Prioriteringsguiden – PRIO

Riskanalys

Hantering av kemikalier kan medföra risker för människor och miljö. Lagstiftningen är mycket tydlig vad det gäller att riskanalyser skall genomföras och dokumenteras.

Både arbetsmiljölagstiftningen, egenkontrollförordningen och kunskapskravet i Miljöbalken ställer på olika sätt krav på att man kartlägger risken med kemiska ämnen i produkter och processer. Vilka risker som föreligger och vilken exponering som kan bli aktuell bestäms av egenskaperna hos det farliga ämnet och hur hanteringen går till. Det finns ett antal olika metoder för att bedöma risken med en kemikalie. Här måste företaget själv göra en bedömning av vilken modell som har rätt ambitionsnivå och motsvarar de externa och interna krav som finns på riskanalys. Många företag väljer att arbeta med risktal. Risktalet beror exempelvis av de ingående ämnenas farlighet, exponeringstiden, exponeringspotentialen, mängderna och de tekniska skyddsåtgärderna.

Risktal = Farlighet x Mängd x Exponering

Formeln skall inte ses som en fullständig riskanalys men kan utgöra en vägledning i arbetet. När man bedömer resultatet av riskanalysen bör man beakta detta och det är bra att alltid göra en rimlighetsbedömning av resultatet innan man går vidare med åtgärder. Nedan ges ett exempel på en metod som kan användas för riskanalys (*1). Som underlag för riskanalysen utgör säkerhetsdatabladen en viktig informationskälla.

Modell av process för riskanalys

Farlighet

Parametern farlighet bestäms av ämnets inneboende egenskaper. Det kan exempelvis röra sig om hälsofarlighet vid inandning, allergi, cancerframkallande, brandfarlighet, miljöfarlighet eller risker för reaktioner med andra ämnen. Beroende på vilka farliga egenskaper ett ämne har kan det tilldelas olika poäng vid riskanalysen. Hur man vill poängsätta egenskaperna måste företaget själv ta beslut om. I PRIO har man gjort en prioritering genom att ämnen genom sina riskfraser delas upp i ”utfasningsämnen” och ”prioriterade riskminskningsämnen”. Förslagsvis används därför risktalen för inbördes jämförelser inom varje prioriteringsgrupp i PRIO.

Mängd

Nästa parameter i beräkningen av risktalet är mängden. Ju större mängder som används desto större risk gäller i många fall. Vill man arbeta med risktal kan man utifrån de mängder som företaget hanterar skapa olika mängdintervall och sedan poängsätta dessa. En hög volym av ett ämne ger därmed en högre poäng i modellen. För att få en relevant fördelning i förhållande till mängder som hanteras måste varje företag själva bestämma vilka mängdintervall man vill arbeta med i sin riskmodell. När man sedan tittar på det sammanlagda risktalet för ett ämne är det viktigt att vara medveten om att för ämnen med särskilt farliga egenskaper kan det räcka med en liten mängd av ett ämne för att ge upphov till en stor risk.

Exponering

Den sista parametern i beräkningen handlar om att bedöma i vilken utsträckning människor och miljö exponeras till följd av en viss hantering. Med miljöexponering avses exempelvis jord, luft, ytvatten och avloppsreningsverk. Exponeringens storlek bestäms av ett antal olika faktorer. På samma sätt som för farlighet och mängd kan exponeringen tilldelas olika poäng.

Exponeringen kan röra både produktionsprocesserna och varorna

I första hand tänker man nog på det är exponeringen för kemikalierna i produktionsprocesserna som måste minimeras. Många kemikalier följer emellertid med företagets produkter (varor) och kan orsaka miljö- och hälsopåverkan långt borta från fabriken. Båda aspekterna kan vara viktiga att ha med i bedömningen av exponeringen.

Produktionsprocesserna

Det finns ett antal faktorer att beakta vid exponeringsbedömningen och du måste själv avgöra vilken detaljnivå den skall genomföras på. I tabellen ges exempel på faktorer som är viktiga vid bedömning av exponeringen i samband med produktionsprocesserna.

Faktor Exempel på frågeställningar kring exponeringen
Användning
  • Används kemikalien i slutna eller öppna system?
  • Finns det risk för läckage?
  • Är det risk för exponering vid olyckshändelser?
  • Finns det skyddsutrustning eller reningsutrustning och används den?
Exponeringstid
  • Hur ofta exponeras personalen? (enstaka tillfällen, dagligen mer än x timmar per dag, etcetera)
Exponeringspotential
  • Hur mycket av ämnet hamnar i inandningsluften eller kommer i kontakt med personalen via hud och ögon?
  • Hur påverkar ämnets fysikaliska egenskaper exponeringen? (Kokpunkt/ångtryck och processtemperaturer är de viktigaste parametrarna för att avgöra ämnets flyktighet och därmed vad som kan förekomma i luften).
  • Förekommer spridning genom dammande partiklar (slipning, nötning etcetera)?
  • Finns det hygieniska gränsvärden för ämnet?
Användargrupper
  • Kön
  • Ålder
  • Hälsotillstånd
  • Rökare / Icke rökare

Varje företag måste själv bestämma hur man vill poängsätta olika användningar men generellt kan man säga att användning inom helt slutna system får lägre poäng medan direkt exponering till omgivning eller medarbetare får en högre poäng. Användningen av produkter som är flyktiga eller kraftigt dammande kan också ge en högre poäng.

Varorna

Användningen av varor och det avfall som uppkommer ger upphov till diffus spridning av kemikalier i omgivningen. När det gäller långlivade varor måste man se på exponeringen i längre perspektiv. Sådana varor ackumuleras i samhället vilket leder till exponering kan bli mycket långvarig. Följande faktorer är viktiga att beakta vid bedömningen av exponering av kemiska ämnen genom varor:

 Faktor Exempel på frågeställningar kring exponeringen
Emissionspotential
  • Vilka fysikaliska egenskaper har kemikalien och hur påverkar det exponeringen? (Emissionspotentialen påverkas av ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper som ångtryck, flyktighet och löslighet, pulverform.)
  • Hur är ämnet bundet i materialet? (Emissionspotentialen påverkas också av materialets struktur och hur ämnet är bundet i materialet. En del ämnen är mycket hårt bundna till material som exempelvis krom i rostfritt stål. Plasttillsatser däremot är ofta mindre hårt bundna och kan avges kontinuerligt från produkten.
Användning och användargrupper
  • Hur används varan?
  • Finns det särskilt känsliga användargrupper?
  • Är det en konsumentvara eller ska den användas i yrkesmässig användning?
  • Kan varans utseende form eller funktion locka barn att använda den?
  • Hur påverkar varans livslängd exponeringen?
  • Används varan nära kroppen?
  • Används varan inomhus eller utomhus?
  • Är ventilation och temperatur sådan att exponeringen påverkas?
  • Sker en långvarig exponering av människor eller miljö för varan?
  • Kommer en betydande del av varans material avges som partiklar under varans livslängd (slipning, nötning, etcetera)?
Avfall och omhändertagande
  • Hur påverkas exponeringen av människa och miljö av varans omhändertagande som avfall?
  • Kan ämnen komma ut i omgivningen vid återanvändning eller återvinning av varan?
  • Kan människor eller miljö exponeras för ämnen vid demontering av varan?
  • Kan återanvändningen av materialet innebära exponering för människor och miljö?
  • Är komponenterna märkta med innehåll av särskilt farliga ämnen?
  • Finns manualer för demontering?
  • Kan deponerade eller förbrända varor orsaka utsläpp av ämnen?
  • Kommer varan eller material av denna att finnas kvar i miljön efter användningen (nedgrävda kablar, färgflagor, bildäckspartiklar, etcetera)?

Risktalet ger underlag för beslut om åtgärder

Frågeställningarna ovan kan vara en hjälp i arbetet med riskanalysen och bör ge överblick av riskerna. Modellen med risktal kan ses som vägledning i rangordningen av riskerna och prioriteringen av de förebyggande åtgärderna. Slutprodukten kan bli att kemikalierna sorteras in i några få riskkategorier, exempelvis ”låg risk”, ”acceptabel risk”, medelhög risk” och ”hög risk”. Det kan också uppstå situationer där underlaget för riskanalysen är så ofullständigt att risken måste utredas vidare. Med riskanalysen som underlag gäller det sedan att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder. Här kan det finnas tekniska, produktionsmässiga och ekonomiska omständigheter och begränsningar som också måste beaktas. Exempel på åtgärder kan vara:

  • Att fortsätta ett använda produkten eller besluta att ett säkrare alternativ skall undersökas (se avsnittet Utfasning).
  • Vilka arbetsmetoder som skall användas och vilken plats som skall väljas.
  • Vilka skyddsåtgärder som skall vidtas och vilka instruktioner som skall ges till medarbetarna
  • Vilken olycksberedskap och rutiner för nödlägesberedskapen som skall gälla.
  • Vilken information om farliga ämnen ska följa med produkten till kunden.

Riskanalysen bör dokumenteras och berörda chefer och medarbetare bör ha tillgång till dokumentationen.


 

*1   Metoden baserar sig på den metod som presenteras i Kemikaliestyrningsmanual, Köpenhamn. COWI 2005

Länkar till hemsidor som kan vara användbara i arbetet med riskanalyser

Arbetsmiljöverket
Förutom lagstiftningen, finns här bland annat checklista för riskbedömning av kemikalier och företagsexempel på hur riskbedömningen kan gå till.

Naturvårdsverket
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och tillhörande allmänna råd (NFS 2001:2)

Prevent
Här kan du beställa Kemitermometern som är ett hjälpmedel vid bedömning av kemiska risker i arbetsmiljön

KemiGuiden
KemiGuiden hjälper dig på din arbetsplats att reda ut vilka lagkrav som gäller för din arbetsmiljö samt ger tips om hur du arbetar vidare med att minimera riskerna.