Träskyddsmedel

Innehållsförteckning:

Många träimpregneringsmedel är giftiga och kan skada både människors hälsa och miljön. Träskyddsbehandlat virke kan innehålla giftiga ämnen som kreosot, arsenik, krom och koppar.

Informationen på denna webbsida riktar sig främst till företag. Är du privatperson och vill läsa om träskyddsmedel hittar du information här.

Användning

Träskyddsmedel innehåller kemiska ämnen för att motverka att virket bryts ner av rötsvampar eller träförstörande insekter. I utsatta lägen kan tryckimpregnerat virke vara det enda alternativet som håller. Men fundera innan du köper virket om du, genom att välja konstruktion och läge så att träet inte blir utsatt för onödig fukt, i stället kan använda obehandlat trä som sedan målas eller oljas in. Tänk på att skydda ändträet och ta hjälp av andra material om konstruktionen kommer i kontakt med marken.

Det finns också virke som tryckimpregnerats med linolja. Kärnvirke, lärkträ och ek har en naturligt längre hållbarhet än vissa andra träslag. Värmebehandling av trä är en annan metod som används.

Regler

Den som säljer träskyddsbehandlat virke är skyldig att lämna skriftlig information om bland annat följande:

  • verksamma beståndsdelar i träskyddsmedlet
  • begränsningar i användning
  • hur virket lämpligen bearbetas
  • hälsorisker och skyddsåtgärder
  • hur avfall från virket ska tas omhand.

Reglerna om bekämpningsmedel och träskyddsbehandlat virke finns i EU:s biocidförordning och i Kemikalieinspek­tionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel.

Du hittar dessa regler här.

Regler om träskyddsbehandlat virke finns också i Reach-förordningen bilaga XVII.

Impregnerat virke kan vara farligt avfall

Virke som är impregnerat med kreosot, arsenik, krom eller koppar kan vara farligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar.

Nyligen kreosotbehandlat trä är svart eller brunt och har en stark och karaktäristisk lukt som av tjära. Färgen och lukten försvinner med tiden om virket utsätts för väder och vind. Riktigt gammalt kreosotvirke kan vara ljusgrått till färgen. Trä som nyligen tryckimpregnerats med krom är svagt gulgrönt medan kopparbaserade träskyddsmedel ger träet en tydlig grön färg. Färgen bleknar med tiden.

Ibland är det svårt att se skillnad på gammalt impregnerat virke och sådant som är obehandlat. Om du är tveksam, behandla virket som om det vore impregnerat.

Vänd dig till kommunen om du har frågor eller för att få reda på var du ska lämna det.

Träskyddsmedel måste vara godkända

Träskyddsmedel som innehåller kemiska ämnen för att motverka nedbrytning eller angrepp av träförstörande insekter räknas som bekämpningsmedel och måste godkännas av Kemikalieinspektionen innan de får användas för impregnering. Det finns flera träskyddsmedel som är godkända i klass 3, vilket innebär att de får användas av privatpersoner. De flesta träskyddsmedel är dock godkända i klass 1 och 2 och är avsedda för yrkesmässig användning.

Sök godkända träskyddsmedelsprodukter i bekämpningsmedelsregistret Länk till annan webbplats.

Läs mer om impregnerat virke i vårt faktablad Information om impregnerat virke

Vanliga frågor och svar om träskyddsmedel

Träskyddsbehandlat virke innehåller ofta miljöfarliga ämnen. Den som använder tryckimpregnerat virke ska noga överväga behovet och i virkesval och konstruktion se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på hälsa och miljön.

Särskilda användningsbegränsningar finns dessutom för trä impregnerat med kreosot, samt trä behandlat med krom- och arsenikföreningar. Reglerna finns i bilaga XVII i Reach (förordning (EG) nr 1907/2006).

Den som yrkesmässigt överlåter träskyddsbehandlat virke har en skyldighet att lämna skriftlig information om bland annat användningsbegränsningar och lämpliga skyddsåtgärder. Reglerna går att läsa i sin helhet i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3), kapitel 6.

Även Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:6) reglerar träskyddsbehandling med tryck- och vakuumimpregnering.

Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot är farligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar. Ibland är det svårt att se skillnad på gammalt impregnerat virke och sådant som är obehandlat. Om du är tveksam – behandla virket som om det vore impregnerat. Vänd dig till kommunen för att få reda på var du ska lämna det.

Naturvårdsverket är ansvarig central myndighet och svarar på frågor om farligt avfall. Regler om farligt avfall finns bland annat i Avfallsförordningen (2011:927).

Klassificeringen är en nordisk branschstandard för impregnerat trä utarbetad av NTR, Nordiska Träskyddsrådet. Syftet med klassificeringen är främst att underlätta för köpare av tryckimpregnerat trä att välja rätt impregnerat virke beroende på hur utsatt konstruktionen kommer att vara för rötangrepp.

Det finns även europeiska standarder för träskyddsbehandlat trä men branschen har velat behålla de inarbetade nordiska träskyddsklasserna.
De olika skyddsklasserna kan inte härledas direkt till ett verksamt ämne utan skillnaden är främst olika krav på upptag av träskyddsmedlet i splintveden (kg medel/m3 splintved).

  • Trä impregnerat enligt klass M, som är den högsta skyddsklassen, är avsett att användas i träkonstruktioner som riskerar att angripas av marina skadedjur, t.ex. skeppsmask, samt i konstruktioner som utsätts för extrema påkänningar eller för vilka man ställer särskilda säkerhetskrav, detta motsvarar skyddsklass 5 enligt Europastandard EN 335.
  • Trä impregnerat enligt klass A är avsett att användas för virke i markkontakt och i sötvatten, samt i särskilda fall ovan mark, där man har en betydande risk för rötangrepp, detta motsvarar skyddsklass 4 enligt EN 335.
  • Trä impregnerat enligt klass AB är avsett för användning i utsatta konstruktioner ovan mark, som t ex staket, vindskivor detta motsvarar skyddsklass 3 enligt EN 335.
  • Trä impregnerat enligt klass B är endast avsett för utvändiga snickerier som fönster och dörrar.

Mer information om NTR-klassificering finns på Nordiska Träskyddsrådets webbplats Länk till annan webbplats..

Senast uppdaterad 24 augusti 2021