Kemikalieinspektionen inför krav på att anmäla PFAS-ämnen till produktregistret

Kemikalieinspektionen har beslutat att företag ska bli skyldiga att lämna uppgifter om högfluorerade ämnen (PFAS) till myndighetens produktregister. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2019. Det innebär att uppgifter om PFAS ska rapporteras till produktregistret för första gången i februari 2020.

Den 1 januari 2019 ändrar Kemikalieinspektionen sina föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2017:7). Ändringen innebär att företag som i dag rapporterar till Kemikalieinspektionens produktregister även måste ange om produkterna innehåller avsiktligt tillsatta PFAS-ämnen. Detta gäller oavsett i vilken halt ämnena förekommer, men själva halten behöver inte anges.

Företag med en årlig omsättning under fem miljoner kronor är undantagna från kravet på PFAS-rapportering. Det första tillfället då företagen är skyldiga att lämna uppgifter om PFAS till produktregistret blir vid den rapportering som ska göras senast i februari 2020.

Sedan tidigare finns krav på att företag i Sverige ska registrera innehållet i kemiska produkter i Kemikalieinspektionens produktregister. Företagen ska lämna uppgifter om alla ämnen som förekommer i halter över 5 procent. Ämnen som är klassificerade som farliga ska redovisas oavsett i vilka halter de förekommer. Högfluorerade ämnen (PFAS) finns ofta i koncentrationer under 5 procent och de flesta av ämnena är i dag inte bedömda när det gäller farlighet. Detta innebär att PFAS i dag sällan behöver rapporteras till produktregistret.

Kemikalieinspektionen har tidigare i år inhämtat synpunkter på förslaget till ändrade föreskrifter från berörda aktörer. Efter att ha tagit del av synpunkterna justerade Kemikalieinspektionen det ursprungliga förslaget så att det enbart omfattar avsiktligt tillsatta PFAS. Kemikalieinspektionen har även anmält de ändrade föreskrifterna till EU-kommissionen.

Högfluorerade ämnen, PFAS, är extremt svårnedbrytbara i miljön och många är rörliga i mark och vatten. PFAS har förorenat dricksvatten på flera platser i Sverige. Syftet med Kemikalieinspektionens skärpta rapporteringskrav är att öka kunskapen om hur PFAS används. Med mer information om användningen blir det enklare att bedöma vilka åtgärder som kan behövas för att skydda hälsa och miljö.

Läs Kemikalieinspektionens ändringsföreskrift (PDF 86 kB) , 85.7 kB.

För mer information, kontakta gärna:

Johan Forsberg, jurist, 08-519 41 325

Daniel Borg, toxikolog, 08-519 41 230

Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se

Kemikalieinspektionens upplysningstjänst Fråga Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

E-postadresser till Kemikalieinspektionens medarbetare skrivs fornamn.efternamn@kemi.se

Stora kunskapsluckor om hälsoeffekter

Det finns i dag stora kunskapsluckor om hälsoeffekter på människor av högfluorerade ämnen, framför allt på lång sikt. Den information som i dag finns är baserad på ett fåtal PFAS och kommer främst från studier på försöksdjur. Uppvisade effekter inkluderar påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman.

Eftersom studierna är gjorda på djur kan man inte säkert veta att dessa effekter uppstår hos människor. Hos människor har samband hittats mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och bland annat påverkan på blodfetter, immunförsvaret och sköldkörteln.

Läs mer om högfluorerade ämnen (PFAS)

Produktregistret innehåller uppgifter om 200 000 kemiska produkter

Produktregistret är ett nationellt register som förs av Kemikalieinspektionen och innehåller uppgifter om över 200 000 kemiska produkter och biotekniska organismer. Uppgifterna lämnas till Kemikalieinspektionen av cirka 2 500 anmälningspliktiga företag och ger en bild över hur kemiska ämnen och produkter används i Sverige.

Läs mer om hur du rapporterar till produktregistret