Frågor och svar om regeringsuppdraget om farliga ämnen i byggprodukter

Är inomhusmiljön farlig i dag på grund av frånvaron av regler?

Forskning visar att inomhusmiljön kan innehålla hälsoskadliga ämnen. Generellt sett har vi god inomhusmiljö i Sverige vilket bland annat är en effekt av god ventilation. Känsliga grupper, exempelvis allergiker/astmatiker, kan ha besvär av inomhusmiljön.

Är halterna i inomhusmiljön så höga att det är en risk?

De flesta material har troligen låga emissioner men vi har ingen systematisk kunskap. Det finns inte krav på dokumentation idag. Det är viktigt att sänka den totala exponeringen för kemiska ämnen generellt sett, även om en direkt risk kopplat till exponering i inomhusmiljön bara visats för vissa ämnen, exempelvis vissa ftalater. En del människor kan också uppleva besvär såsom irritation och lukt och dessa effekter kan uppstå redan vid låga emissioner.

Vilka belägg finns det egentligen för att byggprodukter innehåller eller avger farliga ämnen som orsakar påstådda sjukdomar?

Vi har i utredningen studerat den vetenskapliga litteraturen och där finns emissionsdata för ett flertal ämnen. I en tidigare utredning har vi också kunnat konstatera att emissionerna av ftalater i inomhusmiljön kan vara kritisk för barn. Epidemiologiska studier har visat på korrelationer, exempelvis golv med ftalater och förändringar på pojkars könsorgan.

Har ni täckt in samtliga farliga ämnen med dessa regler?

Nej, men klassificerade särskilt farliga ämnen i stor utsträckning, samt ämnen med dokumenterad påverkan. Det vi föreslår är dels emissionsbegränsningar av enskilda kemiska ämnen baserade på riktvärden som är framtagna på EU-nivå och dels generella begränsningar av emissioner av cancerframkallande, mutagena eller fortplantningsstörande ämnen (CMR-ämnen). Nya ämnen kan relativt enkelt inkluderas om de identifieras som problematiska.

Finns det kapacitet i Sverige för att undersöka/testa produkter?

Alla produkter behöver inte testas individuellt., det kan räcka att testa representativa byggprodukter enligt den princip som gäller för annan dokumentation som ska finnas för byggprodukter kopplat till CE-märkningen. Det kommer dessutom att vara en övergångsperiod så att kapacitet hinner byggas upp.

Behöver byggnader renoveras på grund av förslaget?

Nej, reglerna gäller inte befintlig byggnation utan byggprodukter som ska säljas på den svenska marknaden. De byggprodukter som används vid en renovering omfattas dock. När det gäller befintlig byggnation är det upp till fastighetsägare och byggherrar att bedöma vilka åtgärder som ska vidtas om olämpliga material har byggts in.

Vilken dokumentation krävs för att klara reglerna?

Dokumenterade emissioner av flyktiga organiska ämnen (VOC) samt mindre flyktiga organiska ämnen (SVOC). De föreslagna gränsvärdena får inte överskridas.

Hur många nya regler handlar det om?

Regeln omfattar emissioner av specificerade ämnen, VOC och SVOC, från byggprodukter som ska användas för att konstruera golv, väggar eller tak inomhus.

Kan dessa regler innebära krångel för byggande i Sverige?

Nej. De här föreslagna reglerna har ingenting med byggprocessen att göra. Reglerna innebär en kvalitetshöjning av byggprodukter på den svenska marknaden då miniminivån kommer att höjas och oseriösa aktörer på så sätt stoppas. Lågemitterande material finns tillgängligt i Sverige och i andra länder inom EU.

Vad kommer dessa nya regler att kosta?

Det beror på vilken dokumentation som redan finns tillgänglig i förekommande fall. Många företag som t.ex. säljer varor i Tyskland har redan den här typen av dokumentation framtagen. Vi har i konsekvensanalysen sett att kostnaderna för emissionsmätningar kan ligga i storleksordningen 15 000 till 50 000 SEK.

Vad blir den totala samhällsekonomiska kostnaden?

Trots vissa kostnader för byggmaterialleverantörer och administrativa kostnader för myndigheter gör vi bedömningen att åtgärderna på sikt leder till en vinst för samhället.

Kommer byggprodukter att bli dyrare om lagkraven går igenom?

Nej, troligen inte. En marginell extra kostnad förväntas för företagen och eftersom en övergångsperiod föreslås innan reglerna träder i kraft har företag möjlighet att fördela den extra kostnaden under denna tid.

Behövs det verkligen nya regler?

Absolut, det här är efterfrågat av många aktörer i branschen. Det är också ett EU-krav att byggprodukter ska CE-märkas och de regler som vi föreslår faller väl in i den strukturen.

Varför förbjuder ni inte helt enkelt de farliga ämnena?

Den typen av regler finns också men det behövs även särskilda regler för emissioner till inomhusmiljön. Innehållet i en byggprodukt speglar inte alltid vilka ämnen som avges från produkter. Det är ämnena som avges som påverkar inomhusmiljön.

Varför räcker det inte med de befintliga systemen, till exempel byggvarubedömningen?

En stor del av byggsektorn arbetar seriöst med dessa frågor och exempel på det är de befintliga bedömningssystemen som finns på marknaden. Genom dessa system har man kommit långt men det behövs också tydliga regler för att sätta en gemensam nivå för vad som är tillåtet. Fokus i arbetet med de befintliga systemen har varit innehållet av farliga ämnen, vilket är ett fortsatt viktigt arbete, men det behöver kompletteras med regler för vad som får avges (emitteras) från byggprodukter.

Vilka produkter omfattas av förslaget, och från och med och när?

Byggprodukter som används för att konstruera golv, väggar och tak inomhus. Kemiska produkter, såsom lim och färg, omfattas inte. Reglerna föreslås gälla från och med 2018.

Varför sätter ni inte samma krav på alla byggprodukter?

Syftet med regleringen är framförallt att skydda barn bättre vad gäller exponering i inomhusmiljö, därför fokuserar förslaget på sådana byggprodukter som i störst utsträckning bedöms kunna påverka inomhusmiljön.

Om jag själv köper byggvaror på nätet (för heminredning) från utlandet, gäller reglerna då också?

Nej. Reglerna gäller utsläppande för användning på den svenska marknaden. Privatimport omfattas inte.

Gäller reglerna för renoveringsarbeten?

Ja, reglerna gäller för byggprodukter som används vid renovering.

Varför har ni reglerat produkter som inte har visat sig avge några emissioner?

Förslaget reglerar inte vilka produkter som får användas utan hur mycket farliga ämnen produkterna får avge.

Vi föreslår vissa undantag för byggprodukter där ingen betydande emission av farliga ämnen bedöms förekomma, exempelvis byggprodukter av sten, stål eller glas.

Varför inför man inte regler på EU-nivå istället?

Det bästa vore om regler infördes på EU-nivå eftersom den riskminskande effekten då blir större. Eftersom inga regler finns på EU-nivå och inte heller håller på att utvecklas kan nationella regler vara ett bra alternativ. Om flera länder inför nationella åtgärder kan det skynda på utvecklingen på EU-nivå.