Prioriteringsguiden – PRIO

Polyklorerade bifenyler (PCB)

Polyklorerade bifenyler (PCB) är ett samlingsnamn för ett antal likartade ämnen som innehåller olika mycket klor. En bifenyl består kemiskt av två aromatiska ringar.

All nyanvändning av PCB förbjöds i Sverige 1978 och PCB har avvecklats successivt sedan dess, senast genom förordning SFS 2007:19. Här kan du söka i Begränsningsdatabasen efter PCB. PCB är dock ännu ett globalt miljöproblem. PCB användes främst som isolering och smörjolja i kondensatorer samt i transformatorer, fogmassor, färg, självkopierande papper med mera.

PCB är stabilt och bioackumuleras i miljön. PCB är mycket giftigt för vattenlevande organismer och ger störningar i fortplantningsförmågan hos fisk och vattenlevande däggdjur till exempel sälar. Här kan du söka i CLP/GHS-databasen efter PCB. PCB har länge ingått i olika program för miljöövervakning och halterna har börjat sjunka i Östersjön sedan 70-talet. Generellt sett har bestånden av olika arter börjat återhämta sig under 80- och 90- talen, se Naturvårdsverket, Organiska miljögifter.

PCB är antaget som POPs-ämne till LRTAP-konventionen och Stockholms-konventionen

Mer information
Klor och klorföreningar – redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 15/94, Kemikalieinspektionen, 1994.