Ftalater

Innehållsförteckning:

Ftalater är ett samlingsnamn på en stor grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra. Ftalater används som mjukgörare i plast och kan förekomma i en mängd vardagliga saker, till exempel leksaker, golvmattor och sportartiklar. Sedan lång tid tillbaka vet vi att ftalater kan ha skadliga effekter hos både människor och djur, de kan bland annat påverka hormonsystemet och göra det svårare att få barn. Därför har ftalater begränsats och några har förbjudits inom EU i ett stort antal varor, till exempel i leksaker, möbler, skor och accessoarer.

Användning av ftalater

Ftalater används som mjukgörare, främst i plast men även i gummi. Nästan all användning av ftalater i varor är som mjukgörare av plasten polyvinylklorid, PVC som är en av de vanligast förekommande plastsorterna i många vardagsvaror. Som mjukgörare i plast kan ftalaterna utgöra upp till hälften av materialet. Det är vanligt att ftalater förekommer i vissa plastgolv, kablar och slangar. De kan också finnas i vanliga produkter av mjuk plast som exempelvis leksaker, sandaler, pennskrin, suddgummin, träningsredskap och i plast-tryck på tröjor. Ftalater kan också förekomma som mjukgörare i lim och i olika slags färger och de kan även användas som lösningsmedel i parfymer och i bekämpningsmedel.

Det vanligaste är att ftalaterna är tillsatta till plasten genom så kallad extern mjukgörning, det innebär att ftalaterna inte är kemiskt bundna till plasten. Att ftalaterna oftast är tillsatta genom extern mjukgörning gör att de relativt lätt kan läcka ut från plasten och spridas i miljön. Ftalaterna kan läcka ut från plasten så länge som den används. När ftalaterna läcker ut och hamnar i miljön kan de tas upp av människor och djur och störa bland annat hormonsystemet och förmågan att få barn.

Vad är ftalater?

Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska föreningar som baseras på ämnet ftalsyra. Ftalater är estrar av ftalsyra.

Ftalater är effektiva mjukgörare och de blandar sig bra med plast. Dessutom är de billiga vilket förmodligen bidrar till att de är populära att använda som mjukgörare.

Ftalater består allmänt av en ringformad struktur av kol- och väteatomer, en så kallad bensenring samt två sidokedjor.

De skadliga egenskaperna hos ftalaterna beror vanligtvis på hur många kolatomer som ingår i de så kallade sidokedjorna som binder till huvudgruppen. Hur deras skadliga egenskaper relaterar till längden på kolkedjan i sidokedjorna är komplicerat, men oftast är ftalater som har en kortare sidokolkedja mer skadliga än ftalater som har en längre kolkedja.

Ftalaterna kan delas in i tre grupper efter antal kolatomer i huvudkolkedjan.

• Högmolekylära ftalater – det är ftalater som har långa sidokedjor och därmed en hög molekylärvikt. Några exempel är diisononylftalat (DINP), diisodecylftalat (DIDP) och di(2-propylheptyl)ftalat (DPHP).
• Lågmolekylära ftalater – ftalater som har en kortare sidokedja och därmed en låg molekylärvikt till exempel di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP), diisobutylftalat (DIBP) och bensylbutylftalat (BBP).
• Övriga ftalater – det är ftalater med den allra lägsta molekylvikten, till exempel dimetylftalat (DMP) och dietylftalat (DEP).

Ftalater är vanliga i miljön

Eftersom ftalater inte är fast bundna till plasten där de förekommer kan ftalaterna utsöndras från en plastprodukt under hela dess livslängd. Denna diffusa spridning är en viktig källa till ftalater som gör att de hittas nästan överallt i miljön.

I miljön har ftalater hittats i sediment, sjöar, vattendrag, regnvatten och i lakvatten från deponier. I Stockholm övervakas mängden ftalater i slam från reningsverk men resultaten visar inte någon tydlig uppåtgående eller nedåtgående trend.

Forskare har kunnat uppmäta varierande halter av ftalater i sediment och sett att halterna minskar ju längre ifrån en stad man mäter, vilket tyder på att mänsklig aktivitet är en källa till ftalater. Halterna i miljön har sitt ursprung i produktion, användning och avfallshantering av varor som innehåller ftalater.

Hälsorisker med ftalater

Eftersom ftalater kan finnas i produkter av mjuk plast som är vanliga i människors hem innebär det att vi utsätts för ftalater från flera olika källor under hela vår livstid. Det är därför svårt att fastställa vilken hälsoeffekt ftalater har. Det är den totala exponeringen av ftalater som kan vara problematisk för oss människor. Det är också osäkert om det finns risker med blandningar av ftalater och andra ämnen, så kallade kombinationseffekter.

Flera ftalater som har en låg molekylvikt är klassificerade som reproduktionstoxiska, det vill säga de kan skada vår förmåga att få barn. Det gäller till exempel DEHP, DBP och DIBP. Några ftalater är också identifierade som hormonstörare eller de misstänks ha hormonstörande egenskaper, vilket kan leda till problem med ämnesomsättning, diabetes, sömnsvårigheter med mera. Risken för att hormonsystemet störs är särskilt stor under fostertiden och under den tidiga utvecklingen hos människor. Småbarn och foster bedöms därför som en särskild riskgrupp för exponering av ftalater.

Så får vi i oss ftalater

Ftalater i människor har påträffats vid analyser av blod, bröstmjölk och urin. Vi människor kan få i oss ftalater på flera olika sätt, bland annat via maten. Flera ftalater är fortfarande tillåtna i förpackningar till livsmedel och det kan vara en orsak till att ftalater har kommit in i våra livsmedel och i våra kroppar.

Barn är mer exponerade för ftalater än vuxna vilket delvis kan bero på att barn äter mer relativt sin kroppsstorlek än vad vuxna gör. Små barn vistas också nära golvet där ftalater kan ansamlas i damm i inomhusmiljö. Barn stoppar dessutom saker i munnen vilket är ytterligare en orsak till att barn är mer exponerade än vuxna.

Trendstudier som har gjorts av den vuxna svenska befolkningen visar att människors exponering för de ftala­ter som är mest reglerade minskar över tid. Exponeringen över tid för övriga ftalater som ersätter de mest reglerade ämnena är fortfarande oklar.

Lagar och regler

Flera ftalater omfattas av olika begränsningar och förbud. Allmänt gäller att om ämnena har klassats som farliga är de begränsade eller förbjudna i vissa typer av varor.

Läs mer om faroklassificering enligt CLP-förordningen

Reglerna som berör ftalater innefattar både begränsningar i användningen av ftalater och förbud mot ftalater. Reglerna finns i EU:s Reach-förordning, i EU:s Leksaksdirektiv samt i EU:s RoHS direktiv (direktivet för begränsning av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter). Även kosmetiska produkter och medicintekniska produkter har reglerat innehåll av vissa ftalater.

Läs mer om reglerna för kosmetiska och medicintekniska produkter på Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Regler enligt Reach-förordningen

Det finns ett förbud mot ett antal ftalater som gäller om ett företag inte har det tillstånd som krävs enligt Reach-förordningen. Förbudet gäller alla de ftalater som finns på tillståndsbilagan i Reach-förordningen (bilaga 14). I dagsläget handlar det om cirka 15 stycken ftalatföreningar som alla omfattas av detta tillståndskrav, bland andra finns ftalaterna DEHP, BBP, DBP samt DIBP på tillståndsbilagan. Dessa ftalater får inte användas eller säljas som rent ämne inom EU om företaget inte har tillstånd. Förbudet gäller dock inte användning av dessa ftalater i importerade varor. Det finns också vissa användningsområden som är undantagna, till exempel innerförpackningar till läkemedel.

För vissa ftalater finns det ytterligare begränsningar. En begränsning handlar om att fyra välkända ftalater (DEHP, DBP, BBP och DIBP) inte får ingå i halter högre än 0,1 viktprocent i det mjukgjorda materialet i varor. Det är en stor begränsning och omfattar i praktiken alla möjliga varor som konstläder, möbler, skor, verktyg, sportutrustning, accessoarer med mera som innehåller mjukgjord plast. Även här finns det undantag från denna begränsning. Vissa andra ftalater (DINP, DIDP, DNOP) får inte finnas i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen.

Ftalater som är klassificerade som cancerframkallande, som kan framkalla mutationer eller skada reproduktionsförmågan får inte säljas till privatpersoner eller ingå i kemiska produkter som säljs till privatpersoner. Det finns också sedan år 2020 en begränsning av fem ftalater som är klassificerade som skadliga för reproduktionsförmågan, dessa fem ftalater är 1,2-bensendikarboxylsyra(di-C6-8-grenade alkylestrar), di(2-metoxietylftalat, diisopentylftalat, di-n-pentylftalat samt dihexylftalat. Begränsningen säger att de inte får ingå i kläder eller i tillbehör till kläder eller i skor när dessa varor säljs till privatpersoner. Den begränsningen gäller också textilier som kommer i kontakt med människors hud, till exempel sängkläder.

Alla dessa begränsningar finns i begränsningsbilagan (bilaga 17 till Reach-förordningen) och de gäller även importerade produkter eller varor.

Läs mer om Reach-förordningen

Det finns en informationsplikt för de ftalater som finns på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, kandidatförteckningen i Reach-förordningen. Det innebär att företag som säljer varor som innehåller någon av dessa ftalater i över 0,1 viktprocent måste informera sina kunder om detta. Informationsplikten gäller för försäljning till företag. Privatpersoner har rätt till samma information om de efterfrågar det.

Länk till information om kandidatförteckningen här

Rapportering till SCIP-databasen

För alla ftalater som finns upptagna på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, Kandidatförteckningen, finns krav på att de ska rapporteras till den så kallade SCIP-databasen om de förekommer i en halt över 0,1 viktprocent i en vara. SCIP- databasen samlar information om varor som innehåller särskilt farliga ämnen. Det är Avfallsdirektivet som reglerar bestämmelser om SCIP-databasen.

Läs mer om SCIP-databasen

Regler enligt Leksaksdirektivet

Ftalater som är klassificerade som cancerframkallande, som kan framkalla mutationer eller skada reproduktionsförmågan är förbjudna i leksaker enligt leksaksdirektivet. Leksaksdirektivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemiska ämnen, allmän säkerhet och elsäkerhet. Ett generellt krav i leksaksdirektivet är att kemiska ämnen i leksaker inte får innebära någon risk för barns hälsa.

Läs mer om Leksaksdirektivet här

Regler enligt RoHS-direktivet

Genom RoHS-direktivet är flera ftalater förbjudna i de flesta elektriska och elektroniska produkter.

Läs mer om RoHS direktivet här

Alternativ till ftalater

Det finns flera olika alternativ till ftalater som är säkrare för hälsa och miljö. Ett alternativ är så kallade specialmjukgörare, som ofta har ett lite snävare användningsområde än ftalater och som dessutom är lite dyrare. De väntas dock bli billigare i takt med att användningen ökar.

Naturvårdsverket har tagit fram en rapport som handlar om ersättningsämnen för reglerade mjukgörare.

Ladda ned den rapporten här Länk till annan webbplats.

Ett annat alternativ är att byta ut grundråvaran i plasten till en råvara som inte behöver mjukgöras i lika stor utsträckning.

Kemikalieinspektionens arbete med att fasa ut skadliga ftalater

Vi på Kemikalieinspektionen arbetar aktivt för att ftalater med farliga egenskaper ska fasas ut ur produkter och varor på marknaden. Bland annat arbetar vi med tillsyn över kemiska produkter och varor och i de fall vi hittar ftalater i varor där dessa ämnen inte är tillåtna åtalsanmäler vi alltid företagen.

Läs mer om Kemikalieinspektionens tillsyn här

EU-nivå

Tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU arbetar vi med att skärpa reglerna för de ftalater som är klassificerade som farliga. Vi arbetar också för att främja forskning och ta fram nya metoder för att testa och utvärdera ftalater och deras skadliga effekter på människor och miljö.

Från och med år 2024 skärper EU reglerna för de fyra ftalater som finns med på tillståndsbilagan till Reach-förordningen. Till exempel kommer tillståndsplikten att omfatta fler användningsområden. Inom EU finns också en ambition om att snabbare begränsa nya ftalater om de påminner om sådana som redan har konstaterats vara hälsofarliga.

Internationellt

På internationell nivå är ett globalt avtal på gång om plastföroreningar vilket kan beröra additiv till plast såsom vissa ftalater.

Tabell över lagstiftningen