Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Nya användningsvillkor för medel mot råttor och möss

Kemikalieinspektionen kommer under 2018 att ompröva godkännandena för alla rodenticider med antikoagulerande ämnen. Omprövningen beror på att antikoagulerande ämnen fått en strängare klassificering inom EU vilket innebär att användningsvillkoren för produkterna kommer att ändras. Under en period kan dock både gamla och nya användningsvillkor gälla för olika produkter.

Gå till informationen om de gamla användningsvillkoren som gäller för produkter som inte ännu fått sitt godkännande omprövat under 2018.

Rodenticider är biocidprodukter som används för att bekämpa råttor, möss och andra gnagare. Om man inte hanterar den här typen av produkter med stor försiktighet och har kunskap om riskerna kan de vara mycket farliga för människors hälsa och miljö.

Antikoagulerande medel

Många rodenticider innehåller verksamma ämnen med antikoagulerande verkan, det vill säga att de påverkar blodets levringsförmåga. Antikoagulerande rodenticider delas upp i två grupper, första och andra generationens antikoagulerande medel:

  • Första generationen omfattar de verksamma ämnena warfarin, kumatetralyl och klorofacinon.
  • Andra generationen omfattar de verksamma ämnena difenakum, bromadiolon, difetialon, brodifakum och flokumafen.

För både första och andra generationens antikoagulerande medel dröjer det några dagar innan djuret dör. Jämfört med första generationens antikoagulerande medel är andra generationens antikoagulerande medel mer potenta, generellt mer svårnedbrytbara och riskerar att finnas kvar i miljön under lång tid. På grund av behov har man inom EU beslutat att godkänna ämnena trots identifierade risker.

Från den 1 mars 2018 gäller också att ämnena är klassificerade som reproduktionstoxiska (skadar det ofödda barnet) inom EU. Klassificeringen innebär att produkter som innehåller dessa verksamma ämnen i koncentrationen 0,003% eller högre inte får godkännas för användning av privatpersoner.

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screeningundersökning med avseende på antikoagulerande medel.

Läs rapporten, Screening 2012: Report IVL, Swedish Environmental Research Institute

Medel med alfakloralos

Rodenticider som innehåller det verksamma ämnet alfakloralos fungerar på ett helt annat sätt än de antikoagulerande medlen. Alfakloralos kan i större mängder orsaka bland annat medvetandepåverkan och kramper hos husdjur och barn. Symtomen kommer snabbt, vanligen inom några timmar eller snabbare än så. Medel med alfakloralos får bara användas mot möss inomhus och betespåsarna måste placeras i betesstationer för att förhindra att barn och husdjur kommer åt medlet. Det är inte omöjligt att katter även kan bli sekundärförgiftade genom att äta möss som har rester av alfakloralos i magen. Kemikalieinspektionen avråder därför från att använda medel med alfakloralos i miljöer där husdjur vistas. Det är också viktigt att medlen förvaras på ett säkert sätt, oåtkomligt för barn och husdjur.

Läs mer om musgift med alfakloralos.

Bekämpning av råttor eller möss – två olika strategier

Råttor och möss har olika beteendemönster och kräver därför olika strategier för en effektiv bekämpning. Kemisk bekämpning med rodenticider ska vara en sista utväg när andra åtgärder inte är tillräckligt effektiva.

Att bekämpa råttor

Att bekämpa råttor på ett effektivt sätt är svårt. För att bekämpningen ska vara både effektiv och säker måste man göra en helhetsbedömning av situationen på plats och avgöra vilka åtgärder som är lämpliga just där. Vid bekämpning av råttor bör man av hälso- och miljöskäl i första hand använda mekanisk bekämpning med fällor. För att detta ska fungera på bästa sätt måste fällorna placeras ut strategiskt, till exempel längs råttornas vandringsstråk. Om man trots allt behöver använda kemiska medel för att bekämpa råttorna ska insatsen dokumenteras och följas upp så att det går att bedöma dess effektivitet.

Att bekämpa möss

Möss kan man i många fall bekämpa effektivt med mekaniska musfällor. Jämfört med råttor är möss mindre misstänksamma mot fällor och förändringar i den omgivande miljön. Vid stora förekomster av möss kan kemisk bekämpning ändå vara nödvändigt.

Behörighet för bekämpning av råttor

Produkter avsedda för bekämpning av råttor tillhör behörighetsklass 1 So. Detta betyder att de bara får användas av utbildade yrkesmässiga användare med särskilt tillstånd. Tillståndet utfärdas av Folkhälsomyndigheten efter avlagt kunskapsprov.

För vissa gasningsmedel mot råttor krävs ett 1 SoX tillstånd. Även dessa tillstånd utfärdas av Folkhälsomyndigheten.

Kontakta Folkhälsomyndigheten om du har frågor om behörigheter och utbildningskurser för användning av bekämpningsmedel mot råttor.

Behörighet för bekämpning av möss

Produkter mot möss med första generationens antikoagulerande medel tillhör behörighetsklass 2 vilket innebär att de endast får användas av yrkesmässiga användare. Dessa användare får bara använda produkterna i åverkanssäkra betesstationer. Läs mer om åverkanssäkra betesstationer nedan.

För att använda medel mot möss med andra generationens antikoagulerande medel krävs 1 So tillstånd.

Godkända medel med ämnet alfakloralos får användas både av yrkesmässiga användare och av allmänheten för bekämpning av möss. Dessa produkter får bara användas inomhus i åverkanssäkra betesstationer.

Användningsvillkor för rodenticider

När Kemikalieinspektionen godkänner rodenticider beslutar vi också om användningsvillkor. Genom användningsvillkoren hanterar vi de risker som finns med produkterna så att användningen sker på ett så säkert sätt som möjligt.

I detta avsnitt ger vi ytterligare beskrivningar av användningsvillkoren för godkända rodenticider. Syftet är att ge en vägledning och förtydliga begrepp som används i villkoren för att underlätta för både verksamhetsutövare som använder rodenticider och för tillsynsmyndigheter.

Användningsområde Omkring byggnader

Användningsområdet Omkring byggnader innebär att produkten är godkänd att användas på den yta runt byggnaden som behöver behandlas för att problemet med råttor eller möss inne i byggnaden ska kunna åtgärdas effektivt. Hur stor denna yta är måste bedömas i varje enskilt fall. Användaren måste kunna identifiera vandringsstråk både i och omkring byggnaden och strategiskt placera ut betesstationer för att bekämpningen ska bli effektiv.

Användningsområde Infrastruktur

Användningsområdet infrastruktur avser skydd av samhällsviktiga konstruktioner och system, exempelvis för energiförsörjning och kommunikation. Platser som kan avses är till exempel järnvägs- och biltunnlar, ställverk och i tunnelbanan.

Användningsområde Återvinningsplatser

Användningsområdet återvinningsplatser avser stationer i stadsmiljön för avfallssortering. Industriella avfallsanläggningar för sortering, materialåtervinning och förbränning omfattas inte inom detta användningsområde.

Bekämpning av råttor i parker och liknande miljöer

Bekämpning av råttor i kvartersparker och andra liknande områden där allmänheten uppehåller sig samt högfrekventerade gångvägar i stadsmiljön innebär särskilda utmaningar eftersom det ofta finns god tillgång på föda i dessa miljöer. Spridning av rodenticider i dessa miljöer innebär samtidigt en hög risk för att fåglar och andra djur förgiftas genom att äta förgiftade råttor. Det är därför viktigt att fokus läggs på förebyggande arbete, till exempel genom att minska tillgängligheten på föda. När dessa åtgärder inte hjälper kan det dock finnas behov av bekämpning med rodenticider för att komma tillrätta med problemet.

Permanent betning

Användningen av rodenticider ska i allmänhet syfta till att åtgärda ett identifierat problem och är inte användas i förebyggande syfte. Ett behov av så kallad permanent betning kan dock föreligga för vissa verksamheter med särskilda krav på säkerhet, till exempel verksamheter med risker för smittspridning. Det kan också anses finnas behov på platser där det finns en hög potential för nya angrepp och när andra metoder har visat sig otillräckliga. Permanent betning får endast ske med produkter som är godkända för ändamålet och ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Den permanenta betningsstrategin ska regelbundet ses över och det rekommenderas även att den behandlade platsen besöks minst var fjärde vecka.

De högt ställda kraven på uppföljning avser att minska risken för en slentrianmässig användning av rodenticider där bete kontinuerligt läggs ut utan att det finns ett identifierat pågående problem, eller att man tillämpar permanent betning istället för att vidta förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med orsakerna till ett återkommande problem. En kontinuerlig användning förväntas också öka risken för utveckling av resistens.

Betesstationer

Betesstationerna som används ska vara åverkanssäkra. Det saknas en strikt definition eller standard för vad som avses med åverkanssäker men utifrån betesstations syfte som riskreducerande åtgärd förväntas en betesstation som är åverkanssäker vara bittålig och kunna stå emot slag. Stationer som används utomhus ska även vara vädertåliga. Om stationen är påfyllningsbar ska den vara låsbar så inte barn eller andra obehöriga kommer åt innehållet.

Det huvudsakliga syftet med betesstationer är att skydda framför allt barn och djur (husdjur såväl som vilda djur) från att komma åt det utlagda betet. Eftersom råttor är neofoba, det vill säga är misstänksamma mot nya inslag i miljön, kan det i vissa situationer finnas anledningar att vilja frångå användningen av betesstationer. Detta tillåts om motsvarande skyddsnivå kan uppnås även utan användning av en betesstation. I områden inomhus kan därför beten läggas ut utan betesstation, förutsatt att betespunkterna är täckta och skyddade och därmed oåtkomliga för människor och icke-målorganismer. Det kan till exempel handla om utrymmen i väggar och andra täckta hålrum.

Efter avslutad bekämpning ska betesstationerna tömmas på överblivet bete men bör i övrigt lämnas ostädade. Tomma stationer kan stå kvar och behöver inte samlas in. Genom att låta stationerna stå kvar i miljön kan stationerna användas för övervakning, och råttornas neofobi att gå in i stationerna minskar i det fall en framtida bekämpning skulle bli nödvändig.

Krav på uppföljning

Vid användning av produkter med antikoagulerande medel krävs uppföljning av bekämpningens effektivitet. Produkterna får inte användas längre tid än 35 dagar utan att angreppets omfattning och behandlingens effekt utvärderas. Om beten fortsätter att förtäras efter 35 dagars behandling och ingen nedgång ses i gnagaraktiviteten måste den troliga orsaken bestämmas.

Ansvaret för att utvärdera åtgärden ligger på utövaren som ansvarar för bekämpningen. Utvärderingen behöver dock inte nödvändigtvis inkludera ett fysiskt besök, om utövaren bedömer att åtgärden kan utvärderas på annat sätt.

Kemikalieinspektionen rekommenderar yrkesmässiga användare att kontakta ett skadedjurssaneringsföretag om inte mängden möss minskar efter 35 dagar.