Träskyddsmedel med kreosot får fortsätta användas i fem år

Träskyddsmedel som innehåller kreosot får fortsätta att användas för att behandla järnvägsslipers och ledningsstolpar. Det har Kemikalieinspektionen beslutat. Kreosotprodukter kommer däremot inte få användas för behandling av trä som är avsett för bryggor och andra marina anläggningar.

Foto på järnvägsspår.

– Produkter med kreosot behövs fortfarande för en del användningsområden. För samhällsviktiga områden som järnvägen och el- och telenäten bedömer vi i nuläget att nyttan med kreosot överväger, trots de risker med kreosot som har identifierats, säger Johnny Risberg, enhetschef på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen har sagt ja till flera ansökningar om godkännande av kreosotprodukter. Besluten gäller totalt nio kreosotprodukter och innebär att produkterna får användas för att behandla trä för el- och telefonstolpar och järnvägsslipers. Detta är första gången som kreosotprodukter godkänns med stöd av EU-gemensamma regler.

Kreosot har länge använts vid träimpregnering för att skydda mot angrepp av rötsvamp. Eftersom kreosot innehåller flera ämnen med hälsofarliga egenskaper och är klassificerat som cancerframkallande finns strikta regler för användningen. Impregnering med kreosot får endast utföras av yrkesfolk med specialutbildning, och enbart för vissa användningsområden.

Hälsoriskerna med kreosot gäller främst för yrkesarbetare som ofta kommer i kontakt med nyimpregnerat virke. För arbetarna tillämpas i dag långtgående skyddsföreskrifter. Miljöriskerna med kreosot bedöms främst som lokala, i direkt anslutning till en stolpe eller en sliper. I dag finns också alternativa material som i vissa fall kan ersätta kreosotimpregnerat trä.

Kemikalieinspektionens beslut innebär även att kreosotprodukter inte längre får användas i Sverige för behandling av virke som är avsett för marina anläggningar som bryggor. Skälet till det är att Kemikalieinspektionen bedömer att behovet i det fallet inte är tillräckligt stort för att motivera ett godkännande.

Inom EU kommer det att ske en översyn av godkännandet för kreosot som aktivt ämne i produkter till 2018. Resultatet av EU:s översyn kan bli fortsatt godkännande av kreosot, fortsatt godkännande med ytterligare restriktioner, eller ett förbud.

För mer information, kontakta gärna:

Kemikalieinspektionens upplysningstjänst Fråga Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se

E-postadresser till Kemikalieinspektionens medarbetare skrivs fornamn.efternamn@kemi.se

Bakgrund till beslut om godkännande av träskyddsmedel med kreosot

Kreosot är en är en restprodukt vid torrdestillation av stenkol för att tillverka koks och består av en blandning av många olika ämnen. Kreosot används för att impregnera trä som skydd mot angrepp av rötsvamp och räknas därför som ett bekämpningsmedel som behöver godkännande för att släppas ut på marknaden.

Ämnet kreosot har utvärderats inom granskningsprogrammet för verksamma ämnen i biocidprodukter i EU. Ett EU-beslut togs 2011 om att det får ingå i godkända biocidprodukter åtminstone fram till den 1 maj 2018. Kreosot är klassat som cancerframkallande och är giftigt för jord- och vattenlevande organismer. På grund av kreosots särskilda egenskaper får medlemsländerna endast godkänna produkter som ansökande företag kunnat visa att det finns ett behov av.

Kemikalieinspektionen har handlagt ansökningar om godkännande för nio kreosotprodukter. Beslut har nu fattats i dessa ärenden. Besluten innebär att det även i fortsättningen kommer att finnas godkända kreosotprodukter i Sverige för vissa användningsområden. Dessa produktgodkännanden gäller som högst i fem år. Det är första gången som kreosotprodukter godkänns i Sverige enligt gemensamma EU-regler. Tidigare kreosotprodukter har godkänts enligt svenska nationella regler.

Vad får besluten för konsekvenser? Blir det någon skillnad mot i dag, och hur ser den skillnaden ut?

Besluten innebär att det även i fortsättningen kommer att finnas godkända kreosotprodukter i Sverige för vissa användningsområden. Godkännandena för produkterna gäller som högst i fem år. Godkända användningsområden för kreosotprodukterna är behandling av trä som ska användas för järnvägsslipers eller ledningsstolpar (vilket även tidigare kreosotprodukter var godkända för). Kemikalieinspektionens beslut innebär dock att kreosotprodukter inte längre får användas i Sverige för behandling av virke som är avsett för marina anläggningar som bryggor. Skälet till det är att Kemikalieinspektionen bedömer att de risker som finns med användningen i det fallet är större än behovet.

Besluten påverkar endast de produkter som används för impregnering av virke i Sverige. Virke impregnerat med kreosot regleras som tidigare, se mer information nedan.

Vilka regler gäller nu för användning av kreosot i Sverige?

Man behöver skilja på vilka regler som gäller för själva träskyddsmedlet som innehåller kreosot och de regler som gäller för virket som behandlats med kreosotprodukten. Träskyddsmedel som innehåller kreosot ska vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få användas i Sverige. Vilka krav som ställs för att produkterna ska kunna godkännas finns i EU:s biocidförordning (Förordning (EU) nr 528/2012 Länk till annan webbplats.).

Kreosotbehandlat virke betraktas som biocidbehandlade varor och för sådana finns det också regler i EU:s biocidförordning. Biocidbehandlade varor behöver dock inte vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få säljas eller användas. Däremot måste de biocidämnen som används i behandlingen vara godkända och det finns särskilda krav på märkning.

När det gäller produkter som innehåller kreosot samt virke som behandlats med kreosot finns det även regler i Reach-lagstiftningen Länk till annan webbplats. (punkt 31 i bilaga XVII Reach).

Vid anläggningar som impregnerar virke ansvarar man som tidigare för att ha koll på att biocidprodukterna är godkända för användningsområdet. Användare av virke har i sin tur ansvar för att använda det impregnerade virket på ett korrekt sätt.

Vilka faror och risker finns med kreosot?

Kreosot är klassat som cancerframkallande och är giftigt för jord och vattenlevande organismer. Kreosot kan också ge hudbesvär, framför allt i samband med solljus. Riskerna med kreosot hänger ihop med hur ofta man blir utsatt för ämnet och i vilken grad skyddsföreskrifter följs. I epidemiologiska undersökningar av kreosotarbetare är det svårt att dra en entydig slutsats. I dessa undersökningar har man sett både en viss ökning av vissa cancerformer, men även en minskning av andra cancerformer.

Miljöriskerna bedöms främst vara lokala i direkt anslutning till en stolpe eller sliper. Flera av de ingående komponenterna i kreosot, som antracen, fluoranten, fenatren och pyren har dock identifierats som PBT- eller vPvB-ämnen, vilket betyder att de är persistenta (långlivade), bioackumulerbara (kan lagras i levande vävnad) och toxiska (giftiga) eller väldigt persistenta och väldigt bioackumulerbara. Dessa ämnen är problematiska eftersom effekterna på lång sikt är oförutsägbara och ämnena finns kvar i miljön även långt efter det att exponeringskällan tas bort.

Om de här riskerna finns, varför stoppar ni inte användningen av kreosot?

Bedömningen som Kemikalieinspektionen har gjort är att kreosotbehandlat virke fortfarande behövs för vissa användningsområden som t.ex. el- och teleförsörjningen och järnvägen. Eftersom det handlar om funktioner som är viktiga för samhället och eftersom det behandlade virket eller alternativ ska användas under lång tid, så måste bedömningsunderlaget vara gediget.

Kemikalieinspektionen har i sin utvärdering av produktansökningarna följt EU-gemensamma regler och vägledningar. Eventuella hälsorisker med kreosot uppstår vid ofta förekommande hudkontakt och därmed främst för yrkesarbetare som kan komma i frekvent kontakt med nyimpregnerat virke. Arbetsprocessen är strikt reglerad och långtgående skyddsföreskrifter tillämpas. Kemikalieinspektionen bedömer att miljöriskerna främst är lokala i direkt anslutning till en stolpe eller sliper. Sammantaget bedömer vi fortfarande att nyttan för samhället med kreosot överstiger riskerna.

Det kommer att ske en översyn av godkännandet för kreosot som aktivt ämne i produkter inom EU till 2018. Resultatet kan bli fortsatt godkännande som nu, fortsatt godkännande med ytterligare restriktioner, eller ett förbud. Vid ett eventuellt förbud kommer det i sådana fall sannolikt att vara kopplat till en utfasningsperiod.

Är det farligt med kreosotbehandlat trä som kan finnas exempelvis i trädgårdar?

Kreosot bör undvikas i trädgårdar om det finns risk för ofta förekommande hudkontakt. Virke som impregnerats före den 31 december 2002 får dock användas i till exempel trädgårdar med vissa undantag.

Hur vanliga är kreosotprodukter i dag?

Kreosot används främst som träskyddsbehandling av järnvägsslipers och ledningsstolpar. Försäljningen av kreosot ökade 2014 med 358 ton och hade en total försäljning på cirka 4952 ton (Kemikaliestatistik, Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2014). Den årliga användningen av kreosot varierar beroende på efterfrågan på kreosotimpregnerade trävaror varav en betydande del går på export.

Det tillverkas exempelvis el- och telefonstolpar av alternativa material, utan kreosot. Kan vi inte använda sådana stolpar i stället?

Sådana stolpar används redan idag i viss utsträckning. Alternativa stolpar har både för- och nackdelar, ur miljösynpunkt och ur praktiska och ekonomiska aspekter. Det finns livscykelanalyser som visar att stolpar av behandlat virke är bättre ur klimatsynpunkt, vilket betyder att de orsakar betydligt lägre utsläpp av växthusgaser. Ytterligare utveckling av alternativa material och metoder vore önskvärt för att på sikt kunna fasa ut kreosot.

Har andra EU-länder förbjudit kreosotprodukter?

I de länder som inte har ett godkännande för kreosotprodukter används inte själva medlet kreosot för att impregnera trä. De har däremot möjlighet att importera färdigimpregnerat trä, eftersom det inom hela EU är tillåtet att använda kreosotimpregnerat trä för vissa användningsområden. Dessa länder är företrädesvis små länder utan betydande skogsarealer.