Prioriteringsguiden – PRIO

Kriterier för att bedöma om ämnet är ett utfasningsämne – Ozonnedbrytande ämnen

Utfasning av ämnen som bryter ned ozonskiktet är reglerad i EU via Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

EU:s tidigarelagda avveckling av ozonnedbrytande ämnen har påverkat revideringen av Montrealprotokollet. Under förhandlingarna för att skärpa Montrealprotokollet har det haft stor betydelse att en viktig grupp länder redan vidtagit strängare åtgärder.

Bedömningen för att föra upp ämnen på Montrealprotokollet lista över ämnen som kan orsaka skador på ozonskiktet baseras bland annat på ämnets så kallade ozonnedbrytande potential (ODP - Ozone Depletion Potential) och görs av Montrealprotokollets expertpanel.


*27 Det internationella samarbetet för att skydda ozonskiktet regleras av en konvention under FN:s miljöorgan, United Nations Environment Programme, UNEP. Konventionen består av en ramöverenskommelse (Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet) samt ytterligare ett traktat (Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet). De länder som förbundit sig att stödja konventionens och traktatets stadgar kallas parter.

Montrealprotokollet som undertecknades 1987 innehåller bindande överenskommelser när det gäller minskning av användande och produktion av CFC och haloner. Den största vinsten med Montrealprotokollet är att det revideras regelbundet. Revideringarna grundas på vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och miljömässiga utvärderingar som utförs av Montrealprotokollets expertpanel. Detta har lett till ett dynamiskt protokoll som utvecklas i takt med nya forskarrön och tekniska innovationer. Mer än 183 länder har ratificerat 1987 års Montrealprotokoll.