Riskindikatorer för växtskyddsmedel
Innehållsförteckning:
För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har Kemikalieinspektionen tagit fram beräkningsmodellen PRI-Nation. Den kan användas för att redovisa hur olika åtgärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige.
Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, underhåll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalieinspektionen.
Beräkningar
Beräkningarna är baserade på en princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:
För varje enskilt verksamt ämne (cirka 300 st):
- försålda kvantiteter
- DT50lab och DT50fält, halveringstid i jord från laboratorieförsök respektive fältförsök
- Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol
- Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten
- BCF, biokoncentrationsfaktor.
För varje produkt (en representativ produkt per ämne):
- rekommenderad dos
- spridningsmetod
- spridningsfrekvens
- formulering
- farokategori
- utvalda miljö- och hälsoriskfraser.
Mer information om indikatorns metodologi, dess beräkningsgrunder med mera finns i Kemikalieinspektionens PM nr 6/04.
PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach
För uppgifter om framtagning av ”rekommenderad dos” hänvisar vi till:
Statistikens framställning – Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser, SCB (PDF 245 kB)
Länk till annan webbplats.
Resultat
Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index 1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden.
Antal hektardoser ökade under 2021 jämfört med 2020 och låg på cirka 60 procent över basåret 1988. Även miljö- och hälsoriskindex ökade under 2021. Jämfört med basåret 1988 har det skett en minskning för hälso- respektive miljöriskindex med cirka 59 respektive 15 procent. Riskminskningen skedde dock under början av perioden och det har inte skett någon minskning under de senaste 25 åren (efter 1995).
Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån såld årlig mängd av varje verksamt ämne. Den sålda mängden kan förskjutas mellan enskilda år på grund av lagringstekniska orsaker. De svängningar som kan noteras 1994/1995, 1999/2000, 2003/2004, 2014/2015 och 2018/2019 är exempel på sådana tillfällen där försäljningen inte speglar den faktiska användningen under dessa år. Detta påverkar även riskindex dessa år. Det är därför viktigt att försöka utläsa trender under en längre tidsperiod.
Den ökande trenden i antalet hektardoser under senare år brukar förklaras med en ökad odling av höstsådda grödor. Det gäller framför allt höstvete som innebär ett större behov av behandlingar jämfört med vårsådda grödor. Riskindex påverkas särskilt av förändringar i volymer för ämnen med höga indikatorpoäng (faro- och exponeringspoäng).
Riskindex för växtskyddsmedel 1988-2021 (klicka för större diagram).
Se även arbetet med uppföljning av den svenska handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel Länk till annan webbplats..