning 1999, tonAnvändning 2002, tonAnvändning 2005, tonAnvändning 2008, ton
Dietylhexylftalat, DEHP 14 900 12 272 2 737 1 608 1 486
Diisononylftalat, DINP 459 452 8 426 10 660 12 489
Diisodecylftalat, DIDP 8 035 5 774 5 875 1 006 1 060
Butylbensylftalat, BBP 1 268 1 038 676 716 19
Övriga ftalater 5 831 5 279 5 548 9 396 12 486
Adipater 1 380 1 002 1 141 1 182 1 573

Källa: Produktregistret, Kemikalieinspektionen.

All PVC behöver värmestabiliseras för att förhindra nedbrytning vid förhöjd temperatur och bearbetning. Också när plastvaran är färdig behövs skydd mot sönderfall på grund av UV-strålning och värme. Som stabilisatorer används olika metallorganiska föreningar. Det är numera förbjudet att använda kadmiumföreningar för stabilisering och färgning av plaster.

Även blystabilisatorer har i stor utsträckning slutat användas i plast, se diagrammet nedan över svensk användning. Enligt den europeiska branschen* har användningen av blystabilisatorer minskat med 76 procent under de senaste tio åren från 127 000 ton till 31 000 ton. De har ersatts av organiska kalciumföreningar, cirka 78 000 ton och tenn, zink- och bariumföreningar, tillsammans cirka 28 000 ton i EU.

Bly i plastråvaror

Stapeldiagram om mängden bly i plastvaror i Sverige åren 1996 till 2009.

Källa: Produktregistret, Kemikalieinspektionen. 

Även om användningen av blystabilisatorer minskat i europeisk industri kan ämnena finnas i importerade plastvaror.

* Källa: Det europeiska branschinitiativet Vinyl Foundation, rapport Vinyl 2010.