EU:s kemikaliestrategi ett viktigt verktyg i arbetet för en giftfri miljö
EU:s kemikaliestrategi är på plats och vi har kommit långt i vårt arbete med begränsningar och substitution av farliga ämnen. Det stärker förutsättningarna för att Sverige ska nå en giftfri miljö. I Kemikalieinspektionens årliga uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö slås också fast att etappmålen för farliga ämnen har haft och kommer att ha en stor betydelse i arbetet.
– Förutsättningarna för att nå en giftfri miljö har stärkts, bland annat genom EU-kommissionens ambitiösa kemikaliestrategi. Strategin ligger i linje med de frågor som Sverige drivit under många år och vårt bidrag till strategin har varit av stor betydelse, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist.
Naturvårdsverket har i dag överlämnat den årliga uppföljningen av miljömålen till regeringen. Kemikalieinspektionen har bidragit med uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga ämnen. Etappmålen syftar till att vara vägledande för miljöarbetet på myndigheter och hos övriga aktörer.
– I arbetet med att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 är miljömålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga ämnen väldigt viktiga. De bidrar direkt till åtta mål i Agenda 2030, säger Per Ängquist.
Uppföljningen för 2020 visar bland annat att lagstiftning och andra styrmedel är effektiva och att de miljögifter som har reglerats minskar. Ökande konsumtion och kemikalie- och varuproduktion leder dock till ökad spridning av nya och mindre reglerade ämnen. Det råder också brist på kunskap om effekter, användning och exponering för många ämnen.
Under 2020 kom flera viktiga EU-gemensamma strategier och policydokument på plats:
- Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö
- Handlingsplan för cirkulär ekonomi
- Strategi för biologisk mångfald för 2030
Kemikaliestrategin tar bland annat upp hormonstörande ämnen, kombinationseffekter, gruppvis hantering av ämnen, särskilt farliga ämnen i varor och skydd av konsumenter och känsliga grupper samt PFAS.
PFAS är en ämnesgrupp som består av cirka 5 000 ämnen som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Under 2020 tog Kemikalieinspektionen, tillsammans med myndigheter i andra EU-medlemsländer, fram ett förslag om ett förbud mot alla PFAS som inte är nödvändiga för samhället. Med en bred begränsning vill de samverkande myndigheterna förhindra att PFAS som förbjuds byts ut mot andra PFAS som ännu inte är förbjudna.
Under 2020 infördes också regler som innebär att tillverkare och leverantörer inom EU måste rapportera innehåll av särskilt farliga ämnen i varor. Rapporteringen ska göras till en EU-gemensam databas som heter SCIP. Tanken är att avfallshanterare och privatpersoner ska kunna dra nytta av informationen i databasen. Syftet med reglerna är att minska andelen avfall som innehåller särskilt farliga ämnen och att främja substitution.
I Sverige har Kemikalieinspektionen under 2020 gjort en rad åtgärder, exempelvis tillsyn av regelefterlevnad med fokus på vardagsvaror i e-handel och varor som förekommer i barns miljöer. Under året arrangerade Kemikalieinspektionen också konferensen Forum för Giftfri miljö och lanserade en uppdaterad version av substitutionsverktyget PRIO.
Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 
Länk till annan webbplats.
Nyhet på sverigesmiljömål.se Länk till annan webbplats.
För mer information, kontakta gärna:
Amelie Pedersen, projektledare, 08-519 41 244
Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se
E-postadresser till Kemikalieinspektionens medarbetare skrivs fornamn.efternamn@kemi.se
Fakta:
Hormonstörande ämnen: Ämnen som är främmande för kroppen och kan störa kroppens eget hormonsystem. Ämnena kan exempelvis bidra till utveckling av cancer eller påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn.
Kombinationseffekter: Kemiska ämnens farlighet bedöms vanligtvis ämne för ämne. Vissa ämnen kan i kombination göra att risken egentligen är högre än man tror vid en bedömning av varje ämne för sig. Ett annat namn för detta är cocktaileffekter.
Gruppvis hantering av ämnen: Genom att gruppvis bedöma och reglera snarlika ämnen sparas tid och resurser. Detta leder till ett bättre skydd för människors hälsa och miljön eftersom det minskar risken för att ett farligt ämne byts ut mot ett annat liknande ämne.
Substitution: Substitution innebär att man tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter eller i processer mot mindre farliga eller helt ofarliga ämnen. Det kan också innebära att man använder icke-kemiska alternativ, andra material, nya tekniker eller andra processer.
Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö Länk till annan webbplats.
Handlingsplan för cirkulär ekonomi Länk till annan webbplats.
Strategi för biologisk mångfald för 2030 Länk till annan webbplats.