Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Märkningens innehåll och utformning

Du som säljer kemiska produkter behöver informera om faror med produkten och hur den kan hanteras säkert. Informationen ska lämnas genom märkning på förpackningen.

Vad ska märkningen innehålla?

Vilken information märkningen ska innehålla beror på vilka farliga ämnen som ingår i produkten och hur den klassificeras. Märkningen ska innehålla relevant information i form av standardiserade fraser som upplyser om produktens farliga egenskaper (faroangivelser) och hur man kan skydda sig själv och miljön (skyddsangivelser). Symboler, så kallade faropiktogram, och signalord ska uppmärksamma användaren på att produkten har farliga egenskaper.

Följande uppgifter ska normalt finnas i märkningen på förpackningen: 

  • produktbeteckning (handelsnamn och namn på farliga ämnen i blandningar)
  • faropiktogram (ofta flera olika)
  • signalord (antingen "Fara" eller "Varning")
  • faroangivelser (talar om på vilket sätt produkten är farlig, till exempel ”Irriterar huden”)
  • skyddsangivelser (talar om hur man ska hantera produkten för att skydda hälsa och miljö, exempelvis ”Förvaras oåtkomligt för barn”)
  • kontaktuppgifter (namn, adress och telefonnummer till leverantör inom EU)
  • volym (gäller konsumentprodukter)
  • ytterligare uppgifter (till exempel märkning enligt annan lagstiftning).

UFI-kod

Från den 1 januari 2020 kan märkningen även behöva innehålla en så kallad Unique Formula Identifer (UFI-kod). Det är en identifieringskod som kommer att behöva finnas i märkningen för alla blandningar som klassificerats som farliga för hälsan eller för fysikaliska effekter. Koden ska göra det möjligt att koppla information om innehållet i en specifik blandning till den information som tillverkaren eller importören har lämnat till Giftinformationscentralen. Redan nu får UFI-koden anges i märkningen, men först år 2025 kommer det krävas för alla blandningar som klassificerats som farliga för hälsan eller för fysikaliska effekter.

Den europeiska kemikaliemyndigheten Echa har publicerat ett informationsblad om UFI-koder (endast på engelska).

Här kan du läsa mer om Uppgifter till Giftinformationscentralen

Faropiktogram

Ett faropiktogram med svart sumbol och röd ram.

Faropiktogrammen är standardiserade varningssymboler som ska vara utformade enligt bilaga V i CLP-förordningen. De har formen av en kvadrat med röd ram ställd på en spets, med en svart symbol på vit botten. Det finns nio olika typer av faropiktogram, vilka som är relevanta i märkningen beror på hur produkten klassificeras. Den exakta nyansen på ramens röda färg anges inte i CLP.

Du kan hämta samtliga faropiktogram i format anpassade för tryckning på FN:s webbsida för GHS. GHS står för FN:s Globalt Harmoniserade System för klassificering och märkning av kemikalier och ligger till grund för CLP.

Hämta faropiktogram här

Faro- och skyddsangivelser

Faro- och skyddsangivelserna är standardiserade fraser som ska formuleras enligt bilaga III respektive bilaga IV i CLP-förordningen. Fraserna informerar om vilka farliga egenskaper produkten har och hur man ska hantera produkten för att skydda sig själv och miljön. Till varje faro- och skyddsangivelse hör en kod, till exempel har faroangivelsen ”Skadligt vid förtäring” koden H302 och ”Förvaras oåtkomligt för barn” har koden P102. Frasen ska skrivas ut i klartext i märkningen, men koden behöver inte anges.

Här finns en sammanställning av CLP-förordningens faro- och skyddsangivelser på svenska:

Faroangivelser enligt CLP-förordningen

Skyddsangivelser enligt CLP-förordningen

Vår plansch ger en bra översikt över CLP-förordningens alla faroklasser och farokategorier och vilken märkning i form av faroangivelser, piktogram och signalord som följer av respektive klassificering. Planschen ger också en förklaring till vad de olika koderna i klassificerings- och märkningssystemet i CLP står för.

Klassificering och märkning enligt CLP - Plansch, A2

Hur ska märkningen utformas?

I CLP-förordningen finns det även regler om hur märkningen ska utformas, till exempel storlek på etikett och faropiktogram och hur informationen i märkningen ska placeras. Märkningen ska vara tydlig, lättläst och avskild från annan text på förpackningen, som exempelvis bruksanvisningen. Informationen ska vara på svenska för produkter som säljs i Sverige, men det är tillåtet att använda flera språk utöver svenska så länge märkningen förblir tydlig och lättläst. Du kan lämna informationen på en etikett på förpackningen eller trycka uppgifterna direkt på förpackningen.

Det finns vissa undantag från kraven på hur märkningen ska utformas och vilka märkningsuppgifter som normalt krävs enligt CLP-förordningen. För små förpackningar eller förpackningar som på annat sätt är svåra att märka kan leverantören till exempel använda en utvikbar etikett eller utelämna delar av informationen på innerförpackningen, om fullständig information lämnas på ytterförpackningen.

Det medges även andra undantag från märkningskraven i CLP-förordningen. Till exempel kan man i vissa fall utesluta vissa faro- och skyddsangivelser i märkningen på små förpackningar (normalt mindre än 125 milliliter).

I den europeiska kemikaliemyndigheten Echas vägledning för märkning och förpackning enligt CLP kan du läsa mer om vad märkningen ska innehålla och hur den ska utformas. Där finns också information om avvikelser och undantag i märkningsreglerna samt vägledning vid val av skyddsangivelser. Vägledningen innehåller också olika exempel på utformning av etiketter.

Hämta vägledningen här

Exempel på märkningsetikett

 

Exempel på vilka typer av märkningsuppgifter som kan finnas på etiketten.

Exempel på vilka typer av märkningsuppgifter som ska finnas på etikett enligt reglerna i CLP-förordningen.

 

Har du en fråga om märkning?

Genom vår frågetjänst, Fråga Kemikalieinspektionen, kan du se vanliga frågor och svar om CLP-förordningen och även ställa frågor till oss.