Prioriteringsguiden – PRIO

Referenser

Vid insamlingen av exempelämnen till databasen när PRIO byggdes har nedanstående källor använts. 

Nu uppdaterar vi PRIO databasen när kandidatförteckningen till Reachförordningen uppdateras och när CLP förordningen ändras på grund av att nya ATP:er träder i kraft. Kandidatförteckningen uppdateras två gånger per år, i juni och i december. Uppdateringen av PRIO databasen innebär att nya ämnen läggs till eller att befintliga ämnen får en ny klassificering.

Förordningen om klassificering, märkning och förpackning, CLP

Den 20 januari 2009 upphörde bilaga 1 till direktiv 67/548/EEC (ämnesdirektivet) att gälla i och med att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1272/2009 (CLP) trädde i kraft. Förteckningen över farliga ämnen för vilka harmoniserade klassificeringar och märkningar är fastställda på gemenskapsnivå återfinns numera i bilaga VI till CLP.
Till CLP/GHS-databasen

Den Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) kommer att ha ett offentligt register där alla ämnen som berörs av CLP och klassificeras som farliga skall ingå. Både företagens egna klassificeringar och alla gemensamt överenskomna klassificeringar i EU kommer att bli tillgängliga. Från den 1 december 2010 är till­verkare och importörer skyldiga att lämna uppgifter till registret.

Montrealprotokollet

The Montreal Protocol on Substances that deplete the Ozone Layer, UNEP. 
Det internationella samarbetet för att skydda ozonskiktet regleras av en konvention under FN:s miljöorgan, United Nations Environment Programme, UNEP. Montrealprotokollet, som undertecknades 1987, innehåller bindande överenskommelser när det gäller minskning av användning och produktion av olika ämnen eller grupper av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Protokollet revideras regelbundet. Efter 1999 års tillägg omfattar Montrealprotokollet en tidplan för avvecklingen av åtta ozonnedbrytande ämnen eller ämnesgrupper.
Till Montrealprotokollet

LRTAP

Convention on Long Range Transboundary Air Pollution, UNECE.
1979 undertecknade 34 regeringar och Europeiska Unionen den internationella konventionen om långväga transporterade gränsöverskridande luftföroreningar. 1983 ratificerades konventionen och trädde i kraft. Konventionen omfattar Europa och Nordamerika. En del av konventionen är protokollet om långlivade organiska föroreningar (POPs). Det omfattar 16 ämnen eller ämnesgrupper (elva pesticider, två industrikemikalier och tre biprodukter respektive föroreningar). POPs-protokollet trädde i kraft 23 oktober 2003.                                         Till LRTAP

Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants

POPs)Stockholmskonventionen (2001) gäller globalt med syfte att skydda människor och miljön från POPs, det vill säga ämnen som kan transporteras över långa geografiska avstånd innan de bryts ner. Stockholmskonventionen innehåller för närvarande 21 ämnen.
Till Stockholmskonventionen

EG 2037/2000

Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
Genom Rådets förordning EG nr 2037/2000 införlivas Montrealprotokollet i europeisk lagstiftning. Enligt Montrealprotokollet räknas EU-länderna som ett enda medlemsland när det gäller att uppfylla kraven på minskningar av ozonnedbrytande ämnen. Rådets förordning är strängare än Montrealprotokollet och har avvecklingsdatum som ligger tidigare än Montrealprotokollets.
Till EUR-LEX

Defra, 2003

Chemicals Stakeholder Forum´s List of Chemicals of Concern, Defra (Department for Environment Food and Rural Affairs), 2003.
Innehåller långlivade, bioackumulerande och toxiska högvolymkemikalier från IUCLID databasen (förteckning över ämnen på marknaden inom EU) som används i Storbritannien. Listan publicerades i juni 2003 på nätet med en uppfordran till industrin att leverera mer information om ämnena. Listan är inte en förbudslista men vill uppmärksamma ämnen med särskilt farliga egenskaper. Listan kommer att revideras regelbundet i den mån bättre dataunderlag blir tillgängligt.
Till Defra

N-Class, Juni 2003

N-Class var en databas framtagen av Nordiska Ministerrådet i samarbete med Europeiska Kemikaliebyrån (ECB). Databasen innehöll ämnen som diskuterats i kommissionens arbetsgrupp för klassificering och märkning av farliga ämnen.
Databasen beskriver brand-, hälso- och miljöfaroklassificeringar för ämnen som finns upptagna på bilaga 1 till Rådsdirektiv 67/548/EEC om klassificering och märkning av farliga ämnen. Därtill finns ämnesspecifika uppgifter som legat till grund för den bedömning som gjorts av Kommissionens arbetsgrupper. Dessa uppgifter berör i första hand miljöeffekter. Databasen uppdateras inte längre.

 

OSPAR

OSPAR (Oslo- och Paris konventionen) list of Substances of possible concern.
OSPAR- listan innehåller ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska eller ämnen som bedöms ha lika allvarliga egenskaper. Syftet med listan är att öka insynen i arbetet med prioriterade ämnen inom OSPAR samt skapa en möjlighet att få in mera information om de olika ämnena på listan från omvärlden. Listan revideras regelbundet i den mån ny information blir tillgänglig. Listan fungerar som en kandidatlista för att ta fram ämnen för OSPAR list of Chemicals for priority action.
Till OSPAR

NSDB (Nordic Substance Database, 2000)

NSDB innehåller information om hälso- och miljörelaterade egenskaper för cirka 18 000 ämnen eller ämnesgrupper från fler än 40 källor t.ex. IUCLID, The Swedish Sunset Project (KEMI-rapport 12/95) och olika EU-listor.
Till NSDB

ECB (European Chemicals Bureau)

Ett projekt startade i juni 2001 med syftet att identifiera PBT- och vPvB-ämnen bland de högvolymkemikalier som finns med i IUCLID-databasen. Urvalskriterierna har varit desamma som Technical Guidance Document (TGD) ger för bedömningen av PBTs och vPvBs. Uppgifterna har kompletterats med data från andra databaser och studier. Ämnena på listan har granskats av experter från EU:s-medlemsländer i samarbete med industrin. Ämnena har antingen avförts från listan eller bedömts vara PBT/vPvB-ämnen. Projektet är nu slutfört och informationen finns samlat i en databas "PBT Information System" som fanns på ECB:s webbplats. ECB finns inte längre. Några av deras uppdrag har Echa och Europeiska Kommissionen tagit över.

 

Ramdirektivet för vatten, Water Framework Directive (WFD)

Ramdirektivet för vatten är Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Direktivet har införts i Sverige genom förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och omfattar ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Det grundläggande är att alla vattenfrågor inom ett avrinningsområde behandlas som en helhet. Förordningen innehåller lagligt bindande miljökvalitetsnormer för vatten. En miljökvalitetsnorm kan t ex vara en koncentration av ett ämne eller ämnesgrupp som inte bör överskridas. I miljökvalitetsnormerna ingår bland annat kemiska förorenande ämnen där 33 prioriterade ämnen eller grupper av ämnen är förtecknade. Det är dock inte alla av dessa ämnen som är med i PRIO, beroende på att de inte uppfyller PRIO-kriterierna eller att de saknar officiell klassificering. De ämnen som inte finns i PRIO är följande CAS-nummer  1806-26-4, 191-24-2, 193-39-5, 206-44-0, 75-09-2.
Läs mer på Havs och vattenmyndighetens webbplats

Screeningdatabasen

Screeningdatabasen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Databasen innehåller uppgifter från den nationella miljöövervakningen i Sverige inom programområdet Miljögiftssamordning. Uppgifterna får fritt användas om man anger, dels vem som samlat in dessa data, dels att de tagits fram inom ramen för samordnad svensk miljöövervakning.
Till Screeningdatabasen

Kandidatlistan, Reach

De ämnen som finns på kandidatlistan har identifierats som sk särskilt farliga ämnen, på engelska Substanses of Very High Concern (SVHC). Dessa ämnen kan komma att behöva tillstånd för att användas och tillståndet kommer att ges av EU-kommissionen. Mer information finns på den europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) hemsida.
Till Echa