Kemikalieinspektionen inför anmälningskrav för nanomaterial

Kemikalieinspektionen inför ett nytt krav på att anmäla uppgifter om nanomaterial i kemiska produkter till myndighetens produktregister. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att uppgifter om nanomaterial för första gången ska rapporteras till produktregistret i februari 2019.

Det finns sedan länge krav på att företag i Sverige ska registrera innehållet i kemiska produkter i Kemikalieinspektionens produktregister. De nya föreskrifterna innebär att de företag som rapporterar till produktregistret även måste ange om produkterna innehåller avsiktligt tillsatt nanomaterial.

Syftet med den nya anmälningsplikten är att samla information om hur mycket och vilka nanomaterial som används i Sverige. Uppgifterna kan utgöra underlag om det i framtiden skulle behövas lagutveckling eller andra åtgärder när det gäller nanomaterial.

De nya bestämmelserna om nanomaterial bygger på en rapport som Kemikalieinspektionen tog fram på uppdrag av regeringen 2015. Företag med en omsättning under fem miljoner kronor per år är undantagna från det nya rapporteringskravet. Reglerna införs i Kemikalieinspektionens nya grundföreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2017:7), som från årsskiftet kommer att ersätta den äldre grundföreskriften KIFS 2008:2.

Det nya rapporteringskravet införs i samband med att Kemikalieinspektionen har beslutat om två nya grundföreskrifter – KIFS 2017:7 och KIFS 2017:8. Syftet med nya grundföreskrifter är att öka tydligheten både systematiskt och språkligt. Kemikalieinspektionen har också om beslutat om ändringsföreskrifter till KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel. Några av nyheterna i föreskrifterna, utöver registreringskravet för nanomaterial, är:

  • De nya föreskrifterna bygger på de gamla men får en ny indelning av kapitel och bilagor.
  • Hänvisningar i början på varje kapitel införs, som talar om på vilket sätt bestämmelserna förhåller sig till andra regler (EU-rättsliga, svenska lagar och förordningar).
  • Befintliga bestämmelser om leksakers brännbarhet och kemiska egenskaper bryts ut och får bilda egna föreskrifter (KIFS 2017:8).
  • Bestämmelser om anteckningsskyldighet vid hantering av kvicksilver samt bestämmelser om undantag från gränsvärdena för tungmetaller i förpackningsmaterial upphävs.
  • Bestämmelser om träskyddsbehandlat virke överförs till Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel (KIFS 2008:3).
  • Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018.

Läs mer

Kemikalieinspektionens föreskrifter 2017:7 om kemiska produkter och biotekniska organismer
träder i kraft den 1 januari 2018.

Kemikalieinspektionens föreskrifter 2017:8 om leksakers brännbarhet och kemiska egenskaper
träder i kraft den 1 januari 2018.

Ändringsföreskrift KIFS 2017:9 om ändring i grundföreskriften KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel (PDF 216 kB)
, 215.5 kB.
träder i kraft den 1 januari 2018.

Konsekvensutredning av översyn av KIFS 2008:2 rapporteringsplikt för nanomaterial (PDF 427 kB) , 426.2 kB.

Teknisk PM till nya grundföreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer (PDF 200 kB) , 199.2 kB.

För mer information, kontakta gärna:

Christophe Kellner, jurist, 08-519 41 399

Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se

Kemikalieinspektionens upplysningstjänst Fråga Kemikalieinspektionen

Läs mer om nanomaterial

Läs Kemikalieinspektionens rapport från 2015 om anmälningskrav för nanomaterial

Fakta: Nanomaterial är extremt små material

Nanomaterial är ytterst små material som endast är några fåtal atomer i storlek. Den extremt lilla storleken innebär att ett ämne kan få helt andra egenskaper när det förekommer som nanomaterial än i sin vanliga form. Nanomaterial kan användas i många olika produkter, till exempel färg, kosmetika, textilier, sportredskap och elektroniska produkter.

De speciella egenskaper som ett nanomaterial har kan innebära ökade risker för människor och miljö. Inte bara de tekniska egenskaperna, utan även de farliga egenskaperna kan förändras. Nanomaterial kan tas upp, spridas och verka i kroppen och i miljön på annat sätt än ämnena i sin normala storlek.

Kemikalieinspektionen följer utvecklingen och arbetar för att ta fram mer kunskap om riskerna med nanomaterial. Myndigheten arbetar också inom EU och internationellt för att ta fram regler för att skydda människor och miljön.