Frågor och svar om villkor för växtskyddsmedel

Minst ett verksamt ämne i produkten bryts ned till ämnet 1,2,4-triazol. Flera av de ämnen som ingår i gruppen ”azoler” bildar nedbrytningsprodukten 1,2,4-triazol. Exempel på sådana ämnen är mefentriflukonazol och protiokonazol.

Nedbrytningsprodukten 1,2,4-triazol kan läcka till grundvatten. Användning av växtskyddsmedel får inte ge upphov till överskridande av gränsvärdet 0,1 µg/liter av ämnet 1,2,4-triazol i grundvatten. Gränsvärdet är satt eftersom 1,2,4-triazol är klassificerat som misstänkt reproduktionstoxiskt.

Ett villkor har tagits fram för att skydda grundvatten när det finns risk att olika växtskyddsmedel som ger upphov till samma nedbrytningsprodukt används på samma fält. När växtskyddsmedel används ensamma, ett och ett, är risken acceptabel. Om flera olika växtskyddsmedel som ger upphov till samma nedbrytningsprodukt används på samma plats finns risk att gränsvärdet överskrids.

Om du tänkt använda två produkter som båda är märkta med ”Ger upphov till bildandet av 1,2,4-triazol” och minst en av produkterna har villkoret om att dosen ska minskas proportionellt kan du inte använda hela dosen av båda växtskyddsmedlen. Att minska dosen proportionellt betyder till exempel att du kan välja att använda 50% av det ena och 50 % av det andra.

Vissa produkter som ger upphov till nedbrytningsprodukten 1,2,4-triazol har ännu inte förnyats och risken för bildandet av ämnet har inte bedömts. I samband med att verksamma ämnen förnyas på EU-nivå förnyas också produktgodkännanden där ämnet ingår. Detta kan leda till att fler produkgodkännanden får villkoret om 1,2,4-triazol och fler produkter får märkningen.

Det huvudsakliga skälet till att olika produkter har olika villkor är att verksamma ämnens egenskaper skiljer sig åt. Exempelvis kan nedbrytningstakten och ämnets giftighet skilja sig åt, det kan ge olika begränsningar i godkännandet.

Kemikalieinspektionen strävar efter att ha standardiserade villkor, men villkor kan omformuleras över tid, förbättras och förtydligas. Regelverket och bedömningar utvecklas över tid och det kan innebära att nya villkor tillkommer. Likartade produkter kan ha olika villkor eftersom den som söker om godkännade välja olika strategier för hur de utformar sin ansökan och vilken dokumentation de skickar in till oss.

Ett produktgodkännande sträcker sig ofta över lång tid, och Kemikalieinspektionen har inte rätt att ändra ett godkännande enbart på grund av att ett villkor har omformulerats. Villkoren för liknande produkter kan därför variera beroende på när godkännandet beslutades.

Om man jämför två liknande produkter som är godkända ungefär samtidigt kan villkoren trots det vara olika. Det är den som ansöker om ett produktgodkännande som ska visa att risken med användningen av en produkt är acceptabel. Den som söker ska ta fram data och studier samt kvantifiera och bedöma risken med användningen. Företag kan välja att gå olika långt i sin bedömning beroende på vilken data de har tillgång till. Konsekvensen blir att liknande produkter kan få olika villkor.

Ett annat skäl till att villkoren skiljer sig åt mellan liknande produkter kan vara att produkterna ska användas på olika sätt. Några faktorer som påverkar risken med användningen är till exempel:

• En högre dos av ett ämne leder större risk för människors hälsa och miljön
• Om ett ämne träffar marken vid spridning ökar risken för att ämnet läcker till grundvattnet. Att behandla en gröda i ett tidigt utvecklingsstadium, då marken inte täcks av grödan, ökar risken för läckage till grundvatten.
• Risken för nederbörd varierar över året. Om det regnar under en period i nära anslutning till att ett ämne sprids ökar risken för att ämnet läcker till grundvattnet.

Exponeras en stor del av huden under en arbetsdag kan du ta upp mer av ett ämne än om du skulle äta ett äpple från ett träd som behandlats med samma medel. Ibland är tiden i villkor om täckande arbetskläder vid återinträde längre än karenstiden för ätbara grödor. Exponeringsvägen för de som arbetar med en gröda och en individ som äter ett äpple är olika. Riskbedömningsmodellerna tar hänsyn tillger hur exponeringen sker. När du arbetar med en gröda som är behandlad med växtskyddsmedel finns risk att huden exponeras för växtskyddsmedel som finns kvar på grödan. Huden är vårt största organ och många ämnen tas upp genom huden. Ofta räcker det att skydda huden med arbetskläder för att minska risken för upptag via huden.

Huden är vårt största organ och många ämnen tas upp genom huden. Den som söker om ett produktgodkännande ska bedöma risken för att ett verksamt ämne som ingår i produkten tas upp via huden. Förutom de som sprider växtskyddsmedlet finns risk att de som går in i behandlade områden eller arbetar med växter som behandlats exponeras via huden.

Risken med exponeringen varierar mellan olika produkter och användningar. Olika ämnen och formuleringar har olika benägenhet att tas upp via huden. Olika produkter kan också ha olika hög koncentration av ämnen. Är risken stor kan det bli aktuellt med ett återinträdesförbud. Baserat på hur svårt ett ämne är att bryta ned kan man uppskatta hur länge ett återinträdesförbud krävs och därefter hur länge handskar och/eller arbetskläder ska användas. I sällsynta fall måste arbetskläder användas under grödans hela livscykel.

Robotar som ger lika hög eller högre precision jämfört med en bomspruta får användas vid spridning av växtskyddsmedel som är godkända för bomspruta. På samma sätt får en besprutningsrobot som ger lika hög eller högre precision som en fläktspruta användas för produkter som utvärderats och godkänts för fläktspruta. Du som vill använda en robot ansvarar för att säkerställa att en minst lika hög precision uppnås.

Robotar som ger lika hög eller högre precision jämfört med en fläktspruta får användas vid spridning av växtskyddsmedel som är godkända för fläktspruta. På motsvarande sätt får en besprutningsrobot som ger lika hög eller högre precision som en bomspruta användas för produkter som utvärderats och godkänts för bomspruta. Du som vill använda en robot ansvarar för att säkerställa att en minst lika hög precision uppnås.