Kort om Ekodesignförordningen (ESPR)
Innehållsförteckning:
Den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter började gälla den 18 juli 2024. Förordningen utgör en ram för att fastställa krav på så kallad ekodesign av produkter.
Förordningen brukar förkortas ESPR (från engelskans Ecodesign requirements for Sustainable Products Regulation). Ekodesign innebär att man ställer krav på den miljömässiga hållbarheten hos olika produkter. Kraven kan bland annat handla om att produkterna ska vara möjliga att reparera och att ta isär för återvinning när de har slutat att fungera. De kan också gälla till exempel att ha koll på om produkterna innehåller ämnen som inger betänkligheter eller andra ämnen som kan försvåra återvinning.
Förordningen inför också regler för så kallade digitala produktpass, en slags information som ska kopplas till och följa med produkterna under hela deras livscykel.
Vi på Kemikalieinspektionen arbetar tillsammans med flera andra myndigheter i Sverige för att bidra till arbetet med Ekodesignförordningen inom EU. Naturvårdsverket samordnar de svenska myndigheternas arbete.
Ekodesignförordningen (EU) 2024/1781 Länk till annan webbplats.
Produkter som omfattas
Kraven på ekodesign kommer att tas fram stegvis för olika produktgrupper och införas i kompletterande lagstiftning. Bara få produktgrupper är undantagna (till exempel livsmedel, läkemedel och vissa fordon). EU-kommissionen antog den första planen för arbetet den 19 april 2025. I planen prioriteras produktgrupperna textilier och kläder, möbler, däck, järn och stål samt aluminium.
Exempel på krav som ska tas fram
Kraven på ekodesign som ska utvecklas för de olika produktgrupperna kan omfatta både så kallade prestandakrav och informationskrav. Prestandakrav kan till exempel handla om krav på att produkterna ska vara energi- och resurseffektiva och att de inte innehåller ämnen som påverkar möjligheten till återvinning.
Informationskrav kan till exempel komma att gälla krav på att redovisa om produkterna innehåller vissa farliga kemiska ämnen – så kallade ämnen som inger betänkligheter. De kallas för Substances of Concern (SoC) på engelska.
Digitala produktpass ska innehålla information om innehåll av vissa farliga ämnen och annan information om hållbarhet, exempelvis hur produkten kan repareras eller återvinnas.
Ämnen som inger betänkligheter
I förordningen används begreppet ”ämnen som inger betänkligheter”. På engelska heter det substances of concern och ibland används förkortningen SoC. Enligt definitionen i reglerna omfattar begreppet
a) ämnen som finns på EU:s kandidatförteckning i Reach-förordningen. Det finns flera olika benämningar för dessa ämnen: SVHC-ämnen, substances of very high concern, ämnen som inger mycket stora betänkligheter eller särskilt farliga ämnen
b) flera kategorier av miljö- och hälsofarliga ämnen som har bindande EU-harmoniserad klassificering enligt CLP-förordningen
c) ämnen som regleras enligt POPs-förordningen eller
d) ämnen som inverkar negativt på återanvändning och återvinning av material i den produkt där de finns.
Exakt vilka ämnen som omfattas bestäms senare utifrån kriterier i förordningen. Ämnena kommer att stå i kompletterande lagstiftning för varje produktgrupp.
De ämnen som är klassificerade enligt CLP-förordningen i någon av följande faroklasser eller farokategorier ingår i punkten b) ovan:
- cancerframkallande, kategori 1 och 2,
- mutagen i könsceller, kategori 1 och 2,
- reproduktionstoxiskt, kategori 1 och 2,
- hormonstörande för människors hälsa, kategori 1 och 2
- hormonstörande för miljön, kategori 1 och 2
- långlivade, mobila och toxiska (PMT) eller mycket långlivade och mycket mobila (vPvM)
- långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT) eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB)
- luftvägssensibiliserande, kategori 1,
- hudsensibiliserande, kategori 1,
- farligt för vattenmiljön – kategori kronisk 1 till 4,
- farligt för ozonskiktet,
- specifik organtoxicitet - upprepad exponering, kategori 1 och 2,
- specifik organtoxicitet - enstaka exponering, kategori 1 och 2.
Läs mer om kandidatförteckningen Länk till annan webbplats.
Läs mer om CLP-förordningen Länk till annan webbplats.
Läs mer om klassificering av kemiska produkter Länk till annan webbplats.
Mer information om Ekodesignförordningen
Information hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Information hos Energimyndigheten Länk till annan webbplats.
Information hos EU-kommissionen Länk till annan webbplats.