Prioriteringsguiden – PRIO

Utfasning

Produktvalsprincipen (substitutionsprincipen) finns i Miljöbalkens 2 kapitel 4 §. Principen innebär att man så långt som möjligt ska undvika att sälja eller använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.

Utfasning - så här kan du göra

Nedan presenteras en sjustegs-modell som kan utgöra grunden i ett systematiskt arbete med att välja eller ersätta ämnen som ett sätt att förebygga och undvika risker. För mer utförlig information eller tips om alternativ kan du kontakta din branschorganisation.

Steg 1
Fundera över varför den aktuella kemikalien bör ersättas.

  • Varför är det ett problem och för vem?
  • Vilken funktion uppfyller kemikalien som ska bytas ut?

Att ägna extra tid åt detta grundläggande arbete lönar sig ofta i slutändan. Det viktiga är att komma till grunden med problemet. Det första svaret är oftast inte det bästa. Ett bra tips är att ställa frågan varför ett upprepande antal gånger. På så vis kan man komma fram till nya och oväntade lösningar på hur valet av kemikalier kan göras. Glöm inte att beakta den totala miljöpåverkan vid arbetet med att välja eller ersätta kemikalier.

Tänk på funktionen av din kemikalie och att valet av en kemikalie före en annan kan ge totalt sett en större miljöbelastning/påverkan på hälsa sett ur ett helhetsperspektiv.

                   

 

Steg 2
Nästa steg är att fundera över flera olika sätt för att uppfylla funktionen eller behovet av den kemikalie som ska ersättas. Substitution handlar inte bara om att byta ut en kemikalie mot en annan, utan också om att hitta alternativa lösningar där kemikalier inte nödvändigtvis ingår. En bra övning här kan vara att tänka "om inte". I detta stadium är det viktigt att inte låta sig begränsas av praktiska eller ekonomiska argument.

  • Hur hade du löst problemet om ni i första hand inte haft tillgång till den aktuella kemikalien?
  • Kan produkten ersättas med en annan eller kan en ändrad tillverkningsprocess eller ändring i produktdesignen göra att ämnet inte alls behövs?

Steg 3
Nu ska du göra en bedömning av alternativen som du tagit fram. Fundera över vad som kan hända om den aktuella produkten ersätts med ett av alternativen? Vad är till exempel ekonomiskt och praktiskt genomförbart. Ett alternativ är inte alltid självklart bättre. Var därför observant så att du inte väljer ett alternativ som är lika riskabelt som det gamla.

  • Ta reda på miljö- och hälsofarliga egenskaper hos de alternativa produkterna?
  • Hur kan den alternativa tekniken/processen påverka människa eller miljö i ett livscykelperspektiv?
  • På vilka sätt kan människa eller miljö utsättas för den alternativa produkten eller restprodukter vid tillverkning, användning i avfallsledet eller vid återvinning?
  • Om det medför risk för skada för människa eller miljö hur kan riskerna begränsas?
  • Hur påverkas kvalitet och funktion av alternativ metod, ämne?

Steg 4
Du har nu bedömt de olika alternativen utifrån ett antal faktorer. Jämför dessa bedömningar med riskerna för den produkt du vill ersätta. Observera att du ska jämföra riskerna och inte ämnens miljö- och hälsofarliga egenskaper. Detta är inte alltid så lätt eftersom det ofta kan finnas mindre information om det alternativa ämnet eller metoden. Du kanske också måste jämföra riskerna med ett miljöfarligt ämne gentemot hälsoriskerna med ett mycket giftigt ämne. Fundera i så fall på om hälsoriskerna eller miljöriskerna kan minimeras. Här kan det också vara lämpligt att göra en prioritering gentemot företagets interna mål och strategier. Exempel på frågor som du bör ställa dig kan vara:

  • Hur lätt är det att begränsa riskerna med den alternativa produkten eller metoden jämfört med en du använder nu?
  • Är det någon av produkterna som människa eller miljö mer sannolikt kommer att bli utsatta för?
  • Är det stor skillnad mellan de olika alternativen?
  • Om människa eller miljö förväntas bli utsatta i lika hög grad för de olika alternativen – vilka skador kan uppstå i miljön eller hos människan?
  • Kommer något av alternativen att innebära större risker för människa eller miljö än de övriga?

Steg 5
Nu har du bedömt riskerna med de tänkbara alternativen. Du har jämfört det bäst lämpade med den kemiska produkt eller process som du använder eller tänker använda. I detta steg är det dags att besluta om vilka alternativ som är intressanta att gå vidare med.

  • Kan produkten/processen ersättas med alternativet?
  • Vilka tester måste genomföras?
  • Hur lång är testperioden?
  • Vad kommer kostnaden att vara för de olika metoderna?

Steg 6
Bestämmer du dig för att ändra ditt kemikalieval kräver förändringen oftast en noggrann planering så att den går så smidigt som möjligt. Du kan behöva informera kunder och användare varför substitutionen genomförs och hur de bör handskas med den nya produkten. Fundera därför noggrant igenom vad som behöver göras i samband med att den nya produkten/processen ersätter den gamla.

  • Vem är ansvarig för de olika moment som behöver göras och hur ser tidsplanen ut?
  • När kan den alternativa processen/produkten tas i bruk och föras ut på marknaden?
  • Behöver vi informera våra kunder?

Steg 7
Efter att du har ersatt ett ämne kan det vara bra att göra en utvärdering.

  • Jämför resultatet med problembeskrivningen som du gjorde i steg ett och se om förväntningarna blivit uppfyllda.
  • Lös eventuella problem som kvarstår.
  • Sammanställ ett erfarenhetsdokument och skapa en rutin utifrån detta som hjälp vid andra tillfällen då ditt företag behöver fasa ut en kemikalie.

Det är också viktigt att vara medveten om att substitutionen kan behöva omvärderas om det kommit nya rön vad det gäller miljö- och hälsorisker, nya regler eller nya och bättre alternativ. Fortsätt därför att arbeta för en ständig förbättring av produkter och processer vad det gäller risken med miljö- och hälsofarliga kemikalier eller varor.