Rester av växtskyddsmedel via blommor och trädgårdsprodukter

Innehållsförteckning:

Blommor, gödsel och jordförbättring kan ibland innehålla rester av växtskyddsmedel som inte är bra för många av växterna i din trädgård. Ställ gärna frågor om detta där du köper trädgårdsprodukter.

Några snabba råd för minska risken att rester av växtskyddsmedel påverkar din odling

  • Undvik att lägga krukväxter och snittblommor i din trädgårdskompost.
  • Fråga den du handlar gödning, jordförbättring eller jord av om de har mer information om det kan finnas rester av ogräsmedel, så kallade pyralider, i just de produkter som du vill köpa. De produkter som i en del fall kan innehålla pyralider är de som innehåller djurgödsel eller växtrester som råvara.

Växtskyddsmedel i krukväxter och snittblommor kan påverka komposten

Krukväxter och snittblommor som du köper i butik kan vara behandlade med kemiska växtskyddsmedel. En del av medlen innehåller ämnen som påverkar växternas tillväxt, och de används till exempel för att ge krukväxter ett kompakt växtsätt. En del av dessa ämnen kan finnas kvar i låga halter under lång tid i växter och i jord. Undvik därför att lägga krukväxter och snittblommor i din trädgårdskompost.

Om krukväxter och snittblommor hamnar i din trädgårdskompost kan de ämnen som påverkar tillväxten finnas kvar i komposten, och riskerar i så fall att påverka de växter du odlar i kompostjorden eller som du gödslar med kompostjorden. Vissa trädgårdsväxter är mer känsliga än andra för dessa ämnen.

Pyralidrester från lantbruksgrödor i gödsel, halm och jordförbättring

Under 2020 och 2021 upptäckte många trädgårdsodlare i Sverige att deras odlingar av tomater och andra trädgårdsväxter fått skador av en typ som vissa ogräsmedel kan ge. Gödningar och stallgödsel som analyserades innehöll låga halter av pyralider, en grupp av ämnen som förekommer i ogräsmedel.

Medel med pyralider används för att bekämpa ogräs i många av de vanligaste lantbruksgrödorna. De pyralider som används i svenskt jordbruk är klopyralid, aminopyralid och pikloram. De flesta lantbruksgrödor tål pyralider och därför kan halm, gödsel och växtrester användas och återcirkuleras på gården även när de innehåller låga resthalter av ämnena.

Många trädgårdsväxter tål däremot inte pyralider ens i ytterst små mängder. Skillnaden i känslighet mot pyralider mellan olika växter ställer till problem när växtrester och gödsel lämnar lantbrukets kretslopp och används i gödsel- eller jordförbättringsmedel i odlingar utanför lantbruket.

Pyralider har hittats i både förpackade produkter och i stallgödsel

Rester av pyralider har hittats i flytande och i pelleterade gödningar baserade på växtrester eller djurgödsel från lantbruket, i säckad djurgödsel och i jord som innehåller djurgödsel. Pyralidrester har hittats både i produkter från Sverige och i importerade produkter. Man har även funnit pyralider i stallgödsel som tagits direkt från gårdar. Mineralgödsel (även kallad konstgödsel) innehåller inte pyralider.

Idag finns kunskap om problemen med pyralidrester hos många av de företag som tillverkar och säljer gödsel och jordförbättring för de svenska fritidsodlarna. Fråga den du handlar hos om de har mer information om just de produkter du vill köpa. De produkter som i en del fall kan innehålla pyralider är de som innehåller djurgödsel eller växtrester som råvara.

Djurgödsel som hämtas direkt från gård kan också, i en del fall, innehålla pyralider. De gårdar som hämtar foder och halm till strö från den egna gården vet om pyralider har använts i de aktuella grödorna, vilket kan vara svårare att svara på för de gårdar som köper in sitt foder och strö. I Sverige gäller regeln att om medel med aminopyralid använts i en gröda så får halm eller gödsel med halm från den grödan inte lämna gården för att användas i andra odlingar.

Läs mer hos Lantbrukarnas Riksförbund om deras råd till sina medlemmar. Länk till annan webbplats.

Hos Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) kan du hitta rapportering av utredningen som fritidsodlarna gjort, och som baseras på material som FOR har samlat in från drabbade fritidsodlare under 2020 och 2021.

Läs mer i FORs rapport, Rester av bekämpningsmedel i växtnäring (PDF 1,9 MB) Länk till annan webbplats. .


Senast uppdaterad 8 maj 2023