Frågor och svar om CLP-förordningen

Här hittar du svar på några vanliga frågor om CLP-förordningen.

Vill du ställa en egen fråga kan du göra det här:

Bilaga I i CLP-förordningen innehåller kriterier för att bedöma hur ett ämne eller en blandning ska klassificeras med avseende på typ av faror (fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror). Inom varje typ av fara finns ett antal faroklasser och kategorier. Ett ämne eller en blandning är klassificerat som farligt om det uppfyller något eller några av dessa kriterier. Faroklassificering bygger strikt på en bedömning av inneboende farliga egenskaper hos ett ämne eller en blandning och tar inte hänsyn till hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas.

Här kan du läsa mer om klassificering enligt CLP-förordningen

Du kan hitta information om ett ämnes klassificering i säkerhetsdatabladet som du kan ha fått från din leverantör. Information om farliga ämnen i en blandning finns i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

Europeiska kemikaliemyndigheten, Echas Klassificerings- och märkningsregister innehåller information om klassificering för ämnen på EU:s marknad. Registret innehåller både bindande EU-gemensam klassificering enligt bilaga VI till CLP-förordningen och företagens egenklassificeringar.

Här kan du läsa mer om Echas klassificerings- och märkningsregister

Nej, den slutsatsen kan man inte dra. Även ämnen som inte finns med i bilaga VI kan uppfylla kriterierna för att klassificeras som farliga enligt CLP-förordningen.

För ett ämne som inte finns med på bilaga VI behöver företagen själva bedöma om ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras i någon eller några faroklasser i CLP-förordningen, så kallad egenklassificering.

En så kallad harmoniserad klassificering och märkning innebär att ansvariga myndigheter har beslutat om ett ämnes klassificering och märkning för vissa faroklasser.

Alla ämnen som har någon harmoniserad klassificering och märkning finns på bilaga VI till CLP-förordningen men gäller bara de faroklasser som anges där. För övriga faroklasser behöver företagen själva bedöma om ämnet uppfyller kriterierna för att klassificeras, så kallad egenklassificering.

Att klassificera ett ämne eller en blandning innebär att med hjälp av fastställda kriterier på ett systematiskt sätt ta reda på en produkts farliga egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror. Dessa olika typer av faror är i sin tur uppdelade i faroklasser som beskriver typ av fara, som exempelvis ”Akut toxicitet” eller ”Brandfarliga vätskor”. Inom varje faroklass finns flera kategorier som beskriver graden av fara.

Faroklassificering bygger strikt på en bedömning av inneboende farliga egenskaper hos ett ämne eller en blandning och tar inte hänsyn till hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas.

Här kan du läsa mer om klassificering enligt CLP-förordningen

Följande ämnen ska anmälas till registret:

Ämnen som släpps ut som sådana på marknaden och som klassificeras i en eller flera faroklasser enligt CLP-förordningen.

Ämnen i blandningar som importeras till EU/EES, om ämnet förekommer i en halt som bidrar till att blandningen klassificeras i en eller flera faroklasser enligt CLP-förordningen.

Dessa ämnen ska du anmäla oavsett i vilken mängd du tillverkar eller importerar dem. Det finns ingen lägsta gräns.

Dessutom ska ämnen som ska registreras enligt Reach-förordningen anmälas, oavsett om de klassificeras enligt CLP eller inte. I regel görs detta genom Reach-registreringen vilket även gäller anmälan av ämnen som ingår i varor enligt artikel 7 i Reach-förordningen.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret Länk till annan webbplats..

Du som tillverkar farliga ämnen för försäljning eller importerar farliga ämnen eller blandningar till EU/EES ska lämna information om ingående ämnens klassificering och märkning till den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Du ska anmäla ämnen inom en månad från det att du släpper ut ämnena på marknaden. Om du importerar för eget bruk så räknas även det som att ämnet släpps ut på marknaden.

Du som gör en registrering enligt Reach-förordningen ska se till att ta med de uppgifter som krävs enligt anmälan till klassificerings- och märkningsregistret i ditt registreringsunderlag.

Läs mer om vem som ska lämna in en anmälan och vad en anmälan ska innehålla på Echas webb.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret Länk till annan webbplats..

Anmälan ska göras till Echa senast inom en månad från det att ämnet släppts ut på marknaden. Anmälan ska uppdateras om företaget ändrar ämnets klassificering och märkning.

Det kostar inget att anmäla ämnen till Klassificerings- och märkningsregistret.

Du lämnar in din anmälan elektroniskt, via Reach-IT-portalen på Echas webbplats. För att kunna göra det måste du först registrera dig i Reach-IT och skapa ett konto. Anmälan är kostnadsfri.

Om det ämne du anmält får en ny eller ändrad klassificering behöver du uppdatera din anmälan, vilket också görs via Reach-IT.Mer information om att lämna in och uppdatera sin klassificerings- och märkningsanmälan finns på Echas webb: Så lämnar du in och uppdaterar din klassificerings- och märkningsanmälan - ECHA (europa.eu) Länk till annan webbplats..

Ja, enligt CLP-förordningen ska produkter som säljs på den svenska marknaden vara märkta på svenska. Man får använda ytterligare språk på märkningen förutsatt att samma uppgifter förekommer på alla språk som används. Märkningen ska vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan text.

Förpackningar till kemiska produkter som säljs till allmänheten och som klassificeras för en eller flera av följande:

  • akut toxicitet i kategori 1-3
  • frätande på huden
  • fara vid aspiration (med undantag för aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning)
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, enstaka exponering
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, upprepad exponering.

Dessutom krävs barnskyddande förslutning för produkter som innehåller ≥ 3% metanol eller ≥ 1% diklormetan.

Ja. Produkter till djur som till exempel hundschampo eller tassalva är kemiska produkter som omfattas av regler om klassificering, märkning och förpackning enligt CLP-förordningen. Djurvårdsprodukter som säljs med medicinska påståenden räknas som veterinärmedicinska läkemedel och omfattas istället av regler som Läkemedelsverket ansvarar för.

Ljus omfattas av reglerna i CLP-förordningen. Doftljus innehåller ofta farliga ämnen, till exempel allergiframkallande parfymer, som gör att de ska märkas enligt CLP. Ljus som klassificeras som farliga ska förpackas och förpackningen ska förses med de märkningsuppgifter som följer av reglerna i CLP.

Även ljus som inte klassificeras som farliga kan behöva märkas enligt artikel 25.6 och bilaga II till CLP-förordningen. Exempel på sådan märkning är frasen ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion” (EUH208).

Här kan du läsa mer om märkning enligt CLP

Sedan 1 oktober 2021 gäller nya krav på klassificering och märkning av produkter som innehåller titandioxid.

Genom den 14:e tekniska anpassningen av CLP-förordningen (ATP14), Förordning (EU) nr 2020/217 Länk till annan webbplats., har titandioxid nu en bindande klassificering och märkning som innebär att det misstänks kunna orsaka cancer vid inandning (Carc. 2; H351, inhalation). Denna klassificering och märkning gäller endast titandioxid i pulverform som innehåller 1 % eller mer av partiklar med en aerodynamisk diameter på lika med eller mindre än 10 mikrometer.

När titandioxid ingår i flytande eller fasta blandningar (som inte är i pulverform) är vår bedömning att dessa blandningar inte ska klassificeras och inte heller märkas som misstänkt cancerframkallande. Men sådana blandningar kan ändå behöva märkas med någon av de två nya kompletterande märkningsfraserna som genom ATP14 förts in i del 2 i bilaga II till CLP-förordningen:

  • Flytande blandningar som innehåller 1 % eller mer av ovan nämnda partiklar ska märkas med frasen "Varning! Farliga respirabla droppar kan bildas vid sprejning. Inandas inte sprej eller dimma.", (EUH211).
  • Fasta blandningar som innehåller 1 % eller mer titandioxid ska märkas med frasen "Varning! Farligt respirabelt damm kan bildas vid användning. Inandas inte damm.", (EUH212).

Förpackningar med flytande eller fasta blandningar som inte är avsedda för allmänheten och som inte klassificeras som farliga, men som är märkta med EUH211 eller EUH212, ska dessutom märkas med frasen "Säkerhetsdatablad finns att rekvirera", (EUH210).

I praktiken är det inte helt lätt att förstå innebörden av den nya och bindande klassificeringen och märkningen av titandioxid i bilaga VI till CLP-förordningen. Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har därför publicerat en vägledning för hur ämnet titandioxid och blandningar som innehåller titandioxid ska klassificeras och märkas.

Guide on the classification and labelling of titanium dioxide, på Echa webbplats Länk till annan webbplats. (på engelska)

Produkter som inte längre säljs vidare, utan finns för slutanvändning på t.ex. arbetsplatser omfattas av Arbetsmiljöverkets regler om märkning på arbetsplatsen. För frågor kring detta rekommenderar vi att ni tar kontakt med Arbetsmiljöverket. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Ja. Kemikalieinspektionens tolkning är att en överlåtelse av produkten från företag A till företag B måste ses som ett utsläppande på marknaden, även om produkten tillverkats av A på uppdrag av B och där det är företag B:s kontaktuppgifter som står på etiketten.

I allmänhet är avgiften beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 om avgifter som ska betalas till Echa enligt CLP.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010R0440&rid=1 Länk till annan webbplats.

För ämnen: Artikel 48.1 i CLP säger att i all reklam för ett ämne som klassificeras enligt CLP ska aktuella faroklasser eller farokategorier anges. Till exempel ”Frätande på huden, kategori 1B”. Detta gäller så väl ämnen som säljs för yrkesmässigt bruk som ämnen som är avsedda för allmänheten.

För blandningar: Av artikel 48.2 framgår att i all reklam för blandningar, där en enskild konsument kan ingå köpeavtal utan att först ha sett etiketten, ska det uppges vilken eller vilka typer av faror som anges på etiketten på förpackningen. Kravet gäller för alla blandningar som klassificeras som farliga enligt CLP eller som innehåller ett farligt ämne som gör att blandningen ska märkas enligt artikel 25.6.

Typen av fara beskrivs bäst genom att man skriver ut de relevanta faroangivelserna (inte koden utan hela ordalydelsen). Det rekommenderas att man också anger faropiktogram och signalord, för att påkalla konsumentens uppmärksamhet.

När det gäller reklam som riktar sig helt eller delvis till allmänheten är det inte tillräckligt att bara länka till ett säkerhetsdatablad. Eftersom konsumenter inte är vana vid att ta del av informationen i säkerhetsdatablad, är det viktigt att de kan läsa faroinformationen på etiketten innan de köper produkten.

Från den 1 januari 2020 införs ändrade krav i CLP-förordningen för dig som importerar eller tillverkar blandningar för vidare försäljning. De ändrade reglerna innehåller krav på vilka uppgifter som ska lämnas till Giftinformationscentralen och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas. Informationen ska användas i händelse av en olycka. I och med ändringen harmoniseras reglerna inom EU/EES. De ändrade kraven framgår i en ny bilaga till CLP, bilaga VIII.

Bilaga VIII i CLP-förordningen har ändrats så att tillämpningsdatumet för att lämna uppgifter om giftinformation för blandningar avsedda för konsumentanvändning flyttas fram ett år från 1 januari 2020 till 1 januari 2021. Tillämpningsdatumet för blandningar avsedda för yrkesmässig användning respektive industriell användning påverkas inte och är 1 januari 2021 respektive 2024.

Om man för en viss blandning anmält uppgifter enligt de idag gällande reglerna, före de nya kraven enligt respektive tillämpningsdatum för de olika användningsområdena trätt ikraft, behöver man inte följa de nya kraven i bilaga VIII förrän 1 januari 2025. Detta under förutsättning att inte informationen ändras, vilket kan vara t. ex.:
- ändrad sammansättning,
- ändrad klassificering eller
- ändrad produktbeteckning.

Observera att för att i dessa fall hinna få uppgiftsinlämningen och märkning (med t.ex. UFI-kod) klar till senast 1 januari 2025 behöver man påbörja arbetet i god tid.

UFI står för unik formuleringsidentifierare och är en alfanumerisk kod som kopplar de inlämnade uppgifterna om sammansättningen till en specifik blandning eller en grupp av blandningar. Den kan användas av giftinformationscentraler för att identifiera en blandning.

De som ska lämna uppgifter enligt de nya kraven i bilaga VIII ska skapa ett UFI för sin blandning. Det görs genom Echas UFI-generator, utifrån företagets egna unika nummer för blandningen och företagets momsregistreringsnummer: https://ufi.echa.europa.eu/#/create Länk till annan webbplats.

Generatorn är endast till för att skapa själva UFI-koden. Inget sparas, registreras eller skickas in i samband med att man genererar ett UFI.

UFI-koden ska sedan anges som en del i uppgiftsinlämningen enligt bilaga VIII.

Skyldigheten att lämna uppgifter för giftinformation enligt Artikel 45 och bilaga VIII gäller dig som tillverkar blandningar i syfte att sälja dem vidare eller importerar blandningar från ett land utanför EU/EES (oavsett om det är för eget bruk).

Kravet gäller blandningar som är klassificerade för en eller flera faroklasser för hälsofara eller fysikalisk fara. Kravet gäller alltså inte för rena ämnen.

En distributör har inga direkta skyldigheter att lämna uppgifter för giftinformation enligt Artikel 45 och bilaga VIII. Men den europeiska kemikaliemyndigheten Echa anser att distributörer kan vara indirekt skyldiga enligt artikel 4.10 i CLP (som innebär att blandningar som inte överensstämmer med kraven i CLP-förordningen inte får släppas ut på marknaden). I de fall en distributör byter namn på en produkt eller på annat vis märker om produkten, till exempel om denne säljer den produkten vidare i ett annat land inom EU/EES, behöver distributören först se till att relevant ny information om produkten finns tillgänglig hos utsett organ i det landet. I sådana fall kan distributören behöva ta kontakt med sin leverantör och se till att den kompletterar sin uppgiftsinlämning med de nya uppgifterna. Alternativt kan distributören själv behöva göra en full uppgiftsinlämning enligt bilaga VIII.

Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ett stort antal frågor och svar på sin webbplats. Du hittar dem här (endast på engelska): https://www.echa.europa.eu/sv/support/qas-support/browse Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 17 november 2021