Träskydd med kreosot
Innehållsförteckning:
Kreosot är en blandning av många olika ämnen och är en restprodukt vid torrdestillation av stenkol för att tillverka koks. Sedan sent 1800-talet har kreosot använts för att impregnera trä som skydd mot angrepp av röta och skadeinsekter. Därför är kreosot ett bekämpningsmedel som hör till produkttypen träskyddsmedel bland biocidprodukter. Eftersom användning av kreosot kan leda till oacceptabla risker för hälsa och miljö, finns det strikta regler om hur och var kreosot får användas.
Läs mer om trä för utomhusbruk
Risker med kreosot för hälsa och miljö
Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera ämnen som har hälsofarliga egenskaper. Ämnena antracen, fluoranten, pyren och fenantren i kreosot har så kallade PBT-egenskaper, de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). För dessa ämnen gäller generellt att de är farliga under lång tid efter träets behandling.
Användning och regler för kreosot
Kreosot används idag för industriell impregnering av järnvägssliprar samt el- och telefonstolpar. Användningen av kreosot begränsades först på 1980-talet. Innan dess var inte användning av kreosotimpregnerat virke i byggnader reglerad. Därför kan kreosot förekomma i äldre bostäder.
Idag får kreosot bara användas av yrkesfolk med specialutbildning och endast för att impregnera el- och telefonstolpar eller järnvägssliprar. För att kreosotimpregnerat trä ska få saluföras på andrahandsmarknaden och återanvändas av privatpersoner krävs att träet har blivit impregnerat före den 31 december 2002.
Reach-förordningen och kreosotförbud
Kreosotimpregnerat trä får inte användas
- inuti byggnader, oavsett ändamål
- i leksaker
- på lekplatser
- i parker, trädgårdar och anläggningar för friluftsliv där det finns risk för ofta förekommande hudkontakt
- vid tillverkning av trädgårdsmöbler såsom picknickbord
- vid tillverkning, användning och eventuell återbehandling av
- behållare avsedda för odling
- förpackningar som kan komma i kontakt med råvaror, halvfabrikat eller färdiga produkter som är avsedda att konsumeras av människor eller djur
- andra material som kan förorena de varor som anges ovan.
Dessa begränsningsregler framgår av Reach-förordningen, (EG) nr 1907/2006 (post 31, bilaga XVII) och gäller oavsett hur gammalt virket är.
Godkända biocidprodukter med kreosot
Biocidprodukter som innehåller kreosot måste godkännas av Kemikalieinspektionen innan de får användas i Sverige. Vi gör en bedömning av produktens hälso- och miljöfarliga egenskaper med hänsyn till användningsområde.
Kreosot har utvärderats inom granskningsprogrammet för verksamma ämnen i biocidprodukter inom EU. Ämnesgodkännandet löper nu fram till 31 oktober 2029.
Nya villkor för varor behandlade med kreosot
I och med att ämnesgodkännandet förlängdes för kreosot så har EU kommissionen beslutat om nya villkor för varor behandlade med kreosot. Nu får träskyddsmedel med kreosot bara användas för att behandla järnvägsslipers och ledningsstolpar och bara i de medlemsländer som idag anser att behovet av dessa varor överväger riskerna. Echa har publicerat en lista över vilka länder inom EU som tillåter utsläppande på marknaden (tillhandahållande i första led) av kreosotimpregnerade sliprar och el- och telefonstolpar. Listan finns på den här webbsidan hos Echa Läs mer om behandlade varor hos Echa
Länk till annan webbplats.
Från och med den 30 april 2023 får endast de länder inom EU som finns med på den listan släppa ut varor behandlade med kreosot på marknaden.
Impregnerat virke kan vara farligt avfall
Virke som är impregnerat med till exempel kreosot kan vara farligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar.
Nyligen kreosotbehandlat trä är svart eller brunt och har en stark och karaktäristisk lukt som av tjära. Färgen och lukten försvinner med tiden om virket utsätts för väder och vind. Riktigt gammalt kreosotvirke kan vara ljusgrått till färgen. Ibland är det svårt att se skillnad på gammalt impregnerat virke och sådant som är obehandlat. Naturvårdsverket ansvarar för regler om avfall. Om du har frågor om ditt avfall kontakta dem. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Du kan även vända dig till kommunen om du har frågor eller för att få reda på var du ska lämna ditt avfall.
Vanliga frågor och svar om träskydd med kreosot
Kreosot erhålls oftast genom torrdestillation av stenkol och innehåller en blandning av ett hundratal olika ämnen. Den kemiska sammansättningen varierar mellan olika kreosotoljor men huvudkomponenter är några tiotal aromatiska kolväten och fenoler. Kreosot är hälso- och miljöfarligt.
Redan under 1800-talet började kreosot användas för träimpregnering för att skydda främst stolpar och sliprar mot röta. Fortfarande används kreosot för tryck- och vakuumimpregnering men användningen av det impregnerade träet har begränsats, till exempel får nyimpregnerat trä med kreosot endast användas för yrkesmässigt bruk.
Kreosotolja är trögflytande i rumstemperatur och måste därför värmas upp innan den kan pressas in i träet. Kreosot används endast för tryck- och vakuumimpregnering. Någon ytbehandling av trä med kreosot förekommer inte.
Innan användningen av kreosot begränsades på 80-talet fanns inga regler som hindrade att kreosotimpregnerat trä användes i byggnader. Kreosotimpregnerat trä kan därför förekomma i äldre bostäder.
Om man har luktproblem eller om luftanalyser av inomhusluften visar på förhöjda halter av ämnen från kreosoten, bör man vidta åtgärder för att minska exponeringen.
Exempel på åtgärder kan vara att förbättra ventilationen, till exempel genom att installera en fläkt, eller om det är möjligt byta ut virket.