Fråga Kemikalieinspektionen

Här kan du hitta några vanliga frågor och svar eller ställa en egen fråga till Kemikalieinspektionens upplysningstjänst.

Vi svarar främst på frågor om ansvar och skyldigheter inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde. Vi kan inte svara på vad enskilda produkter innehåller eller bedöma risken med en viss användning.

Har du frågor om specifika produkter rekommenderar vi att du kontaktar det företag som säljer produkten. De har ansvar för att produkten är säker att använda och ska ha kunskap om sina produkters innehåll och eventuella skadliga egenskaper.

Om du vill prata med oss kan du ringa 08-519 41 111. Våra ordinarie telefontider är:

  • måndag – onsdag och fredag 09:00 – 11:00,

  • torsdag 13:00 – 15:00.

Det kan vara svårt för oss att direkt i telefon svara på omfattande frågor. Då kan det vara bättre att du skriver in frågan via vårt formulär.

Område: Reach Alla

Frågor och svar (14)

Sorteras efter aktualitet

Jag har redan anmält mina produkter till Produktregistret. Måste jag registrera enligt Reach då?

Ja, om du tillverkar eller importerar ett ämne i mer än 1 ton per år. Produktanmälan och Reach-registrering regleras i olika lagstiftningar som gäller parallellt. Till produktregistret anmäler du produkter och enligt Reach-förordningen registrerar du ämnen.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 5; Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer 3-6 §§; KIFS (2008:2) 3 kap.

Måste säkerhetsdatablad vara på svenska i Sverige?

Ja. Den EU/EES-leverantör som säljer en kemisk produkt för yrkesmässigt bruk på den svenska marknaden är skyldig att förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad på svenska. Språkkravet gäller inte när ett företag tillverkar eller importerar en produkt för eget bruk. Dock har Arbetsmiljöverket regler om arbetstagares rätt till information vilket även gäller produkter som tillverkas eller importeras för eget bruk. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Se även frågan "Vem är skyldig att översätta ett säkerhetsdatablad till svenska?".

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31.5 och artikel 35

Måste man söka tillstånd för ämnen som finns på bilaga XIV i Reach om man använder ämnena i analysverksamhet?

Nej, förutsatt att ämnena används under kontrollerade förhållanden och inte i mer än 1 ton per år och juridisk enhet.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 3.23 och artikel 56.3; Echa:s FAQ nummer 585

En kund vill veta vad min produkt innehåller. Är jag skyldig att svara på det?

Till viss del. Om din produkt är en vara (till exempel kläder, möbler, elektronik, etc.) är du skyldig att svara på om din produkt innehåller mer än 0,1 viktprocent av något ämne på kandidatförteckningen.

Om din produkt är en kemisk produkt (ett ämne eller en blandning) ska det framgå av märkningen på förpackningen vilka farliga ämnen, som bidrar till produktens klassificering, som produkten innehåller. För yrkesmässiga kunder ska något mer omfattande information framgå i säkerhetsdatabladet. Det finns inget krav på att uppge ingående ämnen som inte är klassificerade som farliga, förutom om de finns på kandidatförteckningen.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 33 och artikel 31.4; CLP-förordningen, artikel 18

Var hittar jag fler frågor och svar om Reach?

Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ett stort antal frågor och svar på sin webbplats. Du hittar dem här (endast på engelska): https://www.echa.europa.eu/sv/support/qas-support/browse


Vad är Reach?

Reach är namnet på en kemikalielagstiftning som trädde i kraft i hela EU år 2007. I Reach finns bland annat regler om vad du som företagare har för ansvar och skyldigheter rörande dina produkter och din verksamhet. Det kan handla om att registrera importerade eller tillverkade ämnen, föra vidare information i distributionskedjan eller tillämpa riskhanteringsåtgärder som anges i säkerhetsdatablad eller exponeringsscenarier. Reglerna gäller dig som tillverkar, importerar, använder eller distribuerar (säljer) rena ämnen, blandningar (kemiska produkter) och varor.

Vad kostar det att registrera ett ämne i Reach?

Kostnaden varierar bland annat beroende på företagets storlek och importerad eller tillverkad volym av ämnet.

Den administrativa avgiften (grundavgiften) finns angiven i Kommissionens avgiftsförordning (EG) nr 340/2008. Små och medelstora företag betalar en lägre avgift. Det krävs ingen administrativ avgift för att registrera ämnen i kvantiteter mellan 1 och 10 ton per år, förutsatt att registreringen innehåller all den information som krävs.

Utöver den administrativa avgiften kan du behöva betala för att få tester utförda för ditt ämne, tillgång till redan befintliga testdata (ett så kallat Letter of Access) samt för konsultkostnader om du behöver hjälp med att göra registreringen. Dessa kostnader varierar stort, bland annat beroende på hur många företag som registrerar samma ämne.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 74; Förordning (EG) nr 340/2008

Vem är skyldig att översätta ett säkerhetsdatablad till svenska?

Det är leverantören av ett ämne eller en blandning som är skyldig att förse den svenska mottagaren med ett svenskt säkerhetsdatablad, förutsatt att leverantören befinner sig i ett EU/EES-land. I de fall leverantören inte har översatt säkerhetsdatabladet till svenska är det i praktiken svårt att göra någonting åt det. Om du säljer produkten vidare på den svenska marknaden är det du som är skyldig att förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad på svenska, även om du inte fått ett på svenska från din leverantör.

Observera att du inte bara ansvarar för att översätta bladet. När du säljer en produkt vidare ansvarar du också för att innehållet i säkerhetsdatabladet är korrekt. Du ansvarar till exempel för att informationen om produktens faror är korrekt.

Om du importerar från en leverantör utanför EU/EES, och säljer produkten vidare, är det du själv som är skyldig att upprätta och tillhandahålla ett säkerhetsdatablad som uppfyller kraven i Reach-förordningen.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31.5 och bilaga II

Vilket telefonnummer för nödsituationer ska man uppge i säkerhetsdatabladet?

I Sverige ska man ange telefonnumret till giftinformationscentralen (GIC).

Tänk på att även kontakta GIC för att skicka in de uppgifter om produkterna som de behöver ha för att kunna svara på frågor vid förgiftningsfall. För mer information om telefonnummer till GIC och vilken information GIC behöver, se https://giftinformation.se/nya-kemiska-produkter/ 

Regelreferens: Reach-förordningen, bilaga II punkt 1.4

Vem ska anges som leverantör i säkerhetsdatabladet?

Någon leverantör i leverantörskedjan inom EU ska anges, oberoende av om det är tillverkaren, importören, enda representanten, nedströmsanvändaren eller distributören. Leverantörens fullständiga adress och telefonnummer ska anges samt e-postadress för en behörig person som ansvarar för säkerhetsdatabladet. Detta gäller förutsatt att produkten har samma handelsnamn i hela leverantörskedjan. Om du byter handelsnamn på produkten eller översätter säkerhetsdatabladet ska du ange dig själv som leverantör.

Regelreferens: Reach-förordningen, bilaga II punkt 1.3

Krävs det säkerhetsdatablad för ögonfranslim och nagellim?

Ja, för yrkesmässiga användare. Dessa produkter anses vara kemiska produkter och inte kosmetiska produkter. Kravet gäller om produkterna innehåller sådana ämnen som gör att det krävs säkerhetsdatablad.

Regelreferens: Reach-förordningen, artikel 31

Måste man ha ett Reach-certifikat?

Nej, det finns inga krav på att man måste ha ett Reach-certifikat. Däremot finns det krav på att de produkter du säljer uppfyller kraven i Reach-förordningen. Det är inte reglerat i lagstiftningen vad ett Reach-certifikat är, och det finns inga lagstadgade kriterier för vad ett Reach-certifikat betyder.

En del företag erbjuder tjänsten att ”certifiera” produkter med ett Reach-certifikat. Om du blir erbjuden tjänsten att få ett Reach-certifikat, fråga företaget som utfärdar certifikatet vad det innebär.

Det viktiga för dig som företagare är att se till att du följer kraven i Reach-förordningen. Vilket arbetssätt du väljer för att göra det är valfritt, olika arbetssätt kan passa olika företag.

Krävs det säkerhetsdatablad för djurvårdsprodukter?

Ja, om produkterna uppfyller kriterierna för när det ska finnas ett säkerhetsdatablad. Om du säljer sådana djurvårdsprodukter till någon som använder produkterna yrkesmässigt eller till någon som säljer produkterna vidare ska du lämna ett säkerhetsdatablad. Du behöver inte lämna säkerhetsdatablad till konsumenter (privatpersoner).
En djurvårdsprodukt är exempelvis ett djurschampo, en tassalva eller en tandkräm för djur. Det är alltså produkter som säljs utan medicinska påståenden och där syftet är att vårda djuret. Motsvarande produkter som används på människa benämns kosmetiska och hygieniska produkter.
Djurvårdsprodukter är kemiska produkter i lagens mening (ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen) och omfattas av de allmänna bestämmelserna om till exempel klassificering, märkning och säkerhetsdatablad. Veterinärmedicinska läkemedel omfattas av särskilda regler som Läkemedelsverket ansvarar för.
Här kan du läsa mer om vilka kemiska produkter, inklusive djurvårdsprodukter, som ska ha säkerhetsdatablad https://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/reach-forordningen/sakerhetsdatablad

Får blymönja säljas till privatpersoner?

Nej, blymönja får endast säljas till yrkesmässiga användare, inte till privatpersoner (konsumenter).


Blymönja innehåller blytetraoxid. Blytetraoxid är klassificerat som reproduktionstoxiskt i kategori 1A och ingår i gruppen blyföreningar (index nr: 082-001-00-6) som alla är klassificerade på detta sätt. I bilaga XVII till Reach-förordningen, post 30, finns en bestämmelse som innebär att ämnen som är klassificerade som reproduktionstoxiska i kategori 1A eller 1B inte får släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar för försäljning till allmänheten över en viss haltgräns. Det gäller förutsatt att ämnet är upptaget i Tillägg 5 eller 6 i Reach-förordningen, vilket blytetraoxid är. Halten blytetraoxid i blymönja ligger över haltgränsen och är därmed för hög för att blymönja ska få säljas till privatpersoner.


Blymönjefärg som släpps ut på marknaden ska märkas med texten "Endast för yrkesmässigt bruk".


Reglerna finns i Reach-förordningen Bilaga XVII post 30.



Får blymönja användas av privatpersoner?


Nej, blymönja får inte användas av privatpersoner.


I Sverige har vi nationella regler som innebär att  privatpersoner kan ansöka om tillstånd för att få köpa och använda vissa särskilt farliga produkter, som exempelvis blymönja. Men eftersom det finns ett EU-gemensamt förbud mot försäljning till allmänheten är produkten inte tillgänglig för privatpersoner.