Storskalig myggbekämpning i Sverige
Innehållsförteckning:
Stora mängder mygg kan skapa allvarliga problem för människor eller djur. Ett allt större problem i Sverige orsakas av översvämningsmyggor. Dessa är beroende av grunda vattensamlingar för att fortplanta sig. I och omkring älvarna finns de rätta förutsättningarna för att myggen kan förekomma i sådana mängder att det uppstår sanitära och medicinska problem. För att lindra de negativa effekterna av myggplågan kan storskalig myggbekämpning bli aktuell.
Antalet infångade mygg i Nedre Dalälven, ett stort område som ligger i Dalarna, Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län, har varit bland de högsta som uppmätts i världen. Studier i området har visat att massförekomst av översvämningsmyggor mestadels inträffar under våren och försommaren, men också att de kan inträffa när som helst under sommaren beroende på vattenståndet i älven. Översvämningsmygg kallas även för stickmygga och är en mycket aggressiv art, som är aktiv dygnet runt och kan till skillnad från andra myggarter föröka sig flera gångar per år.
På grund av det stora behovet av storskalig myggbekämpning i Nedre Dalälvsområdet har vi tidigare beviljat dispenser för användning av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G varje år från 2002 till 2010, när VectoBac G blev godkänt av EU för användning mot myggor. Sedan dess har det varit tillåtet att använda medlet enligt de villkor som finns i beslutet om godkännande.
I Sverige är det generellt förbjudet att sprida bekämpningsmedel med hjälp av flygfarkost, till exempel flygplan eller helikopter. För det krävs tillstånd från en ansvarig statlig myndighet, som före 2012 var Kemikalieinspektionen och sedan dess är Naturvårdsverket.
Det är också möjligt att områden som är kläckningsplatser för stora mängder översvämningsmygg är skyddade områden, till exempel nationalparker eller naturreservat. I det fallet behöver den som planerar att göra en storskalig myggbekämpning i området ansöka om särskilt tillstånd för att bekämpa i skyddat område. Dessa tillstånd utfärdas av länsstyrelser, Naturvårdsverket eller regeringen, beroende på vilken skyddsnivå området har och vilken lagstiftning som reglerar skyddet.
Delar av Nedre Dalälvsområdet är skyddade i egenskap av nationalpark eller naturreservat. För att få använda bekämpningsmedel i sådana områden krävs dispens från berörd länsstyrelse. De dispenser som har beviljats hittills har haft begränsad, väl definierad och villkorad användning rörande frekvens och specificerade ytor för bekämpning. På grund av att Nedre Dalälvsområdet utgörs av våtmark är användning av helikopter nödvändig vid spridning av bekämpningsmedlet. Även för bekämpning med helikopter krävs dispens som från den 1 januari 2012 kan utfärdas av Naturvårdsverket.
Det biologiska bekämpningsmedlet Bti
Det biologiska bekämpningsmedlet Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) verkar mot mygg genom att döda mygglarverna. Medel med bakterien Bti är godkända för användning vid myggbekämpning inom EU. Bti är verksam mot några myggarter, framför allt översvämningsmyggor, medan den inte direkt påverkar de flesta andra djurarter i mark och vatten.
Under tillverkning av det biologiska bekämpningsmedlet baserat på Bti framställs bakterierna i sporform. När Bti övergår i sporform bildas proteiner i form av kristaller. När de kristallformade proteinerna når en mygglarv omvandlas proteinerna till kemiska ämnen som skadar mygglarvens tarmkanal och därmed orsakar larvens död.
För att åstadkomma bästa effekten vid behandling med Bti krävs att spridning av medlet sker vid rätt tidpunkt i förhållande till utvecklingsstadier av mygglarverna. Om det sprids för tidigt hinner medlet bli verkningslöst före larvernas utveckling till vuxna mygg. Om det sprids för sent, har larverna kläckts och Bti verkar inte mot vuxna mygg.
För att det krävs kunskap och finns ett behov för kontroll vid storskaliga bekämpningsinsatser har en rad olika villkor tagits upp i beslutet om godkännande för Bti som bekämpningsmedel mot mygg.
Uppföljning av miljöpåverkan
Bti är ett biologiskt bekämpningsmedel vilket har några fördelar jämfört med kemiska bekämpningsmedel. Bland annat är medlet selektivt giftigt och dess specifika verkningsmekanism gör att myggorna inte så lätt bygger upp resistenta bestånd mot medlet. Fördelarna bidrar positivt till miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”.
Det går inte med säkerhet att fastställa omfattningen av ekologiska förändringar som Bti kan orsaka i närmiljön vid spridning. Nackdelen med Bti är att användningen kan medföra långsiktiga och indirekta ekologiska effekter vid storskalig spridning. Nedre Dalälven är ett unikt område, mycket artrikt av skyddsvärd karaktär, vilket gör att kritiker uttrycker en allmän oro för eventuella ekologiska konsekvenser. Det finns emellertid inga specifika misstankar att en viss annan art skulle vara hotad av myggbekämpningen med Bti. En annan nackdel är att medlet endast har en larvdödande effekt och inte påverkar redan kläckta vuxna myggor. Det gör att behandlingen med Bti måste ske vid rätt tidpunkt under myggans utvecklingsstadier. Eftersom risken för ekologiska skador ökar med doseringsgrad av medlet, är det viktigt att spridning görs med stor noggrannhet och vid rätt tidpunkter.
Kemikalieinspektionen anser att fördelarna med användning av Bti väger upp mot eventuella nackdelar som kan uppstå vid användningen mot myggor. Samtidigt är bekämpning med Bti inte en långsiktig hållbar lösning på myggproblematiken. Vi ser ett behov av alternativa lösningar för att på sikt kunna undvika storskaliga bekämpningsinsatser.
Det är den som utför bekämpningsinsatsen som ansvarar för att alla villkor för användning av bekämpningsmedlet uppfylls. Ett villkor är att insatser ska dokumenteras och följas upp.
Här kan du läsa mer om reglerna för användning av bekämpningsmedel.