Frågor och svar om Reach-förordningen
Här hittar du svar på några vanliga frågor om Reach-förordningen.
Vill du ställa en egen fråga kan du göra det här:
Ja, om du tillverkar eller importerar ett ämne i mer än 1 ton per år. Produktanmälan och Reach-registrering regleras i olika lagstiftningar som gäller parallellt. Till produktregistret anmäler du produkter och enligt Reach-förordningen registrerar du ämnen.
Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 5; Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer 3-6 §§; KIFS (2017:7) 3 kap.
Ja, med ett undantag. Den EU/EES-leverantör som säljer en kemisk produkt för yrkesmässigt bruk på den svenska marknaden är skyldig att förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad på svenska. Språkkravet gäller dock inte när ett företag tillverkar eller importerar en produkt för eget bruk. Arbetsmiljöverket har däremot regler om arbetstagares rätt till information, vilket även gäller produkter som tillverkas eller importeras för eget bruk, och som kan påverka vilket språk säkerhetsdatabladet ska vara på. Kontakta gärna Arbetsmiljöverket för mer information om arbetstagares rätt till information
Länk till annan webbplats..
Se även frågan "Vem är skyldig att översätta ett säkerhetsdatablad till svenska?".
Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31.5 och artikel 35
Nej, förutsatt att ämnena används under kontrollerade förhållanden och inte i mer än 1 ton per år och juridisk enhet. Läs mer på sidan Undantag från tillståndsplikten för vissa typer av analyser.
Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 3.23 och artikel 56.3
Till viss del. Om din produkt är en vara (till exempel kläder, möbler, elektronik, etc.) är du skyldig att svara på om din produkt innehåller mer än 0,1 viktprocent av något ämne på kandidatförteckningen.
Om din produkt är en kemisk produkt (ett ämne eller en blandning) ska det framgå av märkningen på förpackningen vilka farliga ämnen, som bidrar till produktens klassificering, som produkten innehåller. För yrkesmässiga kunder ska något mer omfattande information framgå i säkerhetsdatabladet. Det finns inget krav på att uppge ingående ämnen som inte är klassificerade som farliga, förutom om de finns på kandidatförteckningen.
Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 33 och artikel 31.4; CLP-förordningen, artikel 18
Reach är namnet på en kemikalielagstiftning som trädde i kraft i hela EU år 2007. I Reach finns bland annat regler om vad du som företagare har för ansvar och skyldigheter rörande dina produkter och din verksamhet. Det kan handla om att registrera importerade eller tillverkade ämnen, föra vidare information i distributionskedjan eller tillämpa riskhanteringsåtgärder som anges i säkerhetsdatablad eller exponeringsscenarier. Reglerna gäller dig som tillverkar, importerar, använder eller distribuerar (säljer) rena ämnen, blandningar (kemiska produkter) och varor.
Kostnaden varierar bland annat beroende på företagets storlek och importerad eller tillverkad volym av ämnet.
Den administrativa avgiften (grundavgiften) finns angiven i Kommissionens avgiftsförordning (EG) nr 340/2008. Små och medelstora företag betalar en lägre avgift. Det krävs ingen administrativ avgift för att registrera ämnen i kvantiteter mellan 1 och 10 ton per år, förutsatt att registreringen innehåller all den information som krävs.
Utöver den administrativa avgiften kan du behöva betala för att få tester utförda för ditt ämne, tillgång till redan befintliga testdata (ett så kallat Letter of Access) samt för konsultkostnader om du behöver hjälp med att göra registreringen. Dessa kostnader varierar stort, bland annat beroende på hur många företag som registrerar samma ämne.
Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 74; Förordning (EG) nr 340/2008
Det är leverantören av ett ämne eller en blandning som är skyldig att förse den svenska mottagaren med ett svenskt säkerhetsdatablad, förutsatt att leverantören befinner sig i ett EU/EES-land. Om du trots allt inte skulle få ett säkerhetsdatablad på svenska, och du sedan säljer produkten vidare på den svenska marknaden, är det du som är skyldig att översätta säkerhetsdatabladet till svenska.
Tänk på att du inte bara ansvarar för att översätta bladet. När du säljer en produkt vidare ansvarar du också för att innehållet i säkerhetsdatabladet är korrekt. Du ansvarar till exempel för att informationen om produktens faror är korrekt.
Om du importerar från en leverantör utanför EU/EES, och säljer produkten vidare, är det du själv som är skyldig att upprätta och tillhandahålla ett säkerhetsdatablad som uppfyller kraven i Reach-förordningen.
Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31.5 och bilaga II
I Sverige ska man ange telefonnumret till giftinformationscentralen (GIC).
För att GIC ska kunna svara på frågor vid förgiftningsfall är det viktigt att de har tillgång till information om produkterna. För de flesta blandningar som är klassificerade som farliga med avseende på hälsofaror eller fysikaliska faror ska informationen lämnas via Echas inlämningsportal.
Här kan du läsa mer om att anmäla uppgifter för giftinformation
Regelreferens: Reach-förordningen, bilaga II, punkt 1.4. CLP-förordningen, artikel 45, bilaga VIII.
Nej, det finns inga krav på att man måste ha ett Reach-certifikat. Däremot finns det krav på att de produkter du säljer uppfyller kraven i Reach-förordningen. Det är inte reglerat i lagstiftningen vad ett Reach-certifikat är, och det finns inga lagstadgade kriterier för vad ett Reach-certifikat betyder.
En del företag erbjuder tjänsten att ”certifiera” produkter med ett Reach-certifikat. Om du blir erbjuden tjänsten att få ett Reach-certifikat, fråga företaget som utfärdar certifikatet vad det innebär.
Det viktiga för dig som företagare är att se till att du följer kraven i Reach-förordningen. Vilket arbetssätt du väljer för att göra det är valfritt, olika arbetssätt kan passa olika företag.
Ja, om produkterna uppfyller kriterierna för när det ska finnas ett säkerhetsdatablad. Om du säljer sådana djurvårdsprodukter till någon som använder produkterna yrkesmässigt eller till någon som säljer produkterna vidare ska du lämna ett säkerhetsdatablad. Du behöver inte lämna säkerhetsdatablad till konsumenter (privatpersoner).
En djurvårdsprodukt är exempelvis ett djurschampo, en tassalva eller en tandkräm för djur. Det är alltså produkter som säljs utan medicinska påståenden och där syftet är att vårda djuret. Motsvarande produkter som används på människa benämns kosmetiska och hygieniska produkter.
Djurvårdsprodukter är kemiska produkter i lagens mening (ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen) och omfattas av de allmänna bestämmelserna om till exempel klassificering, märkning och säkerhetsdatablad. Veterinärmedicinska läkemedel omfattas av särskilda regler som Läkemedelsverket Länk till annan webbplats. ansvarar för.
Nej, blymönja får endast säljas till yrkesmässiga användare, inte till privatpersoner (konsumenter).
Blymönja innehåller blytetraoxid. Blytetraoxid är klassificerat som reproduktionstoxiskt i kategori 1A och ingår i gruppen blyföreningar (index nr: 082-001-00-6) som alla är klassificerade på detta sätt. I bilaga XVII till Reach-förordningen, post 30, finns en bestämmelse som innebär att ämnen som är klassificerade som reproduktionstoxiska i kategori 1A eller 1B inte får släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar för försäljning till allmänheten över en viss haltgräns. Det gäller förutsatt att ämnet är upptaget i Tillägg 5 eller 6 i Reach-förordningen, vilket blytetraoxid är. Halten blytetraoxid i blymönja ligger över haltgränsen och är därmed för hög för att blymönja ska få säljas till privatpersoner.
Blymönjefärg som släpps ut på marknaden ska märkas med texten "Endast för yrkesmässigt bruk".
Reglerna finns i Reach-förordningen Bilaga XVII post 30.