Bild på en planta mellan någons två handflator.

Växtskyddsmedel är ett bekämpningsmedel.

Innehållsförteckning:

Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel är medel som du kan använda för att skydda dina växter mot ohyra och sjukdomar eller för att få bort oönskade växter och ogräs i trädgården. I Sverige är det bara tillåtet att använda växtskyddsmedel som är godkända av oss på Kemikalieinspektionen.

Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som används för att skydda växter mot skadedjur och växtsjukdomar. Medel mot ogräs och mossa är också växtskyddsmedel. Växtskyddsmedel fungerar genom att skada levande organismer. Därför kan de även innebära risker för andra organismer än de som du vill bekämpa. Både för dig som är privatperson och för yrkesmässiga odlare gäller därför att

  • i första hand använda andra metoder för att få en livskraftig och frisk odling
  • använda växtskyddsmedel bara när det är nödvändigt
  • använda medel med så låga risker som möjligt
  • bara använda godkända medel, och alltid följa anvisningarna på etikett och i bruksanvisning

Använd bara godkända växtskyddsmedel

För att du ska få använda ett växtskyddsmedel i Sverige måste det ha ett gällande godkännande från oss på den svenska Kemikalieinspektionen. Innan ett medel godkänns bedömer vi vilka risker medlet har för hälsa och miljö. Vi ger också villkor för hur medlet ska användas för att vara säkert. Villkoren ska stå på förpackningen och i bruksanvisningen, så att du som användare vet hur du ska använda medlet på rätt sätt.

Innan ett medel blir godkänt har det också utvärderats av Jordbruksverket att det verkligen fungerar effektivt när det används enligt anvisningarna, och att medlet inte skadar de växter som det ska skydda.

Alla godkända och tidigare godkända växtskyddsmedel finns registrerade i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelregister.länk till annan webbplats

Växtskyddsmedel som är godkända av Kemikalieinspektionen

  • har svensk etikett och bruksanvisning
  • har ett fyrsiffrigt registreringsnummer eller ett nummer som börjar med koden PHT-
  • finns med i Bekämpningsmedelsregistret. Där kan du kontrollera registreringsnumret och se om medlet är godkänt att använda.

Innan du använder ett växtskyddsmedel ska du alltid läsa den varningsmärkning och information som finns på förpackningens etikett. Då vet du vad du ska göra för att skydda dig själv och andra, och hur du använder produkten utan att skada miljön.

Eftersom det kan komma fram ny kunskap om risker efter hand så händer det att växtskyddsmedel dras tillbaka eller får nya villkor för säker användning. Medel som har gått ut eller som inte längre är tillåtna att använda ska lämnas till din kommun som miljöfarligt avfall.

E-handel och import

Om du vill köpa ett växtskyddsmedel på internet, kontrollera först att medlet har ett gällande svenskt registreringsnummer. Annars får du inte använda medlet i Sverige. Vid e-handel ska du alltid få all faroinformation om produkten redan innan du genomför köpet. Titta på informationen innan du köper produkten för att avgöra om du kan använda produkten på det sätt som du vill.

Det är inte tillåtet för privatpersoner att ta in växtskyddsmedel till Sverige från andra länder. Det gäller även om du beställer en produkt via e-handel.

Medel tillåtna för privatpersoner – behörighetsklass 3

Godkända växtskyddsmedel delas in i så kallade behörighetsklasser. Medel märkta med klass 3 är de enda du som privatperson får använda.

Medel i klass 3 har lägre risker eftersom de innehåller ämnen med låg eller begränsad risk. Några exempel på sådana medel som får användas är:

  • ogräsmedel med ättiksyra, pelargonsyra eller kaprin- och kaprylsyra
  • mossmedel med järnsulfat
  • snigelmedel med järnfosfat
  • svampmedel med svavel
  • viltavskräckning med fårtalg.

Nya regler från och med hösten 2021

Privatpersoner får idag även använda vissa medel som innehåller ämnen som inte bedöms ha låg risk. Det gäller dels ogräsmedel som innehåller ämnet glyfosat, dels några insektsmedel i form av krukväxtpinnar och sprayer. I dessa medel finns ämnena i en låg koncentration. För att ytterligare minska riskerna kommer dessa medel från den första oktober 2021 inte längre att vara tillåtna att använda i trädgårdar och runt bostadshus, på kolonilotter eller på krukväxter hemma. De kommer också att bli förbjudna på vissa allmänna platser som skolgårdar, lekplatser och i parker.

Vilka medel som inte får användas efter 1 oktober kan du läsa i Kemikalieinspektionens pressmeddelande.

Speciella regler kan gälla för bekämpning av invasiva växter som till exempel parkslide. Rådfråga din kommun om detta.

I stället för växtskyddsmedel

Du kan förebygga problemen med skadedjur i din trädgård genom att exempelvis välja motståndskraftiga plantor, förkultivera jorden och använda odlingsvävar.

Så här kan du skydda din trädgård mot svamp- och insektsangrepp utan att använda kemiska växtskyddsmedel:

  • välj motståndskraftiga plantor
  • förkultivera jorden
  • använd odlingsvävar
  • duscha plantor med vatten för att få bort till exempel bladlöss
  • använd ogräshacka mot ogräs
  • dränera trädgården
  • gödsla
  • beskär träd och buskar.

Bekämpning med allmänkemikalier

Vissa allmänkemikalier, till exempel salt, såpa och vinäger, är populära att använda i trädgården. Men du får bara använda allmänkemikalier som är godkända för användning som växtskydd. Det är till exempel inte tillåtet att sprida ut salt mot ogräs, eller att spruta bladlöss med en egen blandning ur städskåpet. Det finns drygt tjugo olika hushållskemikalier och andra ämnen som du får använda, bland annat mot svampsjukdomar som mjöldagg, eller mot bladlöss och andra skadeinsekter. Exempel på sådana allmänkemikalier är nässelextrakt, fruktsocker, solrosolja och vinäger. Information om hur de får användas för växtskydd hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Information om allmänkemikalier för växtskydd finns hos Jordbruksverket (PDF 857 kB). länk till annan webbplats

Biologisk bekämpning med nyttodjur

Vissa maskar (så kallade nematoder), insekter och spindeldjur kan användas för att bekämpa växtskadegörare. Exempel är nematoder mot sniglar, och insekter och kvalster som angriper olika växtskadedjur. Dessa djur används idag mest i yrkesmässig växthusodling, men är tillåtna att användas även av privatpersoner. Naturvårdsverket godkänner vilka arter som får användas i Sverige.

Listan med godkända arter finns på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Växtskyddsmedel kan påverka komposten

Tänk på att krukväxter och snittblommor som du köper i butiken kan vara behandlade med kemiska växtskyddsmedel. En del av medlen innehåller ämnen som påverkar växternas tillväxt och kan finnas kvar under lång tid i växter och i jord. Därför kan det vara bra att undvika att kompostera krukväxter och snittblommor. Ämnena som påverkar tillväxten skulle kunna finnas kvar i din kompost och riskerar i så fall att påverka de växter du odlar i kompostjorden eller de växter du gödslar med kompostjorden.

Om olyckan är framme

Ring 112 och begär Giftinformation om någon fått i sig, eller på sig, något som kan leda till skada eller förgiftning.

Senast uppdaterad 22 april 2021