Riskindikatorer för växtskyddsmedel

För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har Kemikalieinspektionen tagit fram beräkningsmodellen PRI-Nation. Den kan användas för att redovisa hur olika åtgärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige.

Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, underhåll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalieinspektionen.

Beräkningar

Beräkningarna är baserade på en princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:

För varje enskilt verksamt ämne (cirka 295 st):

  • försålda kvantiteter
  • DT50lab och DT50fält, halveringstid i jord i labora­torieförsök respektive fältförsök
  • Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol
  • Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten
  • BCF, biokoncentrationsfaktor.

För varje produkt (en representativ produkt per ämne):

  • rekommenderad dos
  • spridningsmetod
  • spridningsfrekvens
  • formulering
  • farokategori
  • R-fraser (utvalda miljö- och hälsoriskfraser).

Mer information om indikatorns metodologi, dess beräk­ningsgrunder med mera finns i Kemikalieinspektionens PM nr 6/04.

PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach.

För uppgifter om framtagning av ”rekommenderad dos” hänvisar vi till:
Statistikens framställning – Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser, SCB.

Resultat

Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index 1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden.

Antal hektardoser har minskat något under 2018 jämfört med 2017, men sedan basåret 1988 finns en ökande trend. Trots minskningen i antal hektardoser kan man inte se motsvarande minskning i miljö- och hälsoriskindex det senaste året. Miljöriskindex har tvärtom ökat mellan åren 2017 och 2018. Denna skillnad kan förklaras med att flera ämnen med höga riskpoäng har fått en ökad användning det senaste året. Några av dessa är så kallade kandidatämnen för substitution som ingår i medel som nyligen godkänts, bland annat tebukonazol och metkonazol. Jämfört med basåret 1988 har det skett en minskning för hälso- respektive miljöriskindex med ca 63 respektive 30 procent.

Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån försåld årlig mängd av varje verksamt ämne. Den försålda mängden kan förskjutas mellan enskilda år på grund av lagringstekniska orsaker. Det kan till exempel handla om hamstringsaktiviteter föranledda av aviserade skattehöjningar på växtskyddsmedel. De svängningar som kan noteras 1994/1995, 1999/2000, 2003/2004 och 2014/2015 är exempel på sådana tillfällen där försäljningen inte speglar den faktiska användningen under samma år och därmed heller inte riskerna.

 

Diagram - Riskindex växtskyddsmedel 1988-2018.

Klicka här för större diagram

Se hela rapporten i PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach.

Se även information på Miljömålsportalen om växtskyddsmedelsindikatorn.