Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Konventioner och överenskommelser

Sverige är part i många internationella konventioner och andra mellanstatliga avtal. Kemikalieinspektionen ger stöd till den svenska regeringen och deltar bland annat i konferenser för parterna till Rotterdam- och Stockholmskonventionerna. I uppgifterna ingår arbete med att delta i processen med att genomföra konventionerna i den europeiska gemenskapen och i Sverige.

Stockholmskonventionen (POPs, persistent organic pollutants)

Stockholmskonventionen (POPs) trädde i kraft 2004 och innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar med allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper. EU:s POPs-förordning, förordning (EG) nr 850/2004 genomför konventionen och UNECE Long-Range Transport of Air Pollutants, LRTAP:s POPS-protokoll inom EU. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar tillsammans för att följa och driva på det svenska arbetet.

Förordning (EG) nr 850/2004.

Konventionen syftar till att skydda människors hälsa och miljö och omfattar idag 28 ämnen och har 181 länder som parter.

Följande POPs-ämnen är reglerade av Stockholmskonventionen:

  • Dekabromdifenyleter – flamskyddsmedel (2017)
  • Kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs) (2017)
  • Hexaklorbutadien (HCBD) (2015)
  • Polyklorerade naftalener (PCNs) (2015)
  • Pentaklorfenol (PCP) - bekämpningsmedel (2015)
  • Hexabromcyclododekan (HBCDD) – i isolerplast, elektronik och textilier (2013)
  • Endosulfan – används som bekämpningsmedel (2011)
  • Hexabromdifenyleter/Heptabromdifenyleter – flamskyddsmedel
  • Tetrabromdifenyleter/Pentabromdifenyleter – flamskyddsmedel
  • Klordekon - tidigare använd som bekämpningsmedel
  • Hexabrombifenyl (HBB) – tidigare använd som flamskyddsmedel
  • Lindan - insekticid som används fortfarande i vissa länder för behandling av löss och skabb
  • α- och β – Hexaklorcyklohexan (HCH) – tidigare insekticider, bildas vid produktion av lindan
  • Pentaklorbenzen – tidigare använd bland annat som flamskyddsmedel. Bildas idag vid viss förbränning
  • Perfluoroktansulfonat (PFOS) – produceras och används fortfarande i hydrauloljor, elektroniska produkter, brandskum, foto- och metallindustrin med mera (samtliga 2009)
  • Aldrin, Klordan, DDT, Dieldrin, Endrin, Heptaklor, Mirex, Toxafen, PCB, Hexaklorbensen (HCB), Polyklorerade dioxiner (PCDD), Furaner (PCDF), samtliga 2004.

Gå till Stockholmskonventionens webbplats.

Gå till webbplatssida för POPs-protokollet under konventionen om långväga transport av luftföroreningar.

Sveriges genomförandeplan för Stockholmskonventionen

Parter till Stockholmskonventionen ska utarbeta, genomföra och uppdatera nationella genomförandeplaner (National Implementation Plan) för att begränsa eller helt få bort utsläpp av långlivade organiska föroreningar. Sedan 2006 har Sverige haft genomförandeplaner som innehåller en beskrivning av läget i Sverige, identifierar pågående åtgärder samt presenterar strategier för kommande arbete.

I mars 2018 skickade regeringskansliet in den senaste uppdateringen till konventionens sekretariat. Uppdateringen har gjorts av Naturvårdsverket i samarbete med Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten. Av planen framgår att de största problemen för Sverige är dioxin, PCB, PFOS och PFAS. Motiv, åtgärder och strategier för dessa ämnesgrupper presenteras översiktligt i planen. 

Läs den senaste uppdateringen av Sveriges genomförandeplan.

Läs uppdateringen av Sveriges genomförandeplan från 2014.

Läs uppdateringen av Sveriges genomförandeplan från 2012. 

Rotterdamkonventionen (PIC, prior informed consent)

Rotterdamkonventionen (PIC) gör det möjligt för länder att i förväg få uppgifter om import och export av farliga kemikalier och bekämpningsmedel. Länderna kan sedan välja att godkänna eller avslå importen. EU:s PIC-förordning, förordning (EU) nr 649/2012 genomför konventionen och Kemikalieinspektionen är utsedd myndighet i arbetet med att tillämpa reglerna.

Förordning (EU) nr 649/2012.

Gå till PIC-konventionens webbplats. 

Minamatakonventionen

Minamatakonventionen om kvicksilver begränsar och förbjuder kvicksilver i både produkter och industriella processer från och med 2020. Konventionen skrevs under 2013 och trädde ikraft den 16 augusti 2017. För första gången i ett globalt miljöavtal finns en specifik artikel om hälsa, och en mekanism för att kontrollera att konventionen genomförs.

Gå till UNEP:s webbplatsinformation om Minamatakonventionen.

SAICM

Den globala kemikaliestrategin, SAICM (Strategic Approach to International Chemicals Management) från 2006 är en politisk överenskommelse med avsiktsförklaringar utan bindande regler. Till skillnad från konventionerna är omfattningen betydligt bredare och fokus är inte på enskilda ämnen utan på riskhantering av kemikalieanvändning i hela livscykeln.

Miljödepartementet är svensk kontaktpunkt för SAICM och samordnar arbetet i Sverige. Kemikalieinspektionen bidrar i arbetet som expertmyndighet, samt koordinerar utvecklingssamarbete relaterat till SAICM.

Gå till SAICM:s webbplatsinformation.

Läs om Chemicals-in-Products-projektet som handlar om förbättrad information om ämnen i varor på UNEP:s webbsida.

HELCOM och OSPAR

HELCOM och OSPAR-konventionerna om skydd av den marina miljön.

Gå till HELCOM:s webbplats.

Gå till OSPAR:s webbplats.