Ny rapport: Användningen av högfluorerade ämnen bör upphöra på sikt

Användningen av högfluorerade ämnen, PFAS, som kan förorena miljön bör upphöra på sikt. Det framhåller Kemikalieinspektionen i en delrapport som överlämnas till regeringen i dag.

– Högfluorerade ämnen, PFAS, är extremt svårnedbrytbara i miljön och det finns risk för att grundvatten och dricksvatten förorenas under lång tid framöver. Därför är det viktigt att minimera användningen av ämnena, säger Jenny Ivarsson, utredare på Kemikalieinspektionen.

Högfluorerade ämnen kan finnas i exempelvis impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Ämnena är extremt svårnedbrytbara och många av dem är även rörliga i miljön och vattenlösliga. Dessutom ansamlas flera PFAS i levande organismer och är dokumenterat giftiga.

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen som ska slutredovisas i september 2017. Dagens rapport är en delredovisning av uppdraget och beskriver Kemikalieinspektionens övergripande strategi för arbetet med PFAS.

Av rapporten framgår bland annat att Kemikalieinspektionen kommer att utreda förutsättningarna för att införa skärpta krav på att rapportera högfluorerade ämnen till myndighetens produktregister. Ett förslag om eventuellt utökade rapporteringskrav kommer att lämnas till regeringen före årsskiftet.

– Det finns uppskattningsvis över 3 000 högfluorerade ämnen på världsmarknaden. Ett utökat rapporteringskrav skulle ge oss mer information om i vilken omfattning PFAS tillverkas i och importeras till Sverige, säger Jenny Ivarsson.

Kemikalieinspektionen kommer också att arbeta med branschdialog för att företag på frivillig väg ska byta ut högfluorerade ämnen mot andra alternativ som inte har samma miljöskadliga egenskaper. Myndigheten arbetar även för att få till stånd en handlingsplan för högfluorerade ämnen inom EU.

Kemikalieinspektionen betonar i rapporten också att högfluorerade ämnen bör bedömas tillsammans som en grupp av ämnen. De identifierade riskerna med PFAS baseras till största delen på långkedjiga PFAS, men även kortkedjiga PFAS bidrar enligt rapporten till den samlade riskbilden. Kemikalieinspektionen samarbetar för närvarande med Tyskland om ett förslag om att begränsa användningen av uppskattningsvis flera hundra PFAS inom EU.

Högfluorerade ämnen används i låga halter i många produkter eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. I Kemikalieinspektionens strategi för PFAS prioriteras de användningar som ger upphov till de största föroreningarna av miljön. Enligt befintlig kunskap finns den mest problematiska användningen av PFAS i brandsläckningsskum. Högfluorerade ämnen har framför allt hamnat i miljön nära flygplatser och brandövningsplatser, samt i områden där brandsläckning har skett. Utsläppen har i en del fall lett till att dricksvatten förorenats och till att vattentäkter behövt stängas. Kemikalieinspektionen har därför tidigare i år föreslagit nationella begränsningar för användningen av PFAS i brandsläckningsskum.

Läs rapporten:

Strategi för att minska användningen av högfluorerade ämnen, PFAS (PDF 1530 kB) , 1.5 MB.

För mer information, kontakta gärna:

Jenny Ivarsson, utredare, 08-519 41 363, 076-504 13 63

Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se

E-postadresser till Kemikalieinspektionens medarbetare skrivs fornamn.efternamn@kemi.se

Fakta: Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara

Högfluorerade ämnen, PFAS, är extremt svårnedbrytbara i miljön. Höga halter av ämnena har påträffats i mark, ytvatten, grundvatten och dricksvatten, främst vid flygplatser och brandövningsplatser, samt efter brandsläckning.

Det finns i dag stora kunskapsluckor om hälsoeffekter på människor av högfluorerade ämnen, framför allt på lång sikt. Den information som i dag finns om hälsoeffekter är baserad på ett fåtal PFAS och kommer främst från studier på försöksdjur. Uppvisade effekter på försöksdjur är bland annat påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman. Eftersom studierna är gjorda på djur kan man inte säkert veta att dessa effekter uppstår hos människor. Hos människor har misstänkta samband hittats mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och bland annat påverkan på blodfetter och sköldkörteln.