PRIO:s bakgrund

PRIO är ett verktyg som är framtaget av Kemikalieinspektionen för att hjälpa företag och andra aktörer att hitta och byta ut farliga ämnen i de produkter och varor de hanterar. Kriterierna för PRIO-ämnena är baserade på Sveriges miljö­kvalitets­mål Giftfri miljö och EU:s kemikalie­lagstiftning Reach.

Giftfri miljö

I preciseringarna till det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö framgår att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra så långt det är möjligt. Definitionen av särskilt farliga ämnen omfattar cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR), långlivade och bioackumulerande ämnen (PBT), mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB) och särskilt farliga metaller (kvicksilver, kadmium, bly och dess föreningar). Särskilt farliga ämnen omfattar också hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen men det finns inga fastställda kriterier för dessa egenskaper ännu utan avgörs från fall till fall. Ett tillägg till de särskilt farliga ämnena är Högfluorerade ämnen (PFAS) som har jämförbar allvarlighetsgrad med särskilt farliga ämnen på grund av deras extrema persistens och bör av försiktighetsskäl behandlas likvärdigt som dessa. 

Giftfri miljö handlar också om fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med kemikalier som ännu inte är definierade som särskilt farliga ämnen men som ändå är farliga. Hit hör alla övriga ämnen som omfattas av CLP-förordningen. Hit hör också alla ämnen som på grund av bristfälliga uppgifter inte klassificerats som hälso- och miljöfarliga idag men som kan komma att klassificeras när mer uppgifter kommer fram om dem.

Reach-förordningen

I enlighet med Reach-förordningen kommer särskilt farliga ämnen successivt att kräva tillståndsprövning. Ämnen som inger särskilda betänkligheter s.k. SVHC-ämnen i Reach är: cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande ämnen (CMR) kategori 1 och 2; långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT); mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB); samt andra ämnen, exempelvis hormonstörande, som bedöms ha lika allvarliga inneboende egenskaper.

Andra internationella konventioner och överenskommelser

Hänsyn har även tagits till andra kriterier som används i olika internationella fora såsom Stockholmskonventionen om globala begränsningar av långlivade organiska föroreningar (POP) och Genèvekonventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP)länk till annan webbplats. Harmonisering av kriterier är också betydelsefull för att underlätta kommunikationen av kriterierna med andra länder. Därför överensstämmer till exempel kriterierna i PRIO-verktyget för PBT/vPvB-ämnen inte helt med kriterierna i delmål 3 Giftfri miljö för PB/vPvB-ämnen. PRIO-verktygets kriterier för hälsofarliga egenskaper (CMR, Mycket hög akut giftighet, Allergiframkallande, Mutagen kat. 2, Hög kronisk giftighet) överensstämmer med klassificeringskriterierna (CLP-förordningen) för dessa egenskaper.

Mycket hög akut giftighet samt Specifika organskador efter upprepad exponering räknas inte som utfasningsämnen enligt PRIO. Dessa ämnen kan vara mycket skadliga redan i små doser men ofta går de att hantera på ett säkert sätt så att risken med ämnena inte blir oacceptabel.

De ämnen som räknas som utfasningsämnen är det samma som ”särskilt farliga ämnen” som definieras i miljömålet Giftfri miljö och gäller CMR kat 1A, 1B, hormonstörande ämnen, särskilt farliga metaller (Hg, Pb, Cd) och PBT/vPvB-ämnen. Utöver dessa hör också ozonstörande ämnen och fluorerade växthusgaser omnämnde i Montreal protokolletlänk till annan webbplats till utfasningsämnena eftersom målsättningen med den lagstiftningen är att fasa ut dessa ämnen.

När det gäller prioriterade riskminskningsämnen har Kemikalieinspektionen gjort ett urval ur klassificering och märkningskriterierna (se även CLP-förordningen) som vi anser vara särskilt prioriterade, däribland ämnen med ”mycket hög akut giftighet” samt ”Specifika organskador efter upprepad exponering”. Det bra att se över möjligheten till substitution även för dessa ämnen.

Läs mer om PRIO:s kriterier för Utfasningsämnen och Prioriterade riskminskningsämnen.

Senast uppdaterad 6 oktober 2020