Frågor och svar om CLP-förordningen

Här hittar du svar på några vanliga frågor om CLP-förordningen.

Vill du ställa en egen fråga kan du göra det här:

Frågor och svar om titandioxid

Pågående domstolsärende om harmoniserad klassificering och märkning av titandioxid.

Det pågår en domstolsprocess avseende EU-kommissionens beslut att klassificera och märka titandioxid som cancerframkallande. I avvaktan på slutlig dom fortsätter den harmoniserade klassificeringen och märkningen för titandioxid enligt ändringsförordning Förordning (EU) nr 2020/217 ( Länk till annan webbplats.ATP14 ) att gälla.

Kommissionens beslut om klassificering ogiltigförklarades av tribunalen vid EU-domstolen den 23 november 2022 i de förenade målen T-279/20, T-283/20 och T-288/20. Domen har nu överklagats och inväntar prövning i mål C-82/23 P och C-71/23 P.

Läs tribunalens pressmeddelande här. Länk till annan webbplats.

Det kan ta mer än ett år för EU-domstolen att avgöra om överklagan godtas.

Sedan 1 oktober 2021 gäller nya krav på klassificering och märkning av produkter som innehåller titandioxid.

Genom den 14:e tekniska anpassningen av CLP-förordningen (ATP14), Förordning (EU) nr 2020/217 Länk till annan webbplats., har titandioxid nu en bindande klassificering och märkning som innebär att det misstänks kunna orsaka cancer vid inandning (Carc. 2; H351, inhalation). Denna klassificering och märkning gäller endast titandioxid i pulverform som innehåller 1 % eller mer av partiklar med en aerodynamisk diameter på lika med eller mindre än 10 mikrometer.

När titandioxid ingår i flytande eller fasta blandningar (som inte är i pulverform) är vår bedömning att dessa blandningar inte ska klassificeras och inte heller märkas som misstänkt cancerframkallande. Men sådana blandningar kan ändå behöva märkas med någon av de två nya kompletterande märkningsfraserna som förts in i del 2 i bilaga II till CLP-förordningen i och med ATP14:

  • Flytande blandningar som innehåller 1 % eller mer av ovan nämnda partiklar ska märkas med frasen "Varning! Farliga respirabla droppar kan bildas vid sprejning. Inandas inte sprej eller dimma.", (EUH211).
  • Fasta blandningar som innehåller 1 % eller mer titandioxid ska märkas med frasen "Varning! Farligt respirabelt damm kan bildas vid användning. Inandas inte damm.", (EUH212).

Förpackningar med flytande eller fasta blandningar som inte är avsedda för allmänheten och som inte klassificeras som farliga, men som är märkta med frasen EUH211 eller EUH212, ska dessutom märkas med frasen "Säkerhetsdatablad finns att rekvirera", (EUH210).

I praktiken är det inte helt lätt att förstå innebörden av den nya och bindande klassificeringen och märkningen av titandioxid i bilaga VI till CLP-förordningen. Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har därför publicerat en vägledning för hur ämnet titandioxid och blandningar som innehåller titandioxid ska klassificeras och märkas.

Guide on the classification and labelling of titanium dioxide, på Echa webbplats Länk till annan webbplats. (på engelska)

Frågor och svar om klassificering

Bilaga I i CLP-förordningen innehåller kriterier för att bedöma hur ett ämne eller en blandning ska klassificeras med avseende på typ av faror (fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror). Inom varje typ av fara finns ett antal faroklasser och kategorier. Ett ämne eller en blandning är klassificerat som farligt om det uppfyller något eller några av dessa kriterier. Faroklassificering bygger strikt på en bedömning av inneboende farliga egenskaper hos ett ämne eller en blandning och tar inte hänsyn till hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas.

Här kan du läsa mer om klassificering enligt CLP-förordningen

Att klassificera ett ämne eller en blandning innebär att med hjälp av fastställda kriterier på ett systematiskt sätt ta reda på en produkts farliga egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror. Dessa olika typer av faror är i sin tur uppdelade i faroklasser som beskriver typ av fara, som exempelvis ”Akut toxicitet” eller ”Brandfarliga vätskor”. Inom varje faroklass finns flera kategorier som beskriver graden av fara.

Faroklassificering bygger strikt på en bedömning av inneboende farliga egenskaper hos ett ämne eller en blandning och tar inte hänsyn till hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas.

Här kan du läsa mer om klassificering enligt CLP-förordningen

Du kan hitta information om ett ämnes klassificering i säkerhetsdatabladet som du kan ha fått från din leverantör. Information om farliga ämnen i en blandning finns i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

Europeiska kemikaliemyndigheten, Echas Klassificerings- och märkningsregister innehåller information om klassificering för ämnen på EU:s marknad. Registret innehåller både bindande EU-gemensam klassificering enligt bilaga VI till CLP-förordningen och företagens egenklassificeringar.

Här kan du läsa mer om Echas klassificerings- och märkningsregister

Nej, den slutsatsen kan man inte dra. Även ämnen som inte finns med i bilaga VI kan uppfylla kriterierna för att klassificeras som farliga enligt CLP-förordningen.

För ett ämne som inte finns med på bilaga VI behöver företagen själva bedöma om ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras i någon eller några faroklasser i CLP-förordningen, så kallad egenklassificering.

En så kallad harmoniserad klassificering och märkning innebär att ansvariga myndigheter har beslutat om ett ämnes klassificering och märkning för vissa faroklasser.

Alla ämnen som har någon harmoniserad klassificering och märkning finns på bilaga VI till CLP-förordningen men gäller bara de faroklasser som anges där. För övriga faroklasser behöver företagen själva bedöma om ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras, så kallad egenklassificering.

Frågor och svar om märkning

Ja, enligt CLP-förordningen ska produkter som säljs på den svenska marknaden vara märkta på svenska. Man får använda ytterligare språk på märkningen förutsatt att samma uppgifter förekommer på alla språk som används. Märkningen ska vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan text.

Ja, produkter till djur som till exempel hundschampo eller tassalva är kemiska produkter som omfattas av regler om klassificering, märkning och förpackning enligt CLP-förordningen. Djurvårdsprodukter som säljs med medicinska påståenden räknas som veterinärmedicinska läkemedel och omfattas istället av regler som Läkemedelsverket ansvarar för.

Ja, eteriska oljor och doftoljor är kemiska produkter som omfattas av reglerna i CLP-förordningen. De innehåller ofta farliga ämnen som gör att du som säljer produkterna ska se till att förpackningarna är märkta med information om produkternas farliga egenskaper och hur man kan hantera dem säkert.

Ibland kan sådana oljor dock räknas som kosmetiska produkter. Det gäller till exempel eteriska oljor som ingår i ett kosmetiskt kit där oljan är förpackad ihop med ett färdigt recept och instruktion som kunden själv kan blanda till en kosmetisk produkt. Det är Läkemedelsverket som ansvarar för kosmetikalagstiftningen, som bland annat ställer krav på märkning av kosmetiska produkter.

Men råvaror som används vid till exempel tillverkning av kosmetiska produkter, bland annat eteriska oljor och doftoljor, ska märkas enligt CLP-förordningen.

Ljus omfattas av reglerna i CLP-förordningen. Doftljus innehåller ofta farliga ämnen, till exempel allergiframkallande parfymer, som gör att de kan behöva märkas enligt CLP-förordningen. Ljus som klassificeras som farliga enligt kriterierna i CLP-förordningen ska förpackas och förpackningen ska förses med de märkningsuppgifter som följer av reglerna.

Även ljus som inte klassificeras som farliga kan behöva märkas enligt artikel 25.6 och bilaga II till CLP-förordningen. Exempel på sådan märkning är frasen ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion” (EUH208).

Här kan du läsa mer om märkning enligt CLP

Här kan du läsa mer om regler om ljus

När det gäller märkning av farliga kemiska produkter som används på arbetsplatser och inte säljs vidare, är det reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19 ) som gäller. Där ingår bland annat regler om märkning av behållare som man fyllt för användning på arbetsplatsen, så kallad egenanvändning. Arbetsmiljöverkets regler bygger på märkning enligt CLP-förordningen. Läs mer om Arbetsmiljöverkets regler om märkning på arbetsplatsen på Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Ja, när du säljer kemiska produkter i en webbshop ska delar av produkternas farlighetsmärkning finnas på webbplatsen där du marknadsför produkten. Faran beskrivs bäst genom att man skriver ut de relevanta faroangivelserna (inte koden utan hela ordalydelsen). Det rekommenderas att man också anger faropiktogram och signalord.

Läs mer om att visa märkning vid e-handel med kemiska produkter.

Frågor och svar om klassificerings- och märkningsregistret

Följande ämnen ska anmälas till registret:

Ämnen som släpps ut som sådana på marknaden och som klassificeras i en eller flera faroklasser enligt CLP-förordningen.

Ämnen i blandningar som importeras till EU/EES, om ämnet förekommer i en halt som bidrar till att blandningen klassificeras i en eller flera faroklasser enligt CLP-förordningen.

Dessa ämnen ska du anmäla oavsett i vilken mängd du tillverkar eller importerar dem. Det finns ingen lägsta gräns.

Dessutom ska ämnen som ska registreras enligt Reach-förordningen anmälas, oavsett om de klassificeras enligt CLP eller inte. I regel görs detta genom Reach-registreringen vilket även gäller anmälan av ämnen som ingår i varor enligt artikel 7 i Reach-förordningen.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret Länk till annan webbplats..

Du som tillverkar farliga ämnen för försäljning eller importerar farliga ämnen eller blandningar till EU/EES ska lämna information om ingående ämnens klassificering och märkning till den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Du ska anmäla ämnen inom en månad från det att du släpper ut ämnena på marknaden. Om du importerar för eget bruk så räknas även det som att ämnet släpps ut på marknaden.

Du som gör en registrering enligt Reach-förordningen ska se till att ta med de uppgifter som krävs enligt anmälan till klassificerings- och märkningsregistret i ditt registreringsunderlag.

Läs mer om vem som ska lämna in en anmälan och vad en anmälan ska innehålla på Echas webb.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret Länk till annan webbplats..

Anmälan ska göras till Echa senast inom en månad från det att ämnet släppts ut på marknaden. Anmälan ska uppdateras om företaget ändrar ämnets klassificering och märkning.

Det kostar inget att anmäla ämnen till Klassificerings- och märkningsregistret.

Du lämnar in din anmälan elektroniskt, via Reach-IT-portalen på Echas webbplats. För att kunna göra det måste du först registrera dig i Reach-IT och skapa ett konto. Anmälan är kostnadsfri.

Om det ämne du anmält får en ny eller ändrad klassificering behöver du uppdatera din anmälan, vilket också görs via Reach-IT.Mer information om att lämna in och uppdatera sin klassificerings- och märkningsanmälan finns på Echas webb: Så lämnar du in och uppdaterar din klassificerings- och märkningsanmälan - ECHA (europa.eu) Länk till annan webbplats..

Frågor och svar om uppgifter för giftinformation

Ja, den 1 januari 2020 infördes ändrade regler för att lämna uppgifter för giftinformation för farliga blandningar. Uppgifterna ska användas för medicinsk rådgivning i händelse av en olycka. Ändringen framgår i en ny bilaga till CLP, bilaga VIII, och berör dig som importerar eller tillverkar farliga blandningar för vidare försäljning. I bilagan anges vilka uppgifter som ska lämnas för giftinformation och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas. För blandningar som säljs här i Sverige ska uppgifterna göras tillgängliga för Giftinformationscentralen via Echas nya inlämningsportal.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

Tillämpningen av de harmoniserade kraven i bilaga VIII införs stegvis beroende på produktens avsedda slutanvändning.

  • För blandningar avsedda för konsumentanvändning eller för yrkesmässig användning ska bilaga VIII tillämpas sedan 1 januari 2021.
  • För blandningar avsedda för industriell användning ska bilaga VIII tillämpas från och med den 1 januari 2024.

Om en blandning har fler avsedda användningsområden gäller de nya kraven i bilaga VIII från det datum som infaller först.

Det finns i vissa fall även möjlighet för företag som redan har lämnat uppgifter om sina blandningar enligt tidigare krav att under en övergångstid fram till 1 januari 2025 avvakta med att uppdatera informationen enligt bilaga VIII.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

Om man för en viss blandning anmält uppgifter enligt de äldre reglerna, behöver man inte följa de nya kraven i bilaga VIII förrän 1 januari 2025. Detta under förutsättning att inte informationen ändras, vilket kan vara t. ex.:
- ändrad sammansättning,
- ändrad klassificering eller
- ändrad produktbeteckning.

Observera att för att i dessa fall hinna få uppgiftsinlämningen och märkning med UFI-kod klar till senast 1 januari 2025 behöver man påbörja arbetet med att lämna följa de nya kraven i god tid.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

UFI står för unik formuleringsidentifierare och är en alfanumerisk kod som kopplar de inlämnade uppgifterna om sammansättningen till en specifik blandning eller en grupp av blandningar. Den kan användas av giftinformationscentraler för att lättare kunna identifiera en blandning.

Du som ska lämna uppgifter enligt de nya kraven i bilaga VIII ska skapa ett UFI för sin blandning. Du tar fram UFI-koder med hjälp av ett IT-verktyg på Echas webbplats, den så kallade UFI-generatorn: https://ufi.echa.europa.eu/#/create Länk till annan webbplats.

Generatorn är endast till för att skapa själva UFI-koden. Inget sparas, registreras eller skickas in i samband med att man genererar ett UFI.

UFI-koden ska sedan anges som en del i uppgiftsinlämningen enligt bilaga VIII och även anges i märkningen på förpackningen.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

Om du tillverkar blandningar i syfte att sälja dem vidare eller importerar blandningar från ett land utanför EU/EES (oavsett om det är för eget bruk) ska du lämna uppgifter för giftinformation enligt Artikel 45 och bilaga VIII i CLP-förordningen.

Kravet gäller blandningar som är klassificerade för en eller flera faroklasser för hälsofara eller fysikalisk fara. Kravet gäller alltså inte för ämnen.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

I den europeiska kemikaliemyndigheten Echas vägledning framgår att distributörer kan behöva lämna uppgifter för giftinformation eftersom de indirekt är skyldiga uppgiftslämnare enligt artikel 4.10 i CLP-förordningen. Det kan till exempel gälla när en distributör byter namn på en produkt eller på annat vis märker om produkten, till exempel när distributören säljer produkten vidare i ett annat land inom EU/EES.

Vår tolkning är dock att en distributör inte är juridiskt skyldig att lämna uppgifter för giftinformation. Vi rekommenderar att du som distributör säkerställer att det finns aktuella uppgifter tillgängliga hos giftinformationscentralerna i de länder du säljer dina produkter, men det är alltså inte ett lagkrav.

Läs mer om att lämna uppgifter för giftinformation.

Övriga frågor och svar om CLP-förordningen

Förpackningar till kemiska produkter som säljs till allmänheten och som klassificeras för en eller flera av följande:

  • akut toxicitet i kategori 1-3
  • frätande på huden
  • fara vid aspiration (med undantag för aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning)
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, enstaka exponering
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, upprepad exponering.

Dessutom krävs barnskyddande förslutning för produkter som innehåller ≥ 3% metanol eller ≥ 1% diklormetan.

I allmänhet är avgiften beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 om avgifter som ska betalas till Echa enligt CLP.

I allmänhet är avgiften för ansökan om ett konfidentiellt namn, så kallat alternativt kemiskt namn, beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 Länk till annan webbplats. om avgifter som ska betalas till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa enligt CLP-förordningen.

Läs mer om ansökan om alternativt kemiskt namn

Ja, en överlåtelse av produkten från företag A till företag B måste ses som ett utsläppande på marknaden, även om produkten tillverkats av A på uppdrag av B, så kallad legotillverkning, och där det är företag B:s kontaktuppgifter som står på etiketten.

Läs mer om märkning av kemiska produkter

Frågor och svar på Echas webb

Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ett stort antal frågor och svar på sin webbplats. Du hittar dem här (endast på engelska): https://www.echa.europa.eu/sv/support/qas-support/browse Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 12 november 2024