Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har Kemikalieinspektionen tagit fram beräkningsmodellen PRI-Nation. Den kan användas för att redovisa hur olika åtgärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige.

Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, underhåll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalieinspektionen.

Beräkningar

Beräkningarna är baserade på en princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:

För varje enskilt verksamt ämne (cirka 280 st):

  • försålda kvantiteter
  • DT50lab och DT50fält, halveringstid i jord i labora­torieförsök respektive fältförsök
  • Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol
  • Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten
  • BCF, biokoncentrationsfaktor.

För varje produkt (en representativ produkt per ämne):

  • rekommenderad dos
  • spridningsmetod
  • spridningsfrekvens
  • formulering
  • farokategori
  • R-fraser (utvalda miljö- och hälsoriskfraser).

Mer information om indikatorns metodologi, dess beräk­ningsgrunder med mera finns i Kemikalieinspektionens PM nr 6/04.

PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach.

Resultat

Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden.

Antal hektardoser har minskat år 2016 jämfört med 2015 och ligger nu på samma nivå som genomsnittet för 2011–2015 enligt statistik från SCB. Miljö- och hälsoriskindex har också minskat mellan åren 2015 och 2016 , men inte i samma omfattning som för hektardoserna. Sett i ett längre perspektiv har både hälso- och miljöriskindex minskat kraftigt. Jämfört med basåret 1988 är minskningen 72 respektive 52 procent för hälso- respektive miljöriskindex.

Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån försåld årlig mängd av varje verksamt ämne. Den försålda mängden kan förskjutas mellan enskilda år på grund av hamstringsaktiviteter, bland annat orsakade av aviserade skattehöjningar på växtskyddsmedel. De svängningar som kan noteras 1994/1995, 1999/2000, 2003/2004 och 2014/2015 är exempel på sådana tillfällen där försäljningen inte speglar den faktiska användningen under samma år och därmed heller inte riskerna.

Diagram - Riskindex växtskyddsmedel 1988-2016.

Klicka här för större diagram

Se hela rapporten i PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach.

Se även information på Miljömålsportalen om växtskyddsmedelsindikatorn.