Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Fråga Kemikalieinspektionen

Här kan du hitta några vanliga frågor och svar eller ställa en egen fråga till Kemikalieinspektionens upplysningstjänst.

Från den 27 december till den 7 januari är telefonlinjen stängd. Svarstiden för skriftliga frågor kan bli längre än de sju arbetsdagar som normalt är vårt mål.

Vi svarar främst på frågor om ansvar och skyldigheter inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde. Vi kan inte svara på vad enskilda produkter innehåller eller bedöma risken med en viss användning.

Har du frågor om specifika produkter rekommenderar vi att du kontaktar det företag som säljer produkten. De har ansvar för att produkten är säker att använda och ska ha kunskap om sina produkters innehåll och eventuella skadliga egenskaper.

Om du vill prata med oss kan du ringa 08-519 41 111, mån-ons och fre 09:00-11:00, tors 13:00-15:00. Det kan vara svårt för oss att direkt i telefon svara på omfattande frågor. Då kan det vara bättre att du skriver in frågan via vårt formulär.

Område: Alla

Frågor och svar (60)

Sorteras efter aktualitet

Vilka regler gäller för biocidbehandlade varor?

Varor som är behandlade med biocidprodukter innehåller ämnen som kan vara farliga eller giftiga för människor och miljö. Därför får varorna endast vara behandlade med tillåtna ämnen för att få släppas ut på marknaden och säljas inom EU, enligt EU:s biocidförordning. Du som är tillverkare eller importör har ansvar för att varan är behandlad med ett verksamt ämne som är tillåtet inom EU. Det gäller både varor som tillverkas inom EU och varor som importeras för försäljning inom EU.

Dessutom får varor som tillverkas inom EU endast behandlas med tillåtna biocidprodukter.

För mer information om regler och märkning för biocidbehandlade varor: https://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel/biocidbehandlade-varor


Vad gäller för märkning av biocidbehandlade varor?

En biocidbehandlad vara måste märkas med tydlig och lättläst information till konsumenten. Det gäller alla varor som säljs med ett påstående om att varan har en särskild funktion eller är behandlade med ett verksamt ämne där det krävs i godkännandet av ämnet.

Den behandlade varan ska också märkas med relevant bruksanvisning och försiktighetsåtgärder, om detta är nödvändigt för att skydda människor, djur och miljö.

Om varan tillverkas inom EU är det tillverkaren som har ansvaret för märkningen. Om varan importeras till EU är det importören som har ansvaret.

Märkningen måste finnas på de officiella språken i de medlemsländer där varan säljs, till exempel måste informationen finnas på svenska om varan säljs i Sverige.

Märkningsreglerna för biocidbehandlade varor finns i biocidförordningen (EU) nr 528/2012 (artikel 58).

Jag tänkte importera ett insektsmedel, det innehåller inga farliga ämnen. Finns det några regler som jag måste följa?

Om det är ett insektsmedel som är avsett att "förstöra, oskadliggöra, hindra, förhindra verkningarna av eller på annat sätt kontrollera skadliga organismer på annat sätt än genom enbart fysisk eller mekanisk inverkan", det vill säga att det är ett bekämpningsmedel så krävs det ett godkännande av Kemikalieinspektionen innan du får sälja eller använda det i Sverige. Vilka ämnen som ingår i insektsmedlet, om de är ofarliga eller inte spelar ingen roll. Det verksamma ämnet i medlet måste också vara godkänt eller under utvärdering.

Dessutom finns det regler för vad märkningen av insektsmedlet ska innehålla för uppgifter och leverantören som du köper medlet av (eller leverantören av det verksamma ämnet) måste finnas med på den så kallade artikel 95 listan. Läs mer om reglerna för märkning samt artikel 95 listan på vår webb. https://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel/biocidprodukter

Du hittar information om hur du ansöker om ett godkännande för produkten i vår ansökningsguide: https://www.kemi.se/hitta-direkt/ansok-om-godkannande


Jag vill sälja en biocidprodukt med ett verksamt ämne som fortfarande är under utvärdering inom EU. Vad gäller för en sådan produkt i Sverige?

I Sverige krävs det godkännande för att få sälja många biocidprodukter, även innan det verksamma ämnet är godkänt. Om det krävs godkännande beror på vilken produkttyp produkten tillhör. Läs mer om detta på vår webb: https://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel/biocidprodukter/tillatna-biocidprodukter


Även om det skulle vara så att det inte krävs godkännande för produkten i dagsläget, finns det särskilda regler för biocidprodukter som gäller alla biocidprodukter redan innan produktgodkännande krävs:

- Utöver reglerna för klassificering och märkning i CLP-förordningen gäller även särskilda regler för märkning av biocidprodukter. Dessa finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel KIFS 2008:3 (4 kap, 6§ och bilaga 2).

- En biocidprodukt får bara tillhandahållas på marknaden om ämnesleverantören eller produktleverantören finns på artikel 95-listan för rätt produkttyp. Kravet gäller för alla de verksamma ämnen som finns listade i artikel 95-listan för respektive produkttyp

Får jag använda båtbottenfärg på min båt i Mälaren?

För båtar med huvudsaklig förtöjningsplats i Bottniska viken och i insjöar (som Mälaren) finns det inga godkända båtbottenfärger som innehåller biocider. Där får du bara använda biocidfria färger, som inte kräver godkännande.

Kemiskt verkande båtbottenfärger som innehåller biocider (med t.ex. koppar) behöver vara godkända av oss på Kemikalieinspektionen innan de får säljas och användas. Godkända färger har användningsvillkor som reglerar i vilka vatten och på vilka båtar färgen får användas, t.ex. om användning är tillåten på östkusten eller västkusten, för fritidsbåtar eller fartyg.

Är färgen biocidfri krävs inget godkännande av Kemikalieinspektionen. Därmed finns det inte fastställda användningsvillkor om i vilka vatten färgen får användas.

Vad bör man tänka på när man använder mygg- och fästingmedel?

Mygg- och fästingmedel är ofta avsedda att appliceras direkt på huden. Köp endast medel som är godkända av Kemikalieinspektionen, eftersom en bedömning då har gjorts av riskerna för hälsan och miljön vid användning av medlet. Godkända bekämpningsmedel har en etikett på förpackningen med ett registreringsnummer och viktig information om hur medlet ska användas. Medlet kan exempelvis ha en åldersgräns eller endast få användas ett begränsat antal gånger per dag. Det kan också ha en anvisning om att små barns händer inte ska smörjas in med medlet eftersom de har en tendens att stoppa händerna i munnen och skulle då kunna få i sig medlet via munnen.

Om medlet är godkänt och bruksanvisningen följs så ska det vara säkert att använda. Med den kunskap vi har idag om de verksamma ämnen som ingår i mygg- och fästingmedel ser Kemikalieinspektionen inte heller någon anledning att avråda gravida från att använda dem, förutsatt att de används och doseras enligt bruksanvisningen. Mygg- och fästingmedel bör dock ses som ett andrahandsval när andra metoder inte kan användas eller inte ger tillräckligt skydd. Använd i första hand till exempel myggnät och vanliga kläder. Många medel kan också användas utanpå kläderna.

Vad är kreosot?

Kreosot erhålls oftast genom torrdestillation av stenkol och innehåller en blandning av ett hundratal olika ämnen. Den kemiska sammansättningen varierar mellan olika kreosotoljor men huvudkomponenter är några tiotal aromatiska kolväten och fenoler. Kreosot är hälso- och miljöfarligt.

Redan under 1800-talet började kreosot användas för träimpregnering för att skydda främst stolpar och sliprar mot röta. Fortfarande används kreosot för tryck- och vakuumimpregnering men användningen av det impregnerade träet har begränsats, till exempel får nyimpregnerat trä med kreosot endast användas för yrkesmässigt bruk.

Kreosotolja är trögflytande i rumstemperatur och måste därför värmas upp innan den kan pressas in i träet. Kreosot används endast för tryck- och vakuumimpregnering. Någon ytbehandling av trä med kreosot förekommer inte.

Vilka biocidprodukter får släppas ut på marknaden?

I Sverige gäller som huvudregel att alla biocidprodukter måste vara godkända för att få släppas ut på marknaden eller användas. Sedan den 1 september 2013 gäller EU:s Biocidförordning för reglering av biocidprodukter och för varor behandlade med biocidprodukter . Under en övergångsperiod gäller fortfarande äldre nationella regler. I det nu gällande systemet delas biocidprodukter in i 22 så kallade produkttyper. Initialt är det tillverkaren eller den som söker tillstånd för att släppa ut en produkt på marknaden som bestämmer för vilken produkttyp tillståndet ska gälla. Sedan tas hänsyn till val av produkttyp vid prövning av ansökan. De verksamma ämnen som genereras på plats i maskiner eller via kemiska reaktioner, s.k. in situ-genererade biocidprodukter, omfattas också av godkännandekraven.

Vad är en biocidbehandlad vara?

Behandlade varor är alla ämnen, blandningar eller varor som är behandlade med eller som avsiktligen innehåller en eller flera biocidprodukter. En behandlad vara kan vara en fasadfärg som innehåller ett algdödande ämne, en matta som har behandlats mot mal eller en skärbräda som behandlats med antibakteriella ämnen. Även kläder och skor som behandlas mot dålig lukt är behandlade varor.

Får man använda ett bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och biocider) som man köpt utomlands?

Nej, för att du ska få använda ett bekämpningsmedel i Sverige måste det vara godkänt i Sverige av Kemikalieinspektionen. Om du ska få använda ett medel som du har köpt utomlands behöver du få ett så kallat parallellhandelstillstånd. Du ansöker om ett sådant tillstånd hos Kemikalieinspektionen. [Se vägledning och blanketter för växtskyddsmedel respektive biocider.]

Varför har Kemikalieinspektionen förbjudit båtbottenfärg med zinkoxid?

De zinkoxidbaserade färgerna har under flera år marknadsförts utan godkännande eftersom de av företagen har uppgetts fungera enbart på fysikalisk väg, i detta fall genom att det yttersta färglagret lossnar från skrovet så att det hålls rent från påväxt. Biocidprodukter som fungerar på enbart fysikalisk väg behöver genom ett undantag i lagstiftningen inte godkännande för att få sättas ut på marknaden och användas. Men zinkoxid är giftigt mot påväxtorganismer på båtskrov i liknande koncentrationer som andra verksamma ämnen, till exempel koppar. Kemikalieinspektionens bedömning är därför att dessa zinkoxidbaserade båtbottenfärger inte enbart fungerar på fysikalisk väg. När Kemikalieinspektionen hade uppmärksammat branschen på att ytmjuka färger med höga halter zinkoxid förefaller tillhöra de biocidprodukter som kräver godkännande för att få släppas ut på marknaden och användas så försvann denna typ av färger i stort sett från marknaden under 2012.

Vad bör jag tänka på när det gäller tryckimpregnerat virke?

Träskyddsbehandlat virke innehåller ofta miljöfarliga ämnen. Den som använder tryckimpregnerat virke ska noga överväga behovet och i virkesval och konstruktion se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på hälsa och miljön.

Särskilda användningsbegränsningar finns dessutom för trä impregnerat med kreosot, samt trä behandlat med krom- och arsenikföreningar. Reglerna finns i bilaga XVII i Reach (förordning (EG) nr 1907/2006).
 
Den som yrkesmässigt överlåter träskyddsbehandlat virke har en skyldighet att lämna skriftlig information om bland annat användningsbegränsningar och lämpliga skyddsåtgärder. Reglerna går att läsa i sin helhet i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3), kapitel 6.
 
Även Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:6) reglerar träskyddsbehandling med tryck- och vakuumimpregnering.
 
Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot är farligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar. Ibland är det svårt att se skillnad på gammalt impregnerat virke och sådant som är obehandlat. Om du är tveksam – behandla virket som om det vore impregnerat. Vänd dig till kommunen för att få reda på var du ska lämna det.
 
Naturvårdsverket är ansvarig central myndighet och svarar på frågor om farligt avfall. Regler om farligt avfall finns bland annat i Avfallsförordningen (2011:927).

Vilka regler finns det för klassificering och märkning av biocidprodukter?

CLP förordningen 1272/2008 gäller.

I tillägg till detta gäller även särskilda regler för märkning av biocidprodukter:

- För biocidprodukter som är godkända enligt EU-regler så finns de särskilda reglerna i biocidförordningen 528/2012 artikel 69.

- De produkter som regleras av övergångsreglerna i förordning (EU) Nr. 528/2012, dvs. biocidprodukter som omfattas av de svenska äldre reglerna, omfattas av de svenska märkningsreglerna i KIFS 2008:3 (4 kap 6§ och bilaga 2). Dessa regler gäller både för de produkter som måste vara godkända innan de tillhandahålls eller används, och de produkter som är undantagna kravet på godkännande. Du kan läsa mer om märkningen av biocidprodukter på vår webb: https://www.kemi.se/bekampningsmedel/biocidprodukter/markning



 

 

Vad innebär klassificeringen M, A, AB och B för impregnerat virke?

Klassificeringen är en nordisk branschstandard för impregnerat trä utarbetad av NTR, Nordiska Träskyddsrådet. Syftet med klassificeringen är främst att underlätta för köpare av tryckimpregnerat trä att välja rätt impregnerat virke beroende på hur utsatt konstruktionen kommer att vara för rötangrepp.

Det finns även europeiska standarder för träskyddsbehandlat trä men branschen har velat behålla de inarbetade nordiska träskyddsklasserna.  
De olika skyddsklasserna kan inte härledas direkt till ett verksamt ämne utan skillnaden är främst olika krav på upptag av träskyddsmedlet i splintveden (kg medel/m3 splintved).

  • Trä impregnerat enligt klass M, som är den högsta skyddsklassen, är avsett att användas i träkonstruktioner som riskerar att angripas av marina skadedjur, t.ex. skeppsmask, samt i konstruktioner som utsätts för extrema påkänningar eller för vilka man ställer särskilda säkerhetskrav, detta motsvarar skyddsklass 5 enligt Europastandard EN 335.
  • Trä impregnerat enligt klass A är avsett att användas för virke i markkontakt och i sötvatten, samt i särskilda fall ovan mark, där man har en betydande risk för rötangrepp, detta motsvarar skyddsklass 4 enligt EN 335.
  • Trä impregnerat enligt klass AB är avsett för användning i utsatta konstruktioner ovan mark, som t ex staket, vindskivor detta motsvarar skyddsklass 3 enligt EN 335.
  • Trä impregnerat enligt klass B är endast avsett för utvändiga snickerier som fönster och dörrar.

Mer information om NTR-klassificering finns på Nordiska Träskyddsrådets webbplats.

Var kan jag hitta fler frågor och svar om biocider?

Den Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har många frågor och svar på deras webbsida. Du hittar dem här (endast på engelska) https://www.echa.europa.eu/web/guest/support/qas-support/browse

 



Är det tillåtet att sälja produkter med kolloidalt silver?

Det beror på vad produkten är tänkt att användas till. Ska den användas som t.ex. desinfektionsmedel får den under en övergångsperiod säljas utan godkännande, under förutsättning att silverföreningen i produkten stöds i EU:s granskningsprogram för verksamma ämnen i biocidprodukter för rätt produkttyp. Stöds ämnet i granskningsprogrammet får produkten säljas fram tills dess att utvärderingsprocessen är slutförd. Därefter bedömer man om dessa produkter är acceptabla ur miljö- och hälsosynpunkt.

Kolloidalt silver är inte en kemisk definition, men ofta föreligger silvret i nano-form. Nano-silver är nu anmält till EU:s granskningsprogram i produkttyperna 2, 4 och 9, så desinfektionsmedel som innehåller nano-silver är alltså tillåtet att sälja i dessa produkttyper. Det är dock inte tillåtet att sälja nano-silver för desinfektion av dricksvatten (produkttyp 5). Silverjoner, trots att de är väldigt små, faller inte under definitionen nanosilver.

För användning i medicintekniska produkter, kosmetika eller läkemedel får man kontakta Läkemedelsverket om vilka regler som gäller. För användning i kosttillskott är det Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet.

Hur tar jag reda på vilka bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och biocider) som är godkända?

Genom att söka i bekämpningsmedelsregistret kan du ta reda på vilka bekämpningsmedel som finns (och har funnits) godkända för ett visst användningsområde. https://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/

Måste en biocidprodukt vara godkänd?

Om du vill importera, tillverka eller sälja en biocidprodukt i Sverige behöver du som huvudregel ett godkännande från Kemikalieinspektionen. I Sverige godkänner Kemikalieinspektionen biocidprodukter i enlighet med bestämmelser i Miljöbalken, Bekämpningsmedelsförordningen samt EU:s Biocidförordning. En viktig del av godkännandeprocessen är att säkerställa att tillräckligt med kunskap finns samlad om produktens risker, så att det går att bedöma om oacceptabla risker finns vid normal användning av produkten. Genom att bedöma riskerna kan eventuella skador förebyggas eller minimeras till acceptabla nivåer. Även produkternas effektivitet bedöms vid godkännandet.

Vad är en biocidprodukt?

En biocidprodukt är, enligt Biocidförordningen, varje produkt avsedd att förstöra, oskadliggöra, hindra, förhindra verkningarna av eller på annat sätt kontrollera skadliga organismer på annat sätt än genom enbart fysisk eller mekanisk inverkan. Biocidprodukter är alla bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel. Exempel på biocidprodukter är desinfektionsmedel, träskyddsmedel, myggmedel, råttgifter och båtbottenfärger.

Jag har kreosotimpregnerat virke i mitt bostadshus. Vad ska jag göra?

Innan användningen av kreosot begränsades på 80-talet fanns inga regler som hindrade att kreosotimpregnerat trä användes i byggnader. Kreosotimpregnerat trä kan därför förekomma i äldre bostäder.

Om man har luktproblem eller om luftanalyser av inomhusluften visar på förhöjda halter av ämnen från kreosoten, bör man vidta åtgärder för att minska exponeringen.

Exempel på åtgärder kan vara att förbättra ventilationen, till exempel genom att installera en fläkt, eller om det är möjligt byta ut virket.

Hur länge får man använda en biocidprodukt efter att godkännandet upphört?

Man får som högst använda biocidprodukter i fem år efter det att godkännandet har upphört. I många fall fastställs dock specifika tidpunkter i beslut som kan innebära kortare tidsfrister än fem år.

Läs mer här http://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel/biocidprodukter/utfasning-av-biocidprodukter-som-inte-langre-ar-godkanda

Varför finns det inga godkända bekämpningsmedel mot råttor för användning av privatpersoner?

Råttgift är mycket giftiga för fåglar och däggdjur, inklusive människan och  husdjur. Att bekämpa råttor effektivt är dessutom svårt och kräver mycket kunskap hos användaren. Om man inte hanterar den här typen av produkter med stor försiktighet och har kunskap om riskerna, är de mycket farliga biocidprodukter. För att bekämpningen ska vara både effektiv och säker måste man göra en helhetsbedömning av situationen på plats och bedöma vilka åtgärder som är lämpliga just där. Kemikalieinspektionen anser att den åtgärd som är av störst betydelse för att minska risken för att människor och andra djur än råttor exponeras för medlen är att endast utbildade yrkesmässiga användare får använda dem. Vi anser att detta inte heller påverkar möjligheten till en effektiv kontroll av råttor för att skydda människors hälsa i Sverige, särskilt eftersom de flesta privatpersoner i Sverige har tillgång till professionella skadedjursbekämpare via sin hemförsäkring.

Hur ansöker man om godkännande för en biocidprodukt?

Om det krävs godkännande för att få sälja och använda en biocidprodukt i Sverige ansöker man om det hos Kemikalieinspektionen. Är alla verksamma ämnen i din biocidprodukt godkända för rätt produkttyp inom EU kan du ansöka om godkännande enligt Biocidförordningen. Innehåller din biocidprodukt verksamma ämnen som är under utvärdering i EU:s granskningsprogram då kan du behöva ansöka om godkännande enligt svenska regler.

Vid en ansökan enligt Biocidförordningen använder man ett IT-verktyg som heter R4BP3. Krävs det godkännande enligt svenska regler använder man formulär som finns att hämta på Kemikalieinspektionens webb.

Du hittar en guide för hur man ansöker på Kemikalieinspektionens webb;

https://www.kemi.se/hitta-direkt/ansok-om-godkannande/biocidprodukter

Får jag använda ett bekämpningsmedel (växtskyddsmedel eller biocid) som jag har köpt utomlands?

Nej, för att du ska få använda ett bekämpningsmedel i Sverige måste det vara godkänt i Sverige av Kemikalieinspektionen. Om du ska få använda ett medel som du har köpt utomlands behöver du få ett så kallat parallellhandelstillstånd. Du ansöker om ett sådant tillstånd hos Kemikalieinspektionen. [Se vägledning och blanketter för växtskyddsmedel.]

Hur tar jag reda på om ett bekämpningsmedel är godkänt?

I Bekämpningsmedelsregistret kan du ta reda på om ett bekämpningsmedel är eller har varit godkänt för ett visst användningsområde.

Vad innebär det att ett ämne eller blandning är klassificerat som farligt?

CLP-förordningen innehåller kriterier för att bedöma hur ett ämne eller en blandning ska klassificeras med avseende på dess fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror. Ett ämne eller en blandning är klassificerat som farligt om det uppfyller något eller några av dessa kriterier. Klassificering av en produkts farlighet tar inte hänsyn till den faktiska exponeringen av människor eller miljö vid en viss användning/hantering och ska därför inte förväxlas med riskbedömning.

Var kan jag hitta information om ett ämnes klassificering och märkning (farliga egenskaper)?

Ingående farliga ämnen över vissa koncentrationer i kemiska produkter för vilka det krävs säkerhetsdatablad står listade med klassificering under punkt 3 i säkerhetsdatabladet.

Den Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har också upprättat ett offentligt register över klassificering och märkning av ämnen, det så kallade klassificerings- och märkningsregistret. Registret innehåller både bindande EU-gemensam klassificering enligt bilaga VI till CLP och företagens egenklassificeringar. Registret är sökbart och finns på Echa:s webbplats. http://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/clp---klassificering-och-markning/echas-klassificerings-och-markningsregister

Mitt ämne finns inte förtecknat på bilaga VI till CLP. Innebär det att ämnet inte klassificeras som farligt?

Det är inte en slutsats man kan dra. Förteckningen i bilaga VI är inte uttömmande. För ämnen som inte har en klassificering upptagen i bilaga VI gäller att företagen själva ska klassificera och märka ämnet med hjälp av kriterierna i CLP, s.k. egenklassificering. Samma sak gäller för de faroklasser som inte omfattas av den bindande klassificeringen för ett visst ämne på bilaga VI.

Vad innebär det att klassificera ett ämne eller en blandning?

Klassificering innebär att med hjälp av fastställda kriterier på ett systematiskt sätt ta reda på en produkts farliga egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror. De olika farorna är uppdelade i faroklasser som beskriver typ av fara, som exempelvis ”Akut toxicitet” eller ”Brandfarliga vätskor”. Faroklasserna är i sin tur uppdelade i kategorier som beskriver graden av fara. Klassificering av en produkts farlighet tar inte hänsyn till den faktiska exponeringen av människor eller miljö vid en viss användning/hantering och ska därför inte förväxlas med riskbedömning.

Måste distributörer klassificera enligt CLP-förordningen?

Till skillnad från andra leverantörer behöver en distributör (även en återförsäljare) inte själv klassificera ämnen och blandningar utan får överta den klassificering som en annan aktör i leverantörskedjan har gjort i enlighet med avdelning II.

Vilka ämnen ska anmälas och vem ska anmäla till Klassificerings- och märkningsregistret?

Tillverkare och importörer, eller grupper av tillverkare eller importörer, ska anmäla ett ämne om det släpps ut på marknaden och

• klassificeras som farligt enligt CLP, eller

• ska registreras enligt förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) (även om det inte klassificerats som farligt), eller

• ingår i en blandning i en halt som bidrar till att blandningen klassificeras som farlig enligt CLP (gäller endast vid import till EU/EES).


Ni ska anmäla ämnena oavsett i vilken mängd de tillverkas eller importeras och oavsett om importen görs för eget bruk eller för vidare överlåtelse inom EU. Om ni redan gjort en fullständig registrering av ämnet enligt Reach och i samband med registreringen lämnat de uppgifter som krävs enligt CLP ska ni inte skicka in uppgifterna igen. Nedströmsanvändare och distributörer ska inte anmäla ämnen eftersom skyldigheten endast berör tillverkare och importörer. Läs mer i vårt faktablad om anmälan till Klassificerings och märkningsregistret. http://www.kemi.se/global/faktablad/faktablad-om-klassificerings-och-markningsregistret.pdf

När ska anmälan till Klassificerings- och märkningsregister göras?

Om du tillverkar eller importerar till EU/EES ett ämne ska du anmäla uppgifter till Echa senast inom en månad från det att ämnet släppts ut på marknaden. Observera att detta också gäller så kallade infasningsämnen som ska registreras enligt Reach först 2018. Anmälan ska uppdateras om företaget ändrar ämnets klassificering och märkning.

Hur mycket kostar det att anmäla ett ämne till Echas Klassificerings- och märkningsregister?

Det kostar inget att anmäla ämnen till Klassificerings- och märkningsregistret.

Hur görs en anmälan till Klassificerings och märkningsregistret?

Anmälan ska göras elektroniskt via REACH-IT portalen på Echas webbplats. Det finns olika verktyg för att upprätta en anmälan (IUCLID 5, Bulk eller On Line). Mer information finns hos Echa i Praktisk vägledning 7 ”Hur ett ämne anmäls till klassificerings - och märkningsregistret”. Anmälan är kostnadsfri.

Behöver märkningen på förpackningen som följer av CLP-klassificeringen vara på svenska?

Ja, produkter som säljs på den svenska marknaden ska vara märkta på svenska.Man får använda ytterligare språk på märkningen förutsatt att samma uppgifter förekommer på alla språk som används. Märkningen ska dock vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan text.

Vilka produkter måste vara försedda med barnskyddande förslutning?

Reglerna gäller ämnen och blandningar som säljs till allmänheten och som klassificeras för

  • akut toxicitet i kategori 1-3
  • frätande på huden
  • fara vid aspiration (med undantag för aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning)
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, enstaka exponering
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, upprepad exponering.

Dessutom krävs barnskyddande förslutning för produkter som innehåller ≥ 3% metanol eller ≥ 1% diklormetan.

Behöver vårdprodukter för djur, t.ex. hundschampo, märkas enligt CLP?

Ja. Produkter till djur som till exempel hundschampo räknas enligt lagstiftningen som kemiska produkter, och ska bland annat följa EU-reglerna om klassificering, märkning och förpackning.

Behöver doftljus märkas enligt CLP?

Ljus betraktas som kemiska produkter och omfattas av reglerna i CLP-förordningen. Doftljus innehåller ofta farliga ämnen, till exempel allergiframkallande parfymer, som gör att de ska märkas enligt CLP. Kemiska produkter som klassificeras som farliga ska förpackas och förpackningen ska förses med de märkningsuppgifter som följer av reglerna i CLP. Observera att produkter som säljs i Sverige ska vara märkta på svenska. Även vissa kemiska produkter som inte klassificeras som farliga omfattas av märkningskrav enligt CLP. Exempel på sådan märkning är frasen ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion” (EUH208). På vår webbplats kan du läsa mer om märkning enligt CLP: http://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/clp---klassificering-och-markning/kort-om-clp

Vi gör nya etiketter till våra produkter så att de följer de nya reglerna om märkning enligt CLP. Vi har tänkt att byta ut farosymboler mot faropiktogram och ersätta risk- och skyddsfraser med faro- och skyddsangivelser. Är det tillräckligt?

Nej, det räcker vanligtvis inte eftersom t.ex. nya kriterier i CLP kan medföra att en blandning klassificeras för egenskaper som den inte klassificerades för enligt det äldre systemet. Därför krävs en mer noggrann genomgång av såväl klassificeringen som märkningsuppgifter gentemot kriterierna i CLP.

Kan man ersätta den gamla märkningen genom att klistra på nya symboler eller piktogram?

Det är tillåtet att märka om gamla förpackningar, t.ex. genom att klistra över gammal märkning med ny etikett enligt reglerna i CLP. Men det är knepigt eftersom det inte bara handlar om att byta ut de gamla orangea symbolerna mot nya faropiktogram enligt CLP.


Produkten behöver vara klassificerad enligt kriterierna i CLP och det kan innebära märkning med symboler och faroangivelser som inte alls framgått av den tidigare märkningen på grund av ändrad klassificering. Alla leverantörer ansvarar för att produkterna man säljer är korrekt märkta och förpackade enligt CLP. Det gäller alltså även distributörer.


Om era leverantörer kan tillhandahålla nya etiketter är det viktigt att ni säkerställer att de gäller för just de förpackningar (med den kemiska sammansättningen) som ni har i butiken och inte för en eventuellt ändrad/omformulerad produkt hos leverantören. Ni behöver också kontrollera med er leverantör att kraven på barnskyddande förslutning och taktil varningsmärkning på respektive produkt inte ändrats i och med övergången till CLP.


Tänk också på att etiketten måste fästas på förpackningen så att den är svår att avlägsna. Om ni kommunicerar detta med era leverantörer och säkerställer att ni har rutiner för att se till att rätt etikett klistras på rätt produkt/förpackning, så är det ett möjligt förfarande enligt CLP.

Vi har märkt om alla våra blandningar enligt CLP. Måste alla våra säkerhetsdatablad nu också uppdateras som en följd av detta?

Ja, i säkerhetsdatabladen ska bland annat klassificering och märkning anges. Märkningsuppgifterna i säkerhetsdatabladets avsnitt 2 ska överensstämma med förpackningsmärkningen.

Vi har hört att vi måste märka om alla kemikalier enligt de nya reglerna i CLP-förordningen på vår arbetsplats. Stämmer det?

Produkter som inte längre säljs vidare, utan finns för slutanvändning på t.ex. arbetsplatser omfattas av Arbetsmiljöverkets regler om märkning på arbetsplatsen. För frågor kring detta rekommenderar vi att ni tar kontakt med Arbetsmiljöverket. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Jag har en fråga om vad som räknas som satt på marknaden. Företag A tillverkar en produkt åt företag B. Det är företag B:s kontaktuppgifter som står på etiketten. Är produkten satt på marknaden när företag A sålt den till företag B?

Ja. Kemikalieinspektionens tolkning är att en överlåtelse av produkten från företag A till företag B måste ses som ett utsläppande på marknaden, även om produkten tillverkats av A på uppdrag av B och där det är företag B:s kontaktuppgifter som står på etiketten.

Vi vill ansöka om att använda konfidentiellt ämnesnamn. Vad kostar det?

I allmänhet är avgiften beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 om avgifter som ska betalas till Echa enligt CLP. https://www.notisum.se/rnp/eu/lag/310R0440.htm


Vilken märkningsinformation ska finnas med vid reklam, till exempel i samband med internetförsäljning?

För ämnen: Artikel 48.1 i CLP säger att i all reklam för ett ämne som klassificeras enligt CLP ska aktuella faroklasser eller farokategorier anges. Till exempel ”Frätande på huden, kategori 1B”. Detta gäller så väl ämnen som säljs för yrkesmässigt bruk som ämnen som är avsedda för allmänheten.


För blandningar: Av artikel 48.2 framgår att i all reklam för blandningar, där en enskild konsument kan ingå köpeavtal utan att först ha sett etiketten, ska det uppges vilken eller vilka typer av faror som anges på etiketten på förpackningen. Kravet gäller för alla blandningar som klassificeras som farliga enligt CLP eller som innehåller ett farligt ämne som gör att blandningen ska märkas enligt artikel 25.6.


Typen av fara beskrivs bäst genom att man skriver ut de relevanta faroangivelserna (inte koden utan hela ordalydelsen). Det rekommenderas att man också anger faropiktogram och signalord, för att påkalla konsumentens uppmärksamhet.


När det gäller reklam som riktar sig helt eller delvis till allmänheten är det inte tillräckligt att bara länka till ett säkerhetsdatablad. Eftersom konsumenter inte är vana vid att ta del av informationen i säkerhetsdatablad, är det viktigt att de kan läsa faroinformationen på etiketten innan de köper produkten.

Var hittar jag fler frågor och svar om CLP?

Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ett stort antal frågor och svar på sin webbplats. Du hittar dem här (endast på engelska): https://www.echa.europa.eu/sv/support/qas-support/browse 

Jag har redan anmält mina produkter till Produktregistret. Måste jag registrera enligt Reach då?

Ja, om du tillverkar eller importerar ett ämne i mer än 1 ton per år. Produktanmälan och Reach-registrering regleras i olika lagstiftningar som gäller parallellt. Till produktregistret anmäler du produkter och enligt Reach-förordningen registrerar du ämnen.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 5; Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer 3-6 §§; KIFS (2008:2) 3 kap.

Måste säkerhetsdatablad vara på svenska i Sverige?

Ja. Den EU/EES-leverantör som säljer en kemisk produkt för yrkesmässigt bruk på den svenska marknaden är skyldig att förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad på svenska. Språkkravet gäller inte när ett företag tillverkar eller importerar en produkt för eget bruk. Dock har Arbetsmiljöverket regler om arbetstagares rätt till information vilket även gäller produkter som tillverkas eller importeras för eget bruk. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Se även frågan "Vem är skyldig att översätta ett säkerhetsdatablad till svenska?".

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31.5 och artikel 35

Måste man söka tillstånd för ämnen som finns på bilaga XIV i Reach om man använder ämnena i analysverksamhet?

Nej, förutsatt att ämnena används under kontrollerade förhållanden och inte i mer än 1 ton per år och juridisk enhet.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 3.23 och artikel 56.3; Echa:s FAQ nummer 585

En kund vill veta vad min produkt innehåller. Är jag skyldig att svara på det?

Till viss del. Om din produkt är en vara (till exempel kläder, möbler, elektronik, etc.) är du skyldig att svara på om din produkt innehåller mer än 0,1 viktprocent av något ämne på kandidatförteckningen.

Om din produkt är en kemisk produkt (ett ämne eller en blandning) ska det framgå av märkningen på förpackningen vilka farliga ämnen, som bidrar till produktens klassificering, som produkten innehåller. För yrkesmässiga kunder ska något mer omfattande information framgå i säkerhetsdatabladet. Det finns inget krav på att uppge ingående ämnen som inte är klassificerade som farliga, förutom om de finns på kandidatförteckningen.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 33 och artikel 31.4; CLP-förordningen, artikel 18

Var hittar jag fler frågor och svar om Reach?

Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ett stort antal frågor och svar på sin webbplats. Du hittar dem här (endast på engelska): https://www.echa.europa.eu/sv/support/qas-support/browse


Vad är Reach?

Reach är namnet på en kemikalielagstiftning som trädde i kraft i hela EU år 2007. I Reach finns bland annat regler om vad du som företagare har för ansvar och skyldigheter rörande dina produkter och din verksamhet. Det kan handla om att registrera importerade eller tillverkade ämnen, föra vidare information i distributionskedjan eller tillämpa riskhanteringsåtgärder som anges i säkerhetsdatablad eller exponeringsscenarier. Reglerna gäller dig som tillverkar, importerar, använder eller distribuerar (säljer) rena ämnen, blandningar (kemiska produkter) och varor.

Vad kostar det att registrera ett ämne i Reach?

Kostnaden varierar bland annat beroende på företagets storlek och importerad eller tillverkad volym av ämnet.

Den administrativa avgiften (grundavgiften) finns angiven i Kommissionens avgiftsförordning (EG) nr 340/2008. Små och medelstora företag betalar en lägre avgift. Det krävs ingen administrativ avgift för att registrera ämnen i kvantiteter mellan 1 och 10 ton per år, förutsatt att registreringen innehåller all den information som krävs.

Utöver den administrativa avgiften kan du behöva betala för att få tester utförda för ditt ämne, tillgång till redan befintliga testdata (ett så kallat Letter of Access) samt för konsultkostnader om du behöver hjälp med att göra registreringen. Dessa kostnader varierar stort, bland annat beroende på hur många företag som registrerar samma ämne.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 74; Förordning (EG) nr 340/2008

Vem är skyldig att översätta ett säkerhetsdatablad till svenska?

Det är leverantören av ett ämne eller en blandning som är skyldig att förse den svenska mottagaren med ett svenskt säkerhetsdatablad, förutsatt att leverantören befinner sig i ett EU/EES-land. I de fall leverantören inte har översatt säkerhetsdatabladet till svenska är det i praktiken svårt att göra någonting åt det. Om du säljer produkten vidare på den svenska marknaden är det du som är skyldig att förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad på svenska, även om du inte fått ett på svenska från din leverantör.

Observera att du inte bara ansvarar för att översätta bladet. När du säljer en produkt vidare ansvarar du också för att innehållet i säkerhetsdatabladet är korrekt. Du ansvarar till exempel för att informationen om produktens faror är korrekt.

Om du importerar från en leverantör utanför EU/EES, och säljer produkten vidare, är det du själv som är skyldig att upprätta och tillhandahålla ett säkerhetsdatablad som uppfyller kraven i Reach-förordningen.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31.5 och bilaga II

Vilket telefonnummer för nödsituationer ska man uppge i säkerhetsdatabladet?

I Sverige ska man ange telefonnumret till giftinformationscentralen (GIC).

Tänk på att även kontakta GIC för att skicka in de uppgifter om produkterna som de behöver ha för att kunna svara på frågor vid förgiftningsfall. För mer information om telefonnummer till GIC och vilken information GIC behöver, se https://giftinformation.se/nya-kemiska-produkter/ 

Regelreferens: Reach-förordningen, bilaga II punkt 1.4

Vem ska anges som leverantör i säkerhetsdatabladet?

Någon leverantör i leverantörskedjan inom EU ska anges, oberoende av om det är tillverkaren, importören, enda representanten, nedströmsanvändaren eller distributören. Leverantörens fullständiga adress och telefonnummer ska anges samt e-postadress för en behörig person som ansvarar för säkerhetsdatabladet. Detta gäller förutsatt att produkten har samma handelsnamn i hela leverantörskedjan. Om du byter handelsnamn på produkten eller översätter säkerhetsdatabladet ska du ange dig själv som leverantör.

Regelreferens: Reach-förordningen, bilaga II punkt 1.3

Krävs det säkerhetsdatablad för ögonfranslim och nagellim?

Ja, för yrkesmässiga användare. Dessa produkter anses vara kemiska produkter och inte kosmetiska produkter. Kravet gäller om produkterna innehåller sådana ämnen som gör att det krävs säkerhetsdatablad.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31

Måste man ha ett Reach-certifikat?

Nej, det finns inga krav på att man måste ha ett Reach-certifikat. Däremot finns det krav på att de produkter du säljer uppfyller kraven i Reach-förordningen. Det är inte reglerat i lagstiftningen vad ett Reach-certifikat är, och det finns inga lagstadgade kriterier för vad ett Reach-certifikat betyder.

En del företag erbjuder tjänsten att ”certifiera” produkter med ett Reach-certifikat. Om du blir erbjuden tjänsten att få ett Reach-certifikat, fråga företaget som utfärdar certifikatet vad det innebär.

Det viktiga för dig som företagare är att se till att du följer kraven i Reach-förordningen. Vilket arbetssätt du väljer för att göra det är valfritt, olika arbetssätt kan passa olika företag.

Krävs det säkerhetsdatablad för djurvårdsprodukter?

Ja, om produkterna uppfyller kriterierna för när det ska finnas ett säkerhetsdatablad. Om du säljer sådana djurvårdsprodukter till någon som använder produkterna yrkesmässigt eller till någon som säljer produkterna vidare ska du lämna ett säkerhetsdatablad. Du behöver inte lämna säkerhetsdatablad till konsumenter (privatpersoner).
En djurvårdsprodukt är exempelvis ett djurschampo, en tassalva eller en tandkräm för djur. Det är alltså produkter som säljs utan medicinska påståenden och där syftet är att vårda djuret. Motsvarande produkter som används på människa benämns kosmetiska och hygieniska produkter.
Djurvårdsprodukter är kemiska produkter i lagens mening (ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen) och omfattas av de allmänna bestämmelserna om till exempel klassificering, märkning och säkerhetsdatablad. Veterinärmedicinska läkemedel omfattas av särskilda regler som Läkemedelsverket ansvarar för.
Här kan du läsa mer om vilka kemiska produkter, inklusive djurvårdsprodukter, som ska ha säkerhetsdatablad https://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/reach-forordningen/sakerhetsdatablad

Får blymönja säljas till privatpersoner?

Nej, blymönja får endast säljas till yrkesmässiga användare, inte till privatpersoner (konsumenter).


Blymönja innehåller blytetraoxid. Blytetraoxid är klassificerat som reproduktionstoxiskt i kategori 1A och ingår i gruppen blyföreningar (index nr: 082-001-00-6) som alla är klassificerade på detta sätt. I bilaga XVII till Reach-förordningen, post 30, finns en bestämmelse som innebär att ämnen som är klassificerade som reproduktionstoxiska i kategori 1A eller 1B inte får släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar för försäljning till allmänheten över en viss haltgräns. Det gäller förutsatt att ämnet är upptaget i Tillägg 5 eller 6 i Reach-förordningen, vilket blytetraoxid är. Halten blytetraoxid i blymönja ligger över haltgränsen och är därmed för hög för att blymönja ska få säljas till privatpersoner.


Blymönjefärg som släpps ut på marknaden ska märkas med texten "Endast för yrkesmässigt bruk".


Reglerna finns i Reach-förordningen Bilaga XVII post 30.



Får blymönja användas av privatpersoner?


Nej, blymönja får inte användas av privatpersoner.


I Sverige har vi nationella regler som innebär att  privatpersoner kan ansöka om tillstånd för att få köpa och använda vissa särskilt farliga produkter, som exempelvis blymönja. Men eftersom det finns ett EU-gemensamt förbud mot försäljning till allmänheten är produkten inte tillgänglig för privatpersoner.